Under förra året utfördes 149 sprängningar i Sverige. I allt högre grad använder kriminella sprängmedel för att hota och skada. Det är en ny typ av händelse som påverkar räddningstjänstens sätt att arbeta.
Suzanne Noreklint, chef för hantering av explosiva varor på MSB säger att:
– I dagsläget är vi nog tyvärr bättre rustade än de flesta andra länder som inte har den här bilden över huvudtaget.
Det är fortfarande oerhört svårt att förutse var och hur det kommer ske en sprängning. Det går heller inte att veta vilken kraft och typ av sprängämne eller annan vara som man använder sig av. Suzanne Noreklint säger:
– Utmaningen är viljan att begå de här brotten. Både vapen och sprängmedel och om det inte finns sprängämnen vad kommer de ta till härnäst? Det är den eskalerade samhällsbilden som är det svåra.
Jonas Holmgren, biträdande räddningschef på räddningstjänsten Östra Götaland säger att:
– Vi är vana att saker kan brinna. Men att byggnader sprängs, där vi inte vet ifall människor skadats eller är fast i eventuella rasmassor är utmanade för oss.
En entré till ett bostadshus är i normalfallet säkert att gå in i. Vid en sprängning måste man göra olika bedömningar t ex är entrén säker och vilken väg man ska närma sig för att kunna göra en effektiv insats. Det går heller inte att alltid veta hur många som befinner sig i byggnaden eller sitter fast under rasmassorna. Daniel Svärd som är insatsledare vid storstockholms brandförsvar säger att:
– Vi försöker riskbedöma och göra aktiva val. Vi gör livräddningen och sedan backar vi ur. Dels för att det är en risk att vara där men också för att vi kontaminerar skadeplatsen. Det är en annan myndighet (polisen) som ska in och jobba när vi är klara eller parallellt när vi är där.
Mats Kostman som är insatsledare vid Räddningstjänsten Östra Götaland säger att:
– Ett begrepp vi ofta använder oss av är ”tillräckligt säkert”. Vad är ”tillräckligt säkert”. Där behöver vi tänka till för risken är att vi använder det lite slentrianmässigt. Men både brandmannen framme vid strålröret och jag som befäl behöv er tänka till, vad baserar vi det på?
Flera åtgärder för att kontrollera sprängämnen
MSB, har fått flera regeringsuppdrag för att se över och arbeta mot illegala sprängningar. Det här är några av de åtgärder som ligger i fokus just nu:
- Att inrätta och administrera ett Nationellt forum för sprängämnessäkerhet. Ytterligare tio myndigheter pekades ut som deltagare i detta forum. Forumets uppgift är huvudsakligen att bidra till erfarenhetsåterföring och kunskapsutveckling på området, identifiera medvetandehöjande åtgärder samt att kunskap och information ska spridas till berörda. I uppdraget ingår även att föra dialog med berörda branschorganisationer.
- Under hösten 2023 gav regeringen de myndigheter som ingår i Nationellt forum för sprängämnessäkerhet i uppdrag att intensifiera och utveckla arbetet med att förebygga och förhindra illegala sprängningar. Uppdraget ska rapporteras i oktober 2024.
- Ett nationellt tillståndsregister för explosiva varor (NATEV) har lyfts upp som ett behov av kommuner och polisen inom ramen för regeringsuppdraget att kartlägga och analysera kommunernas arbete med tillstånd och tillsyn av explosiva varor enligt LBE.
- Ökade krav att kontrollera och lämplighetspröva personer som arbetar med explosiva varor.
- Alla som tillverkar, importerar, använder, förvarar eller säljer explosiva varor som är försedda med identitetsmärkning ska föra och underhålla ett register över sina varor. Uppgifterna ska sparas i minst tio år efter det att varan har överlämnats eller förbrukats. Typexempel på explosiva varor för civilt bruk är patronerade sprängämnen, sprängkapslar, boosterladdningar, detonerande stubiner och krut i burkar eller fat.
- MSB är behörig myndighet för EU-regleringen av utgångsämnen till hemgjorda sprängämnen – så kallade sprängämnesprekursorer. Ett led i detta är att privatpersoner måste ha tillstånd från MSB för att få köpa och inneha produkter som innehåller vissa av dessa ämnen. Misstänkta transaktioner och stölder av sprängämnesprekursorer måste rapporteras till polisen.
Straffskärpningar sker successivt i lagstiftningen
Under 2021 infördes flera skärpningar i lagstiftningen, bland annat krav på bakgrundskontroller av personer som arbetar med explosiva varor, utökade möjligheter för myndigheter att återkalla tillstånd och begränsad giltighetstid för tillstånd utfärdade av kommunen.
Straffen för grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor har skärpts i omgångar, senast 2020. Ett förslag om ytterligare straffskärpning för grova brott har utretts och förväntas införas under 2024.
Polisen ska ha en helhetsinsyn över vem som handhar explosiva varor. Tillstånden ska vara digitala och kunna samköras mellan kommunerna som handhar tillstånd.
Fredric Persson
Källa: MSB, SVT
Bild: MSB, www.pppress.se
