Hem » Artiklar » Var sjätte vecka tar en brandman, polis eller ambulanssjukvårdare sitt liv i Australien
Suicid inom blåljus Australien

Var sjätte vecka tar en brandman, polis eller ambulanssjukvårdare sitt liv i Australien

I en rapport från Australiens Rättsmedicinalverk står det att 110 räddningsarbetare tog sina liv mellan år 2000 och 2012. Dödsfallen omfattade 62 poliser, 26 ambulanssjukvårdare och 22 brandmän.

Majoriteten av de avlidna var män. De flesta var i åldrarna 30 till 49 år. Det fanns endast ett fåtal kvinnliga dödsfall inom räddningstjänsten, särskilt inom brandkåren, där endast en kvinna tagit sitt liv jämfört med fyra ambulanskvinnor och tio poliskvinnor. Rapportens författare skriver att man får ha i åtanke att om en organisation till exempel har många anställda i en viss åldersgrupp och ett kön kommer det att resultera i ett högre antal dödsfall för dessa.

Men i samma andetag skriver rapportförfattarna att de höga dödsfallen för män inom räddningstjänsten sammanfaller med landets självmordsstatistik på det stora hela. Enligt Australiens statistiska centralbyrå är män tre till fyra gånger mer sannolika att ta sina liv, jämfört med kvinnor.

Tara Lal, brandman på Glebes brandstation i centrala Sydney, menar att siffrorna säkerligen är ännu högre.

— Det är svårt att få fram korrekt statistik på självmord. Många tar sina liv när de har gått i pension och då registreras inte deras yrken. Så jag tror att vi har många fl er självmordsfall som går orapporterade inom brandkåren, säger Tara Lal.

Tara Lal är engagerad i New South Wales brandkårs “kamratstödprogram”. Det är ett frivilligt stödprogram som ges av brandmän till brandmän. De som ger stöd har gått olika kurser, bland annat i självmordsbekämpning och hur man kan hjälpa kollegor med sin psykiska hälsa. Tara har levt med en självmordssorg i många år. Hennes äldre bror tog sitt liv när han var tjugo år gammal. Deras mamma hade dött i cancer några år dessförinnan och pappan led av psykiska hälsoproblem.

— Mitt sätt klara mig från den enorma smärtan som min brors självmord har lämnat efter sig, har varit att hjälpa andra. Jag jobbar som brandman. På min fritid är jag livräddare och är även utbildad till sjukgymnast.

Tara har inte hunnit att arbeta så mycket som sjukgymnast den senaste tiden för hon har nyligen skrivit klart en bok om sin brors självmord. Att få färdigt boken tog sju år. När den lanserades i oktober var det många brandmän på plats.

— Efter boklanseringen hade vi en frågestund tillsammans med en psykolog. Det var många brandmän som ställde frågor och när kvällen var slut kom många fram och tackade för att jag hade skrivit boken.

Förra året var Tara Lal ansvarig för New South Wales brandkårs mentala hälsoprogram. Då lärde hon känna Dr Samuel Harvey. Han arbetar som forskare vid den psykiatriska institutionen — the Black Dog Institute — som är en del av University of New South Wales, i Sydney. Han leder ett treårigt forskningsprojekt som fokuserar på den psykiska hälsan inom räddningskåren. Målet med projektet är att identifiera vilka räddningsarbetare som ligger i riskzonen för psykisk ohälsa och att finna ett sätt att fånga upp dem i tid innan de blir psykiskt sjuka.

Tara Lal. Fotograf: Bronwyn HiltonForskningen lägger stor vikt vid nya tillvägagångssätt som bemöter personalen i ett tidigt skede, inte att vänta tills de har blivit psykiskt sjuka. Samuel Harvey säger att de skräddarsyr programmen för de olika räddningstjänsterna. Han har märkt att det är svårt för brandmän att be om hjälp. En brandman hjälper andra och det är svårt för dem att be om hjälp.

— Det är en av bitarna vi vill försöka att ändra på. Det kan vara olika anledningar som ligger till grund. Kanske vill en brandman inte prata om att han inte mår bra för han är rädd att förlora jobbet, ett jobb som han älskar. Eller kan det även vara stolthet som ligger bakom. Att man är för stolt för att be om hjälp. Utöver detta ser vissa brandmän inte att de har problem och vet inte att de kan få hjälp.

Tara Lal säger att när hon och kollegorna sätter på sig uniformerna går de in i yrkesrollen med fokus på att hjälpa andra. Då är det lätt hänt att man glömmer bort sin egen hälsa.

— Jag tror tyvärr att mina manliga kollegor kämpar mycket mer med sin psykiska hälsa jämfört med andra män.

Hon ser också i sitt arbete att det är svårt för män att be om hjälp.

— Jag är ganska så säker på att det är en av anledningarna till att fl er män dör i självmord i kåren. När vi bär våra uniformer, då upplever folk oss som starka, då kan det vara svårt att se att man själv kan behöva hjälp. Man tror att man är den starka brandmannen.

Tara Lal har arbetat som brandman sedan 2005 och hon ser att förändringens vindar blåser in över brandstationerna i Australien. Numera pratar man i alla fall om psykisk hälsa.

