Hem » Artiklar » Beredskapsbrandmännen är Australiens hjältar

Beredskapsbrandmännen är Australiens hjältar

Sedan september förra året har hundratals skogsbränder härjat i Australien. Bränderna började i Queensland i norr och arbetade sig sakta ner genom skog och mark till Australiens sydligaste delar.
Det har varit en brandsäsong utan motstycke. Lågor har mätts upp till 70 meter och hittills har runt 12 miljoner hektar skog och mark brunnit och forskarna beräknar att en miljard inhemska djur har dött.
Lejonarbetet med att skydda hem och människor och genomföra bränningar har i huvudsak skötts av landets frivilliga landsbygdsbrandkårer. Dessa har samarbetat med nationalparkernas och de statliga skogarnas skogsväktare. Även städernas brandkårer, när tillfälle har givits, har funnits till hands. Likaså brandmänsexperter från andra länder.
New South Wales, som har drabbats värst, har en beredskapsbrandkår på runt 72 000 manar. Dessa brandmän arbetar helt frivilligt i landsbygdsbrandkåren Rural Fire Service (RFS).

– Vi är den största organisationen i världen med våra 72 000 volontärer, i en och samma brandkår, säger distrikts-koordinatorn Matthew Reeves, när vi möts på hans kontor utanför staden Wollongong, söder om Sydney.

Sex brändmän har dött i bränderna

Wollongong, med omnejd, har klarat sig från de katastrofala skogsbränderna som har förstört mer än 3 000 hem och tagit livet av 33 människor. Utav de avlidna är sex brandmän. Tre av dessa var australiska beredskapsbrandmän som dog i tjänsten och tre var amerikanska veteraner, utlånade från det kanadensiska familjeföretaget Coulson Aviation. Amerikanarna omkom när deras plan, en Lockheed C-130 Hercules, kraschade under en vattenbombning över en okontrollerad brand i Snowy Monaro-regionen. De sex brandmännen har alla hedrats med statsminnesceremonier.
    Rural Fire Service som ligger direkt under delstatsregeringen i New South Wales, med sina dryga 900 anställda, har sitt huvudkontor i Sydney. Mer exakt i stadsdelen olympiska parken som byggdes upp till OS 2000. 
– Vår huvudledningscentral planerar och koordinerar så att rätt landsända får rätt hjälp i rätt tid, förklarar Matthew Reeves.
Snäppet under huvudkontoret ligger fyra regionkontor. Dessa är indelade i öst, väst, nord och syd. Därunder kommer 47 distrikt. Det sista viktigaste ledet i organisationen är de dryga 2 000 brandstationerna ute på landsbygden och beredskapsbrandmännen. 
Beroende på vad som händer i en region så stödjer de varandra med resurser som kan avvaras.
– När det brann i norra New South Wales före jul, då kunde man ju inte förvänta sig att den region skulle sända ner resurser söderöver när det började brinna runt Sydney och på sydkusten.
–För antingen arbetade de aktivt med sina bränder eller så behövde de vila efter månader av arbete på fältet.

En heltidsanställd har flera roller

Matthew Reeves berättar att i hans distrikt har de runt 1 400 beredskapsbrandmän att kalla in. Wollongong ingår i distriktet Illawarra som ligger på runt 1 100 km2. På kontoret sköter tio heltidsanställda den dagliga ruljangsen. Samtliga anställda har utöver sina kontorsroller även operativa befälsbefattningar.
– På kontoret överser jag utbildningen för våra beredskapsbrandmän i distriktet. Utbildningen implementeras sedan av de frivilliga brandmännen, säger Matthew Reeves.
   Hans operativa yrkesroll är “incident controller”. Antingen i Illawarra eller så reser han till den plats där denna tjänst behövs. Under veckorna fram till jul var Matthew Reeves på resande fot i norra New South Wales.
– Jag var då informationsbefäl och det innebar att jag pratade med folket i samhällena om skogsbranden som närmade sig.
– Jag skrev också sms-varningar som sändes ut till allmänheten.
    När en av New South Wales landsändor behöver hjälp kontaktar huvudkontoret sina regionkontor för assistans. Regionkontoren sänder bollen vidare till sina distrikt. Dessa kallar då in brandbilar och beredskapsbrandmän.
– Vi har ett tjänstgöringsschema för vilka lokala brandkårer som är på tur att åka iväg. Teamet som lämnar sitt distrikt kallas för ett “strike team”.
– På det stora hela är ingen ansvarig för mer än fem till sju brandmän och ett par fordon. Det blir för komplicerat annars.
    Fordonen som åker iväg kan vara allt från en “striker”, som är en liten fyrhjulsdriven flakbil, till en stor lastbil med dryga 3 000 liter och en besättning på sex.
– Allt beror på terrängen och vilka jobb som behöver genomföras.
Besättningen är iväg och arbetar i tre eller fem dagar.
– Oftast blir det femdagarsscheman. Men det beror på avståndet. Om det tar åtta timmar att köra till branden, kör vi dit och arbetar i tre dagar och kör sedan hem. Men om vi behövs i norr, då kör en brigad upp och så flyger de hem efter fem dagar och då flyger ett nytt team in.

