Mångfald inom räddningstjänsten säkerställer att hjälpen når fram till alla. Om vi tänker ett exempel där räddningstjänsten kallas till en brand i ett flerfamiljsfastighet och på plats möts de av invånare från olika kulturer och språkgrupper. Språkliga och kulturella barriärer kan snabbt försvåra kommunikationen och därmed fördröja den akuta hjälpen. 

Mångfald inom räddningstjänsten kan vara nyckeln till en lyckad insats. För att arbeta fokuserat med mångfald får vi inte blanda ihop det med jämställdhet, vilket sker allt för ofta. Så här skiljer vi på begreppen:

Jämställdhet fokuserar på att alla individer, oavsett kön, ska ha samma möjligheter och rättigheter i arbetslivet. Det handlar om att bryta ner könsbundna hinder och fördomar som kan begränsa människor från att uppnå sin fulla potential. 

Mångfald handlar om att omfamna och värdesätta en rad olika perspektiv och erfarenheter som kommer från en blandning av kön, etnicitet, religion, ålder, sexuell läggning och andra identiteter. På en arbetsplats handlar mångfald om att alla skillnader tolereras men också ses som en tillgång som kan förbättra organisationens arbete.

Mångfald och jämställdhet har båda siktet på en bättre Räddningstjänst

Blandas begreppen ihop så riskerar vi att begränsa den bredare förståelsen av mångfaldens betydelse, den som går bortom könsfördelning och berör alla aspekter av en individs identitet. Ska den svenska räddningstjänsten kunna möta de komplexa behoven i dagens samhälle är det avgörande att både jämställdhet och mångfald behandlas som separata men kompletterande mål. 

Därför har MIR sammanställt ett ramverk som ska ligga till grund för vårt jämställdhets-, mångfalds- och tillgänglighetsarbete. Ramverket beskriver hur vi aktivt kan arbeta med att främja lika rättigheter och möjligheter för alla medarbetare baserat på deras individuella förutsättningar.

Det beskriver också hur vi bibehåller en god arbetsmiljö och skapar en inkluderande arbetsplats. Ramverket ska även se till att räddningstjänsten förblir en attraktiv arbetsgivare och ett effektivt instrument för samhällets säkerhet. 

En Räddningstjänst som består av individer med olika bakgrunder skapar en rikare mix av idéer och perspektiv. Det kan i sig kan leda till mer innovativa lösningar och bättre beslut, särskilt i pressade situationer där snabba och effektiva åtgärder är avgörande. Medarbetare som talar olika språk och förstår olika kulturella kontexter kan snabbare skapa förtroende och säkerställa att hjälpen når fram.

En mångfaldig arbetsplats främjar också en känsla av tillhörighet och respekt bland medarbetarna. Detta kan leda till högre arbetsmoral, lägre personalomsättning och en mer positiv arbetskultur.

Rätt verktyg kan hantera utmaningarna

Trots de tydliga fördelarna finns det utmaningar som måste hanteras. Strukturella hinder och fördomar som försvårar rekrytering och avancemang av individer från olika bakgrunder. För att övervinna dessa hinder kan räddningstjänsten reformera rekryteringsprocesser, implementera rekryteringsmetoder som aktivt söker mångfald bland kandidater och värdesätter olika perspektiv. Vi kan också erbjuda utbildning om omedvetna fördomar och som främjar en kultur av inkludering. Vi kan etablera mentorsprogram och stödgrupper för att hjälpa individer från underrepresenterade grupper att utvecklas och trivas.

Det är dags att se mångfald som den tillgång det verkligen är. Återvänd nu till scenen med flerfamiljshuset i inledningen. Och tänk dig en räddningstjänst som är utrustad med en mångfald av språk och kulturell förståelse då blir vi mer kompetenta att säkerställa att alla människor i en nödsituation får den hjälp de behöver. Det är faktiskt en grundläggande aspekt av vår verksamhet. Mångfald inte bara är en vision, utan en verklighet vi bygger dag för dag.

Ahmad Abou-taouk

1 COMMENT

  1. Tack för uppmärksamheten kring detta, för att det är ett stort problem idag. Tyvärr ses utländsk härkomsten som en nackdel hos många räddningstjänster när det gäller heltidsbrandmän. Kulturella krock och skillnader ses som oflexibilitet, språkkunskaper anses vara meningslösa. När det gäller Sveriges räddningstjänster så lever många brandkårer i 70-talet forfarande kort sagt. Var en go gubbe, snickare, plåtarbetare som känner halva stationen så har du jobb…. Juste och var gärna svensk också.

    Jag väljer att inte fortsätta söka jobb som heltidsbrandman trotts att ha lagt 2 år på SMO. Jag har aldrig i någon bransch stött på så många fördomar, hat och rasism från egna kollegor och chefer. Tack men nej tack.

Comments are closed.