— Vi har pö om pö blivit mer medvetna att det finns något som heter psykisk ohälsa och att det kan drabba den bästa och att man kan få hjälp. Projekten som brandtjänsten i New South Wales tillsammans med the Black Dog Institute håller på att implementera menar Tara är mycket viktiga. Ett av dessa är mindfullnessprogrammet Resilience@ Work, förkortat RAW. Det kan översättas till “återhämtningsförmåga på jobbet”. RAW är ett interaktivt internetbaserat mentalt hälsoprogram, som ska hjälpa de anställda att bygga upp sin motståndskraft så att de bättre kan handskas med arbetets utmaningar och även det dagliga livets uppoch nedgångar.

Tanken är att RAW ska ge brandmännen en kompetensbas och strategier så att de kan klara av alla olika stressfulla situationer som de möter i sitt jobb. De brandmän som har svårt att be om hjälp kan till en början få hjälp via sin läsplatta eller smartphone.

RAW-mindfullnessprogrammet har nyligen rullats ut till 24 brandstationer för en testomgång. Om det upplevs som effektivt kommer RAW att fi nnas på New South Wales samtliga brandstationer nästa år.

— Hittills har vi fått bra feedback, säger Tara. Vad jag tycker är bra med programmet är att det är proaktivt. Att vi arbetar med att förhindra att kollegor ska bli psykiskt sjuka. Förr låg fokusen på att vänta tills någon blivit sjuk, och då försöka att hjälpa. Men om vi kan ligga steget före och ge kollegorna färdigheter som gör dem lyckligare och ger dem en buffert mot psykisk sjukdom. Att de klarar av traumatiska händelser, är det ju så mycket bättre.

OM DU, ELLER NÅGON DU KÄNNER, MÅR DÅLIGT OCH GÅR I TANKAR PÅ SJÄLVMORD FINNS DET HJÄLP ATT FÅ. RING MIND SJÄLVMORDSLINJEN PÅ 90101 ELLER CHATTA VIA MIND.SE. ÖPPET DYGNET RUNT.

Fakta: ARBETET MED PSYKISK HÄLSA HOS RÄDDNINGSTJÄNSTEN I AUSTRALIEN

Nyligen har brandkårstjänsten i New South Wales, Fire & Rescue NSW, lagt upp ett faktablad om god psykisk hälsa på deras intranät. Det står att läsa att när brandmännen får se sina medmänniskor bli svårt skadade eller dö, kan det leda till mentala hälsoproblem. Men hjälp fi nns att få. Det fi nns bevis på att om man tar hand om sin mentala hälsa så kan det skydda en från följderna av ett trauma. Mental fi tness kan man träna upp på samma sätt på fysisk fi tness.

Den mentala hälsan jämförs med hur en brandbil fungerar. Om man tänker sig en brandbil och all den utrustningen som den bär och när det kommer till olika utryckningar så använder man olika verktyg för att genomföra jobben. Ju mer varierad utrustningen är, desto mer kunskap en brandman har samlat på sig under sina yrkesår, desto troligare är det att hen kommer att lösa problemet, hur än olösligt det kan verka till en början.

På samma sätt fungerar den mentala hälsan. Ju fl er verktyg som man adderar över en period, ju oftare man använder verktygen, desto sannolikare är det att man får ett lyckat resultat. Nyckeln till mental god hälsa är förebyggande arbete.

University of New South Wales, the Black Dog Institute, har nyligen släppt vad de tror sig vara de första riktlinjerna i världen för att utvärdera och behandla posttraumatisk stressyndrom för anställda i räddningstjänsten. http://www.blackdoginstitute.org.au/docs /PTSD_Guidelines_final.pdf

I Australien finns det över 80 000 heltidsanställda som arbetar inom räddningstjänsten.

Enligt institutet, Centre of Research Excellence in Suicide Prevention, CRESP, som är en del av University of New South Wales, är självmord den vanligaste orsaken till dödsfall i Australien i åldrarna 15 till 44 år. Sannolikheten att australiska unga människor tar sitt eget liv är större än att de dör i en bilolycka eller av hudcancer.

Varje år tänker 400 000 australiska medborgare självmordstankar.65 000 försöker ta sina liv. 35 000 tas in på sjukhus för självmordsrelaterade sjukdomar och 2 500 dör.

Målet med CRESPs arbete är att rädda liv.
www.cresp.edu.au

Rapporten “Intentional Self-Harm among Emergency Services Personnel” har uppkommit efter en utredning som den australiska Senaten har genomfört gällande självmord i Australien och hur man ska stödja de som arbetar inom räddningstjänsten. “The Senate Inquiry The Hidden Toll: Suicide in Australia highlighted the importance of support available for those frontline staff, 2010.”

Som en påföljd av utredningen i Senaten, publicerade det nationella organet NCIS, National Coronial Information System, en rapport om självmord inom räddningstjänsten, juni 2015. Om vi ska översätta NCIS till svenska kan man säga att det är en rättsmedicinsk databas som ligger under det australiska Rättsmedicinalverket.

Länk till rapporten: “Intentional Self-Harm Fact Sheet: Emergency Services Personnel”.
http://www.ncis.org.au/wp-content/uploads/2015/06/NCIS-FACT-SHEET_ISH-EMERGENCY-SERVICESPERSONNEL_ RELEASE.pdf

Tips på två mindfullnessappar som finns att ladda ner:
• Mindfulness Smiling Mind
• MoodMission

Om skribenten

Text: Ulrika Eriksson

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Så stärker MSB skogsbrandsberedskapen till sommaren 2019

MSB har skapat en helt ny svensk förmåga att bekämpa bränder från luften genom avtal …