Tuffare antändningskrav på stoppade möbler, brandsäkrare bostäder med spisvakter, nätanslutna brandvarnare och sprinklers. Det är några av de åtgärder som diskuterades när Brandforsk och MSB presenterade resultaten av forskningssatsningen ”Bränder i bostadsmiljö”.
Under fyra år har forskningsprojektet ”Bränder i bostadsmiljö – Forskning för ett stärkt brandskydd” kartlagt varför det brinner i bostäder. Projektet är ett samarbete mellan MSB och Brandforsk. Totalt har 23 miljoner kronor satsats i tre olika forskningsprojekt. ”Resultaten är början på en ny resa. Nu har vi en bra grund att stå på i utvecklingen av det förbyggande arbetet”, säger Thomas Gell, forsknings- och innovationschef på Brandskyddsföreningen.
Under ett resultatseminarium i mitten av oktober i Stockholm samlades forskare från de tre projekten för att presentera sina resultat.
–Vi har omkring 24 000 bostadsbränder i Sverige varje år. I 25 procent av fallen rycker räddningstjänsten ut och 95 procent av bränderna sker utan personskador. 5 procent slutar i dödsfall. Det vi tittat närmare på i forskningsprojektet är alltså toppen av ett isberg. Det är med andra ord ovanligt att dö i en bostadsbrand, säger Per Olof Hallin, professor vid Malmö universitet.
Levnadsstandarden är en riskfaktor
Forskningen visar att risken att dö i bränder inte är jämnt fördelat i befolkningen. Sannolikheten att en bostadsbrand överhuvudtaget uppstår är fyra gånger så hög i områden med dåliga levnadsvillkor, jämfört med områden med mycket goda levnadsvillkor. Nästan 60 procent av de som avlider i bostadsbränder är över 65 år gamla. Mest sårbara är vuxna över 19 år som bor ensamma, har låga inkomster och inte arbetar.
Målet med projektet har varit att få fram ett bättre underlag för arbetet med den enskildes brandsäkerhet i bostadsmiljö. Under seminariet presenterades olika åtgärder för att förhindra och begränsa bränder. Bland lösningarna finns tuffare antändningskrav på stoppade möbler och brandsäkrare bostäder med exempelvis spisvakter, nätanslutna brandvarnare och sprinklers.
Nicklas Guldåker, forskare vid Lunds universitet, påpekar vikten av ett effektivt brandskyddsarbete med områdesprofiler för att hitta de mest utsatta målgrupperna.
- Genom att ta hänsyn till skillnader mellan olika områden kommer vi ned på kirurgisk nivå och kan rikta insatser till specifika målgrupper och på det sättet bidra till att minska antalet bostadsbränder och i slutändan liv, säger Nicklas Guldåker.
Flera aktörer hjälps åt
Maya Söndergaard, från Räddningstjänsten Syd och Nationella samverkansgruppen för brandskyddsfrågor, påpekar att det inte bara är räddningstjänstens uppgift att minska bränder i bostäder.
– Nu har vi tillräckligt med kunskap. Det är dags att sätta igång och göra saker på området. Viktigast just nu är att få till en övergripande samsyn från politiskt håll. Aktörerna på området är många och alla driver sina specifika frågor. Vi behöver en tydlig kravställning likt nollvisionen i trafiken att jobba gemensamt kring, säger Maya Söndergaard.
Hon får medhåll från Per Olof Hallin.
– Med en politiskt förankrad nollvision kring dödsbränder i hemmet får vi en helt annan mind set kring det förebyggande arbetet. Varför ska det till exempel vara tillåtet med rökning i bostad? Vi har redan fått bort rökning från många offentliga platser. Det krävs politiskt mod men på sikt tror jag att det sänder ut en bra signal kring bostadsbränder, säger Per Olof Hallin.
Text: Brandskyddsföreningen
