Ombudsmannen på BRF återger i Swedish Firefighters under den överskriften goda exempel på fackligt arbete. Det kan vara både heltids- och deltidsfrågor. Det handlar om ärenden som hänt i närtid och härrör från olika delar av brandsverige. Ett medlemskap i Brandmännens Riksförbund är ett ställningstagande för att man bryr sig om förmågan och arbetsmiljön i svensk räddningstjänst. Medlemskapet är också en försäkring som innebär att man får hjälp att säkerställa att man behandlas riktigt. Detta sett både till de centrala avtalen och de kompletterande lokala avtal som på vissa ställen slutits mellan arbetsgivare och BRF.
Historierna som återges kommer från BRF´s distriktsombudsmän som återfinns spridda över landet och som tillsammans med de lokala avdelningarna utgör grunden för det fackliga arbetet. Meningen är inte att hänga ut någon utan enbart för att dra lärdom.
Arbetsmiljöarbetet i branschen
Då BRF våren 2018 genomförde enkäter för både hel- och deltidsbrandmän så uppdagades att det på många håll finns stora brister vad gäller såväl den fysiska, men även den psykosociala arbetsmiljön. Det här ser BRF mycket allvarligt på, varför arbetsmiljön kommer att bli ett av flera fokusområden för förbundet under 2019. Nedan återges i korthet ett ärende rörande arbetsmiljön som just nu är pågående i ett förbund.
Förbundet där BRF´s huvudskyddsombud är utestängd från allt arbetsmiljöarbete Förbundet har stora brister i sitt systematiska arbetsmiljöarbete. Bristerna har uppdagats av BRF´s huvudskyddsombud som försökte flagga detta för ansvariga chefer. Då ledningen inte responderade tog huvudskyddsombudet kontakt med Arbetsmiljöverket som under 2018 genomförde fyra inspektioner och i samband med dessa uppdagat många allvarliga brister. BRF´s Huvudskyddsombud har varit helt utestängd från arbetsmiljöarbetet trots att han har påtalat detta. Ärendet har efter lokal förhandling med krav på skadestånd gått vidare till Arbetsdomstolen för juridisk bedömning. Mer om detta i kommande nummer av SFF.
Förtydligande gällande arbetstidslagen och RiB
I tidigare nummer av SFF tog vi upp detaljer som härrör till
Arbetstidslagen (ATL 1982:673) och vad
som gäller då en arbetsgivare schemalägger en RiB flera veckor i rad.
Här följer ett förtydligande genom ett uttalande från en jurist verksam på
Arbetsmiljöverket.
Frågeställningen är om en arbetsgivare kan schemalägga RiB-anställd två veckor i rad och då den RiB-anställde har en annan arbetsgivare i huvudanställningen, här följer svaret från juristen:
Vad gäller beredskapstid så räknas inte det som arbetstid, om arbetstagaren inte behöver rycka in och arbeta. Då räknas det självklart som ordinarie arbetstid eller övertid. Däremot måste man vid planeringen räkna med att viss beredskap blir arbetstid, man kan inte planera in det vanliga arbetet att ta upp all ordinarie arbetstid, för att sedan räkna all arbetad beredskapstid som övertid.
Men så som problemet beskrivs så verkar det som sker på arbetsplatsen strida mot 14 § ATL, där det står att beredskapstid inte räknas som veckovila. Så det är inte möjligt att ha 14 dagars beredskapstid, eftersom man då inte får veckovila.
