PSYKISK OHÄLSA En ny kartläggning från Myndigheten för civilt försvar visar att arbetet med att förebygga arbetsrelaterad psykisk ohälsa inom kommunal räddningstjänst varierar stort – och ofta saknar struktur.
Rapporten, som tagits fram inom ramen för den nationella strategin för psykisk hälsa och suicidprevention, har haft som syfte att undersöka vilka rutiner som finns i dag och hur de används i praktiken.
Ett av de tydligaste resultaten är att många räddningstjänster saknar ett enhetligt och systematiskt arbetssätt för att förebygga psykisk ohälsa. Arbetet bedrivs ofta lokalt och ser olika ut beroende på organisation, resurser och prioriteringar.
Det innebär att stödet till personal kan variera kraftigt mellan olika delar av landet. I vissa organisationer finns etablerade rutiner för uppföljning, samtal och stöd efter svåra händelser, medan andra saknar tydliga strukturer.
Fokus på det akuta – mindre på det förebyggande
Kartläggningen pekar på att räddningstjänsten generellt har ett tydligt fokus på den operativa insatsen och det akuta omhändertagandet. Däremot är det förebyggande arbetet och det långsiktiga stödet mindre utvecklat.
Tidigare studier visar att arbetet med psykisk ohälsa inom räddningstjänsten ofta delas in i tre delar: förebyggande arbete, operativ hantering och efterarbete. Det är framför allt i de förebyggande och uppföljande delarna som det finns utvecklingsbehov.
Behov av kunskap och tydligare riktlinjer
Rapporten lyfter flera områden där behovet av utveckling är tydligt. Det handlar bland annat om:
• Ökad kunskap om psykisk ohälsa och stressreaktioner
• Tydligare riktlinjer och arbetssätt
• Bättre samordning mellan olika aktörer
• Långsiktiga resurser för att arbeta förebyggande
Även utbildning och kontinuerlig kompetensutveckling pekas ut som viktiga faktorer för att stärka arbetet.
Upplevelsen av en svår händelse
Räddningstjänstens arbete innebär återkommande exponering för svåra och ibland traumatiska händelser. Samtidigt visar rapporten att hanteringen av dessa erfarenheter i stor utsträckning bygger på lokala initiativ och individuellt ansvar.
Antalet insatser kopplade till psykisk ohälsa och suicid har dessutom ökat under senare år, vilket ytterligare förstärker behovet av fungerande stödstrukturer.
För den enskilde brandmannen kan förutsättningarna för stöd skilja sig beroende på var man arbetar. Tillgången till strukturerade samtal, uppföljning och förebyggande insatser är inte självklar.
Samtidigt visar rapporten att frågan får allt större uppmärksamhet, både nationellt och inom räddningstjänsten. Det pågår ett arbete för att stärka området, men kartläggningen visar att det fortfarande finns ett tydligt glapp mellan ambition och praktik.
Psykisk ohälsa – ett område i utveckling
Kartläggningen pekar inte ut en enskild lösning, men gör det tydligt att arbetet med psykisk ohälsa behöver bli mer systematiskt och likvärdigt över landet.
För räddningstjänsten, som är en central del av samhällets beredskap, handlar det ytterst om att skapa hållbara arbetsvillkor – även på det psykologiska planet.
Fredric Persson
Källa: Myndigheten för Civilt Försvar
Firefighters
Bild: TSD Studio
