Många aktörer bidrar på olika sätt till samhällets förmåga inom CBRNE-området. Det är ett komplext område som omfattar allt ifrån olyckshändelser i fredstid till de uppgifter som följer med höjd beredskap och krig.
Aktörerna ska ha en fungerande samverkan, agera tillsammans och ha tydliga roller som kompletterar och därmed stärker varandra, före, under och efter en händelse. Dessutom krävs kännedom och förståelse för de CBRNE-hot och risker som finns inom olika ansvarsområden/verksamheter och i olika geografiska områden.
En del aktörer är inriktade mot en viss del andra till hela CBRNE-området till exempel så är Strålsäkerhetsmyndigheten främst inriktad mot RN-ämnen och Folkhälsomyndigheten är främst fokuserat på B-ämnen. Försvarsmakten arbetar med alla CBRNE-ämnen ur perspektivet militärt försvar och Tullverket ur ett gränsskydds- och tullperspektiv. Kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med alla ämnesområden utifrån sina respektive ansvar. Vid en CBRNE-händelse kan flera olika aktörer involveras.
CBRNE-perspektivet behöver utgöra en naturlig del i planeringsprocessen för det civila försvaret.
Det är särskilt viktigt att aktörer som bedriver samhällsviktig verksamhet tar höjd för detta i sin kontinuitetshantering för att i så stor utsträckning som möjligt kunna fortsätta sin verksamhet. CBRNE-perspektivet behöver utgöra en naturlig del i planeringsprocessen för det civila försvaret, liksom i den planeringsprocess för det militära försvaret som Försvarsmakten leder.
Sverige deltar också i civila och militära samarbeten med andra länder gällande CBRNE-frågor. Inom EU är det bland annat civilskyddsmekanismen och EU CBRN advisory group. Internationellt är Sverige med i samarbeten och organisationer såsom Nato, FN och IAEA.
Totalförsvaret och krisberedskap ska stärka varandra
Nationellt pågår ett intensivt arbete med att utveckla det svenska totalförsvaret. Det gäller både att utveckla planeringsprocesserna och att öka samhällets förmåga att förebygga och hantera fredstida krissituationer, krigsfara och ytterst krig.
I och med lagstiftning som trädde i kraft hösten 2022 inrättades tio beredskapssektorer på central nivå och sex civilområden på högre regional nivå.
Systemet som helhet riktar sig till olika aktörer med olika ansvarsområden, från lokal nivå upp till internationell nivå.
Så här är systemet uppbyggt:
• Internationell nivå
• EU nivå
• Nationell nivå
• Central nivå
• Högre regional nivå
• Regional nivå
• Lokal nivå
CBRNE-strategi – För en stärkt beredskap
CBRNE-strategi handlar om allt från olyckor med kemikalier i vardagen till hot om och användning av massförstörelsevapen. Det handlar om Sveriges beredskap för krig och kris samt allas förmåga att samarbeta när det värsta händer. Om allt från lokalt räddningsarbete till Sveriges engagemang i internationell säkerhet.
CBRNE-strategin ska bidra till att alla aktörer ska få bättre förutsättningar samt stärkt förmåga att skydda samhället. beredskapen stärks inför oönskade händelser med farliga ämnen kan vi se till att samhällsviktig verksamhet fortsätter fungera.
CBRNE-området är brett och berör många. Det är inte alltid lätt att inse att man ”arbetar med CBRNE”. Men många gör det, eller behöver göra det, som en del av sina arbeten inom vitt skilda arbetsområden. Det kan vara så att du arbetar som chef i en räddningstjänstorganisation eller som beredskapshandläggare, med smittskydd eller dricksvattenförsörjning? Det ger dig ett viktigt perspektiv att bidra med. Du har också en roll i att förverkliga strategin tillsammans med alla andra trots att vägarna mot strategins mål ser olika ut. Se över strategin och fundera över hur din egen organisations roll och ansvar ser ut.
PÅ MSBS hemsida hittar publikationen: CBRNE-strategi – För en stärkt beredskap där kan du läsa mer om Sveriges CBRNE-strategi.
Fredrik Persson, Källa: MSB
Firefighters
