MSB mäter uppgifter om brand och brandskydd i våra bostäder ungefär vart fjärde år. Resultatet visar att mycket har blivit bättre över tid. Samtidigt finns hushåll med sämre brandskydd och med högre sannolikhet för bostadsbrand. Undersökningen ger viktig kunskap för att identifiera målgrupper och följa upp resultatet av samhällets brandförebyggande arbete.
Undersökningen tar reda på hur det ser ut i svenska hem gällande brand och brandskydd. Men även vilken erfarenhet och skyddsnivå som finns i svenska hem när det gäller bostadsbränder. Med erfarenhet menas om brand inträffat i bostaden, om någon i hushållet övat på att använda handbrandsläckare samt om kunskap om utrymning vid brand finns. Eftersom liknande undersökningar gjorts sedan år 1996 är ytterligare ett syfte att undersöka vilka förändringar som skett över tid.
Totalt 90 procent har fungerande brandvarnare hemma
Sett över en längre tid har det skett stora förbättringar. Exempelvis har andel fungerande brandvarnare ökat från 61 till 90 procent och andel handbrandsläckare från 28 till 67 procent mellan åren 1996 till 2022. Andel brandfiltar har inte undersökts lika länge, men har ökat från 4 till 56 procent sedan år 2005. Kunskapsnivån om hur utrymning ska ske vid en bostadsbrand ser också ut att ha ökat. Den mest påtagliga skillnaden sedan senaste mätningen år 2018 är att förekomst av brandfilt ökat kraftigt och det gäller i stort sett för samtliga hushållsgrupper.
De brandskydd som MSB rekommenderar till privatpersoner att ha hemma är brandvarnare, pulversläckare minst sex kilo samt brandfilt minst 120 x 180 centimeter.
– Vi ser en väldigt positiv utveckling av brandskyddet i svenska hem sedan mätningarna startade. Nivån är mycket högre nu än vad den var för 25 år sedan. Tillsammans med andra åtgärder bidrar detta till att uppnå de övergripande målen för nationella brandstrategin: att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av bränder, säger Marcus Vilhelmsson, enhetschef för brand och räddning på MSB.
Sämre brandskydd hos vissa målgrupper
Vi ser att det finns en variation. Hushåll som består av ensamstående, lever utan barn, bor i flerbostadshus, bor i hyresrätt, bor i tätort med många invånare, har låg inkomst eller bor i storstad enligt SKR:s kommungruppsindelning har generellt ett sämre brandskydd.
– Flera av dessa kännetecken för hushåll med sämre brandskydd är sammankopplade och vi anser att kunskapen underlättar för olika aktörer att målgruppsanpassa det brandförebyggande arbetet, säger Marcus Vilhelmsson.
Resultatet visar också att särskilt en hushållstyp, ensamstående med barn, har högre förekomst av brand i bostad under de senaste fem åren.
– Att brand uppstår hos hushåll med barn är ett resultat vi sett tidigare. Ensamstående är sannolikt särskilt utsatta exempelvis när barnen påkallar uppmärksamhet vid matlagning. Denna hushållsgrupp har dock ofta förmåga att hantera en brand utan att omkomma men det kan ändå leda till betydande egendomsskador, fortsätter Vilhelmsson.
Resultatet ger viktig information för fortsatt arbete
Resultatet ger MSB och andra aktörer viktig information för att jobba vidare med att öka brandsäkerheten i bostäder. Exempelvis genom att identifiera målgrupper där brandskyddet är sämre. Eftersom undersökningen skett under lång tid finns också möjlighet att följa upp hur samhällets brandförebyggande arbete lyckas.
– I den nationella strategin för stärkt brandskydd har vi bland annat satt mål för andel fungerande brandvarnare, handbrandsläckare och brandfiltar fram till år 2030. Undersökningen ger svar på om utvecklingen går åt rätt håll och om vi når målen, säger Marcus Vilhelmsson.
Källa: MSB
Firefighters
