Hem » Artiklar » Fjällräddningen – från Dalarna i söder till Treriksröset i norr

Fjällräddningen – från Dalarna i söder till Treriksröset i norr

Sylarna är ett fjällmassiv som ligger på gränsen mellan Sverige och Norge. I september månad vandrade tre kvinnor, varav en är deltidare, upp på toppen. En kort dagstur med lätt packning. På vägen ned går två av dem fel, mot kvällen ligger temperaturen strax under nollan och snön faller hela natten. De har varken kläder eller utrustning för att klara sig – så här går det till när fjällräddningen får larm.  

Larmet kommer in från RLC via Rapid Reach till de fjällräddnings-enheter som ligger närmast geografiskt. Larmen som kommer via telefon och sms besvaras med knappval, svarar man ja anger man i minuter hur lång tid det tar innan man kan bege sig till brytpunkten. RLC utser en insatsledare som får mer information om uppdraget och beroende på uppdragets art bestäms vilka och hur många enheter som ska tas ut. Insatsledaren stämmer av vilka ytterligare resurser som finns tillgängliga tex helikopter, hundekipage eller drönare. I nästa steg tar insatsledaren kontakt med PIC (polisinsatschef) och för samrådan kring uppdraget, finns ingen PIC blir det räddningsledaren på RLC man diskuterar med. Vid brytpunkten är strävan att ha en bra lokal för att administrera uppdraget, det kan vara polisstationer, fjällstationer eller andra lokaler som finns tillhands. Det krävs resurser i form av mat och logi för fjällräddarna vid längre uppdrag, en fjällräddare ska vara utrustad själv för att klara sig under tre dygn. Det är viktigt att vara uthålliga över tid vid längre insatser, behövs förstärkning och mer resurser skickas larm ut i samråd med PIC/räddningsledare. 

Långa avstånd att brottas med 

Kurt Öwre berättar att en fjällräddare kan bo i Tännäs i Härjedalen och en annan i Stora Blåsjön i norra Jämtland (mer än 50 mils avstånd) och samtidigt verka inom samma län och bli kallade på samma uppdrag, som vid en stor lavinolycka eller långt utdraget eftersök efter försvunnen person. 

Dagsturen på Sylarna blev en kamp mot kylan i 23 timmar 

När vi förstod att vi inte skulle hitta tillbaka till Sylarnas fjällstation och att ingen skulle kunna leta efter oss pga vädret, så kom rädslan. Vi bestämde att vi skulle vara i rörelse. Men symtom efter symtom på hypotermi kom. Till slut krampa benen så att vi var tvungna att sätta oss ner. Vi försökte få skydd mot väder och vind bakom en bergsskreva. Där tog vi ett nytt beslut, vi får inte somna. Man kunde inte kontrollera huttringarna och skakningarna. Vi kämpade tillsammans timme för timme, stöttade och peppade varandra. Norsk fjällräddning hittade oss vid 7 tiden. Känslan att få på sig torra kläder är obeskrivlig. Det tog ytterligare ca 1,5 timme med fyrhjulingen innan vi kom inomhus. När vi hade tagit en mycket varm dusch, så fick vi träffa Norska och Svenska fjällräddningen. Dom är våra HJÄLTAR. Vi har fått mycket beröm av fjällräddningen hur vi har agerat och tänkt, det värmer. Totalt var vi utomhus 23 timmar. Där och då var man så lycklig.

Vi har fått mycket beröm av fjällräddningen hur vi har agerat och tänkt, det värmer.

Insatschefen Kurt Öwre har hållit kontakten med oss över telefonen och hört hur vi mår, det är vi mycket tacksamma för. Det kommer upp många frågor och funderingar efteråt. Hur länge till hade kroppen orkat? De första nätterna efter olyckan vart det svårt att sova. Träningsvärken som kom efter att kroppen krampat i så många timmar. Stickningar och domningarna i händerna, armarna och fötterna avtog efter någon vecka. Idag känns det overkligt att det hänt oss. En konstig önskan som kommer upp då och då, det är att få komma och sätta sig på den platsen. Nu är vi i full gång att planera nästa vandringsresa. 

Alltid bäst att hålla sig till till de utstakade lederna i den vackra naturen.

Fakta: Resurser under utryckningen i Sylarna 

  • 5 alpina fjällräddare 
  • 1 hund+hundförare 
  • 14 svenska fjällräddare (förstärkning med fler fjällräddare hade varit möjlig vid behov) 
  • 4 norska fjällräddare 
  • 1 insatschef 
  • 3 olika helikopteralternativ när vädret var flygbart, svensk polishelikopter med vinsch för alpina gruppen, Storm Heliworks och norsk räddningshelikopter 
  • 1 drönare med operatör 
  • 1 bandvagn 

Text: Monika Nyqvist, Fredrik Persson, Kurt Öwre

Om Fredrik Persson

Redaktör och webredaktör för tidningen Swedish Firefighters.

Läs även

Camilla Asp är utsedd till vikarierande generaldirektör för MSB

Camilla Asp tillträder som vikarierande generaldirektör för MSB. Hon kommer senast från sin tjänst som …