Sommaren är över och brandmännen har väl aldrig arbetat så mycket och vilat så lite som denna sommar trots uteblivna skogsbränder.
7 av 10 deltidsstationer saknar personal och det är svårt att rekrytera nya deltidsbrandmän men även heltidsbrandmän. Arbetsgivarna söker färdiga brandmän för att fylla vakanserna, problemet är att det blir ett moment 22 när man rekryterar från någon annan som i sin tur måste rekrytera sin uppkomna lucka. Den påfyllnad som görs av nya brandmän varje år räcker inte för att ge alla brandmän en sommar utan att tvingas till extra beredskap, arbeta sommarpass och övertidpass, man kan likna det vid ”en blödande patient”.
För att klara sommaren och övriga månader har vi en ”ny växande anställningsform” av brandmän som har skapats till stor del tack vare arbetstidsdirektivet, nämligen timanställd brandman.
Att vara timanställd brandman innebär att du vid behov kan arbeta när du vill och vara ledig när du vill. Helt enkelt ett perfekt schema om man ska vara lite cynisk.
Den timanställda gruppen av brandmän har löst många knutar under sommaren och utan den gruppen hade det varit svårt för en del räddningstjänster att klara numerären under sommaren.
Hur kunde det bli så här?
Utan att vara raketforskare så är det arbetstiderna och i övrigt försämrade villkor, ersättningar och risken att drabbas av sjukdomar som påverkar.
Att inte kunna vara ledig, att inte kunna ta ut en semesterdag eller ta ut komp för att gå till läkaren med sitt barn när det finns kollegor som kan arbeta ditt arbetspass men inte får för arbetstidsdirektivet. Det blir att ta en VAB och vips så blev det en övertid till. En del vill bara kunna kontrollera sin egen tid. En del slutar inom räddningstjänsten och börjar på en ny yrkeskarriär. Gemensamt är att alla vid behov kan komma tillbaka till brandstationen som timanställd brandman och tillhöra den 5:e gruppen
Yrket som brandman riskerar att bli ett genomgångsyrke då ingen ser sig själv som 67-åring vara rökdykare, klättra på stegar, arbeta på tak eller framföra tunga fordon mitt i natten under alla väderförhållanden. De ser möjligheten att arbeta ett antal år och senare välja andra yrkesval för att göra en ny karriär mitt i livet när man är mellan 35–50 år. Man har samlat på sig livserfarenhet, vet vad man vill och barnen har blivit självgående.
En av de viktigaste egenskaperna hos just kategorin blåljuspersonal är erfarenheten, erfarenhet som tar många år att bygga upp. Tittar man som jämförelse med polisen så har hälften (50%) av den operativa poliskåren mindre än 10 år i operativ tjänst. Man har tappat mycket värdefull erfarenhet som är svår att ersätta beroende på försämrade arbetsvillkor. Helt enkelt är det så att en polis eller brandman med 20 års erfarenhet som slutar tar 20 år att ersätta om man ska vara tillspetsad.
Men nu är det ju så här att vi inte har resurser för att utbilda fler brandmän varje år än vad behovet är. I nuvarande takt är risken uppenbar om jag ska vara överdådig att vi till slut inte får någon semester och blir tvungna att fira jul varje år med sina kollegor istället för familjen. Vi får ta in den ”femte gruppen” som får stå för erfarenheten och numerären.
Anders Ankan Cederberg
Fler ledare av Ankan här!
Brandmännens Cancerfond
Brandmännens Riksförbund, BRF
