Magnus Krantz har gått den långa vägen från lokalt fackligt arbete till distriktsombudsman och sedan till central ombudsman i BRF. Han har kvar rollen som distriktsombudsman och där möter han problemen på nära håll. Som central ombudsman tar han med sig erfarenheterna in i förhandlingar och det centrala fackliga arbetet.
Magnus är också förhandlingsansvarig vid centrala kollektivavtalsförhandlingar med arbetsgivarorganisationerna samt utbildar arbetsplatsombud, skyddsombud och BRF:s lokala avdelningar. Det är många skiftande arbetsuppgifter och nu i höst går BRF i i en avtalsrörelse vilket kommer ta mycket fokus i arbetet. Förutom att vara anställd i BRF så är Magnus även anställd som styrkeledare/brandman i Räddningstjänsten Syd och har uppdrag i den lokala fackliga avdelningen samt som skyddsombud.
Du har både rollen som distriktsombudsman och central ombudsman – hur skiljer sig uppdragen åt?
– Det hörs nästan på titlarna då jag i rollen som DO tar hand om de frågor som kommer upp i de distrikt jag ansvarar för. Alltifrån från en liten fråga till lokala avtalsförhandlingar för våra medlemmar i en räddningstjänst. Som central ombudsman har jag huvudansvaret för våra distriktsombudsmän, vilka ärenden som BRF driver, sitter med i olika arbetsgrupper, besvarar mail och samtal som kommer in till kansliet, håller utbildningar, m.m.
Vad får du med dig från mötena med brandmän ute på stationerna in i det centrala fackliga arbetet?
– Det är där det händer, både bra och mindre bra saker, som jag sen tar med mig vidare för att förbättra och utveckla våra medlemmars anställningsvillkor. Jag följer också sociala medier, vad dyker upp i flödet som är av intresse för BRF. Som central ombudsman och förste vice förbundsordförande i BRF så är det också högst aktuellt att vara insatt och följa med i allt som rör svensk räddningstjänst och våra medlemmar.
Vilka frågor återkommer just nu när du träffar brandmän runt om i landet?
– Vi är många i BRF som är ute och träffar medlemmar men de frågor jag får till mig när jag är ute på stationsbesök, i samtal med medlemmar, frågor via kansliet eller sociala medier så är det frekvent frågor relaterat avtal, lön, anställningsvillkor och arbetsmiljö.
Både Magnus och BRF:s övriga ombudsmän ser alltför många stationer med en eftersatt arbetsmiljö, både den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Det kan vara i ett samtal med medlemmar som frågan dyker upp om tex Friska brandmän. Om det är eftersatt så sker ett stationsbesök eller så involveras BRF:s nytillsatta nationella skyddsombud. Behövs det så driver vi frågan och begär åtgärder från arbetsgivaren och om inget händer så går frågan vidare till arbetsmiljöverket.
BRF ser också nu att fler medlemmar väljer att engagera sig som skyddsombud. Med fler medlemmar som engagerar sig i sin arbetsplats så kan BRF bevaka sina medlemmars intressen.
Vilken är den viktigaste fackliga frågan för Sveriges brandmän just nu?
– Det finns egentligen inte bara en fråga som är viktig utan det är många men ska jag välja ut någon så är det arbetstiderna för heltidsbrandmän och för deltidsbrandmän är det lönefrågan.
Finns det någon fråga som brandmännen tycker är viktig, men som du upplever att arbetsgivare eller politiker inte riktigt har förstått?
– Ja, det finns många frågor som är viktiga. Men som exempel kan vi ta Arbetstidsdirektivet som införts för heltidsbrandmän där arbetsgivare och BRF förstår vilka begränsningar och konsekvenser detta innebär. Politiken skulle kunna göra nåt åt det men vill/får inte lägga sig då detta ska skötas av arbetsmarknadens parter. Då blir det ett moment 22, ett störningsmoment.
Kan du berätta om någon fråga som började som ett lokalt problem men som sedan lyftes till en central facklig fråga?
– Ett fall som började lokalt, sedan blev centralt och sedan gick upp i arbetsdomstolen. Vi hade ett fall angående frågan om hur man skulle tolka Las25a. Vi hade några medlemmar som var deltidsbrandmän och åberopade en högre sysselsättningsgrad som heltidsbrandmän. Den lokala arbetsgivaren sa nej till deras åberopande. Frågan lyftes centralt vilket sedan ledde till att BRF drev frågan upp i arbetsdomstolen. Där vi också vann målet.
Vilken arbetsmiljöfråga tycker du är mest angelägen för brandmännen just nu?
– Det är två frågor som hör ihop med varandra. Dels är det friska brandmän, vilket är en stor fråga om ren arbetsmiljö på alla brandstationer i Sverige. Ur det kan man bryta ut yrkesrelaterad cancer och just nu pågår en utredning och vi hoppas det går brandmännens väg och att det blir klassat som en arbetsskada.
Hur märker du av problemen med bemanning och rekrytering i ditt arbete och vilka konsekvenser får de för brandmännen?
– Det är sedan länge ett problem att rekrytera deltidsbrandmän men som nu också finns för heltidsbrandmännen i olika delar av Sverige. Man klarar inte av att rekrytera, det finns kompetensbrist, mycket övertid, man drar ner i bemanning både på deltid och heltid tex för att klara av sommaren. Det blir en sämre arbetsmiljö för dem som arbetar kvar, insatsförmågan kan bli försämrad vilket kan utgöra ett hinder i arbetet både på det fysiska och det psykosociala planet.
Vilken avtals- eller förhandlingsfråga är mest utmanande för BRF just nu?
– Vi går strax in i en avtalsrörelse för våra medlemmar som är deltidsbrandmän och där måste det ske förändringar och det måste till en satsning från våra politiker på riksnivå. Deltidsbrandmännen är ryggraden i svensk räddningstjänst men ingen verkar bry sig på riktigt om deras anställningsvillkor eller är ens insatta vad det innebär att vara deltidsbrandman.
Sen kämpar vi för att bli avtalsbärande part för heltidsbrandmännen och även där måste det ske satsningar såväl för attraktiva arbetstider men också högre löner.
När du blickar framåt – vad tror du blir den största utmaningen för svensk räddningstjänst de kommande åren?
– Rekrytering, bättre anställningsvillkor och ren arbetsmiljö.
Vad tycker du att politiker och beslutsfattare fortfarande missar när de pratar om räddningstjänstens framtid?
– De vill att räddningstjänsten ska utvecklas mot en högre beredskap i händelse av krig men det finns ingen uttalad satsning på anställningsvillkor utan det satsas enbart pengar på utbildning och material. Staten skjuter inte till pengar för anställningsvillkor utan det ligger på kommunerna och har de inga pengar så kommer heller inga satsningar.
Om du fick förändra en enda sak i svensk räddningstjänst i morgon, vad skulle du förändra?
– Ska jag välja en sak så är det att förändra styrningen från kommunal till statlig. Det är för stora avarter inom den kommunala räddningstjänsten, kommunerna i Sverige har inte samma ekonomiska förutsättningar att hålla med en väl fungerande räddningstjänst. När en kommun måste spara i budgeten så slår det även mot räddningstjänsten. Det händer inte om om räddningstjänsten är statlig.
Fredric Persson
Brandmännens Riksförbund
Firefighters