Beredskapsmännen kommer att få ersättning

Besättningen arbetar runt 12 till 14 timmar per dag och oftast bor de i ett basläger. Varje tält har upp till 20 sovplatser.
– Om en incident kommer att bli långvarig, kan det bli för långt att köra från ett motell. Det är inte bra att bo där om det tar tre timmar att köra till branden. Då sätter vi upp en tältstad så nära branden vi kan.
– För genom att bo nära branden får vi in mer tid på marken.
RFS är beroende av arbetsgivares goda vilja och att de är gemenskapsinriktade, vilket innebär att de släpper sin personal för att låta dem åka iväg och genomföra sin tjänstgöring.
– Våra frivilliga kommer från många olika sektorer inom arbetslivet. Allt från statsanställda till egna företagare och anställda i mindre företag.
– Att vi har så många registrerade volontärer ger oss en stor reserv att plocka ifrån och det är ju självfallet mycket bra. 
    De frivilliga har fram till den här brandsäsongen inte fått någon ersättning för sin tid bland bränderna. Men nu kommer det att bli ändring på det. Regeringen har tillkännagivit att beredskapsbrandmän i New South Wales, som är egna företagare eller arbetar för små till mediumstora företag och har varit utkallade under tio dagar eller mer under den här brandsäsongen, kommer att kunna ansöka om bidrag på upp till runt 2 000 kronor per dag. Maxbeloppet som utbetalas per person är runt 39 000 kronor.
    Beredskapsbrandmännen hyllas som hjältar för sitt tunga arbete med skogsbränderna. Och RFS har fått en tillströmning av ansökningar.  Även om det är fler män än kvinnor som söker sig till kåren ser man en ökning av kvinnliga brandmän.
– I brigaden där jag fortfarande är beredskapsbrandman har vi runt 40 procent kvinnliga brandmän och när vi har en blandad trupp av kvinnor, män, olika nationaliteter, yrken blir det en positiv och hälsosam miljö för kåren. 
–Alla har något de är duktiga på som de tar med sig. Och genom att få ta del av deras livserfarenheter blir vi en mycket effektiv brigad, säger Matthew Reeves.

Text: Ulrika Eriksson

Fakta om utbildningen för RFS brandmän

  1. Introduktion: Två timmars brandsäkerhetsträning, en timme online och en timme på en brandstation.
  2. Grundkurs i skogsbrandsutbildning, ca 20 studietimmar: Teorilektioner är oftast online. Dessa följs av praktiska brandstationslektioner. När kursen är klar sker en utvärdering under fyra timmar. Om brandmannen blir godkänd kan hen börja arbeta som beredskapsbrandman.
  3. Fortsättningskurs i skogsbrandsutbildning, fem studiemoduler. Varje modul är på mellan åtta och 16 timmar. Exempel på moduler:
  • Avancerad kartläsning och navigering.
  • Avancerad pumpning.
  • “Mänskliga faktorer-kompetens”, vilket innebär att brandmannen lär sig om säkerhet, att leda och stödja andra, att kunna identifiera förändringar i en situation, att flytta till en säker plats, att identifiera utmattning och så vidare.

För RFS är det viktigt att en brandmän lär sig ett nytt moment och därefter utövar den nya färdigheten innan hen tar nästa modul.
Många brandmän har lärt sig nya saker denna brandsäsong. Detta erkänns också under studierna.
    RFS erbjuder även befälskurser och mer specialiserade kurser som motorsågsutbildning och brandbekämpning på avlägsen plats. För intagning till den sedermera måste hen gå igenom en medicinsk undersökning och klara av ett konditionstest, som innebär att hen klarar av att gå 4,5 kilometer med en 20-kilo packväst under 45 minuter.

Fram till 1997 styrdes landets brandkårer av kommunerna, de gick då under “bush fire brigades”. Därefter lades brandkårerna under delstatsregeringarna- eller territoriernas styre. På grund av den historiska kopplingen till landets kommuner har RFS ett fortsatt starkt samarbete med kommunerna. Kommuner bidrar med 12,3 procent av RFS intäkter. Resterande intäkter kommer från delstatsregeringen, 14 procent, och försäkringsindustrin 73,7 procent. 

Om Fredrik Persson

Redaktör och webredaktör för tidningen Swedish Firefighters.

Läs även

Skogslandet Sverige och ett förändrat klimat

Sverige är ett skogsland där nära 58 procent av vår totala landyta utgörs av produktiv skogsmark. Skogsnäringen har stor betydelse för den svenska ekonomin och utgör mer än 2 procent av vår BNP och sysselsätter cirka 70 000 personer.