Hem » Artiklar » RSG ska spara 12 miljoner i ett växande Storgöteborg
RSG ska spara 12 miljoner i ett växande Storgöteborg

RSG ska spara 12 miljoner i ett växande Storgöteborg

Befolkningen i Göteborgsregionen förväntas växa rejält de närmaste decennierna. En byggboom pågår samtidigt som stora infrastruktursatsningar genomförs. Ändå vill Räddningsförbundet Storgöteborg göra stora besparingar i sin operativa verksamhet. Brandfacket är kritiskt till såväl det hemliga utredningsarbetet som till slutsatserna.

De sex ägarkommunerna (Göteborg, Härryda, Kungsbacka, Lerum, Mölndal och Partille) har gett sitt gemensamma kommunalförbund, Räddningstjänsten Storgöteborg (RSG), i uppdrag att hitta besparingar på 12 miljoner under 2016. Anledningen är att verksamheten dragit över budget

En utredning som ledningen genomfört har utmynnat i tre rapporter. En av dem visade att man skulle kunna spara 3,8 miljoner på att lägga ner deltidsstationen i Mölnlycke. De andra behandlade möjligheten att plocka bort en stegbil i Mölndal och minska sin båtflotta med ett fartyg.

Brandfacket har varit kritiska under hela utredningsprocessen. Bland annat för att tre avgränsade områden valdes ut i stället för att genomlysa hela RSG:s verksamhet.

– RSG har anlitat en konsult som ska titta på helheten. Man borde redan från början bestämt sig för att invänta vad den kommer fram till. Hur de stationer som ska ta över larmen i Mölnlycke skulle påverkas vet vi inte ännu, säger Mikael Strand, vice förbundsordförande i Brandmännens Riksförbund (BRF). Hans chef, RSG:s förbundsdirektör Lars Klevensparr, ville begränsa arbetet för att vara säker på att komma fram till ett resultat:

– Jag känner ett stort ansvar inför ägarna och skattebetalarna. Samtidigt har jag ett stort förtroende för den samlade erfarenhet och kunskap som finns i ledningsgruppen. Där kom vi snabbt fram till att det här var ett sätt hämta hem en del av besparingen. Min erfarenhet är att om man börjar från noll och söker konsensus är risken stor att man aldrig kommer fram till något. Jag har ärvt flera sådana ärenden som fortfarande inte är avslutade.

Mikael Strand varnar för att det är stor risk att nedläggningen av en RIBstation kan vara en förhastad åtgärd. Och om den visar sig vara fel är den näst intill omöjlig att reparera.

Att sätta en stegbil eller en båt i drift igen behöver inte vara så komplicerat. Men när utbildade deltidsbrandmännen väl försvunnit, och med dem massor av kunskap och erfarenhet, är det svårt att locka dem tillbaka. Även nyrekrytering av deltidsbrandmän till en nedlagd verksamhet kan bli svår.

– Jag har respekt för den åsikten. Att bygga upp en ny heltidsstation och hitta personal till den är inga problem. Med en RIBstation är det mycket, mycket svårare. Det finns alltid en risk att man ångrar en sådan här åtgärd när det är för sent, säger Lars Klevensparr.

En annan del av kritiken gäller den sekretess som gällt under utredningsarbetet.

– Den har gjort att vi inte kunnat konsultera de brandmän som en nedläggning kommer att beröra. Brandmännen i Mölnlycke fick inte ta del av vad som hände innan rapporter och slutsatser var klara. De hade ingen chans att påverka och tycka till, säger Mikael Strand.

Han beskriver arbetsgivarens agerande som ett klassiskt förhandlingsmässigt gisslantagande med munkavle. BRF hade att välja mellan pest eller kolera: antingen sitta med i utredningsarbetet och acceptera sekretessen eller att stå utanför och inte få veta något alls.

– Normalt har vi en samverkan där mycket sker öppet. Arbetsgivaren gör en utredning som presenteras för facket. Sedan kan vi ta in medlemmarnas åsikter innan det är dags för förhandling, säger Mikael Strand.

Lars Klevensparr tycker i efterhand att sekretessen kanske kunde ha hävts lite tidigare i processen, men försvarar åtgärden:

– Jag tog det beslutet för att vi skulle kunna arbeta i lugn och ro, utan att störas av media och särintressen. Under ett arbete där det vänds på stenar är det olyckligt om det börjar pratas om till exempel uppsägningar som i slutändan inte blir verklighet. Jag ville också ha sekretess tills jag kände mig trygg och visste att jag hade styrelsen med mig.

Ett tredje område där BRF framfört kritik handlar om att besparingsplanerna hittills mestadels omfattat operativ utryckningsverksamhet. RSG har en årlig omsättning på ungefär 600 miljoner kronor och har totalt 950 anställda. Enligt Mikael Strand arbetar 550 inom utryckningsverksamheten och 400 med olika former av administration och support.

Han berättar att förhållandet mellan de båda personalkategorierna gått från ungefär 80/20 när de enskilda kommunerna skötte verksamheten till att snart närma sig 50/50.

Ledningen vill kapa i kärnverksamheten som är att släcka bränder och rädda liv. Samtidigt byggs det nya kontor i Gårda. Det skapar en konstig obalans. Det borde absolut göras besparingar även på den administrativa sidan, säger Mikael Strand.

Förbundsdirektör Lars Kelvensparr köper inte riktigt beskrivningen:

– De som arbetar med tillsyn och förebyggande arbete gör ett minst lika viktigt arbete som brandmännen. Deras arbete förhindrar ju många bränder och olyckor. Men det är rätt att administrationen har vuxit och skälet till det är att kraven på dokumentation från ägare, revisorer, Arbetsmiljöverket med flera hela tiden ökar.

Han nämner också att ledningen räknar med att spara ungefär hälften av de totalt 12 miljonerna genom att bland annat låta bli att ersätta administrativ personal som slutar, minska utbildningsinsatserna och göra färre tjänsteresor.

Den 7 april fattade RSG:s förbundsstyrelse ett inriktningsbeslut om nedläggning av RIBstationen i Mölnlycke. Beslutet skulle ha bekräftas vid styrelsens möte 19 maj och därefter av förbundets fullmäktige 14 juni.

Nu blev styrelsens majbeslut i stället att skjuta upp avgörandet till hösten och förbundsfullmäktige 29 november. Anledningen är, enligt Lars Klevensparr, att upphandling av en konsulttjänst blivit klar.

Konsulten ska med hjälp av ett simuleringsverktyg titta på:

  • Analyser av hur automatlarm kan påverka andra insatser och beredskap
  • Hur brandstationernas optimala placering ser ut
  • Hur inkommande larm är spridda över tid och dygn
  • Tillgängliga resurser vid givna tidpunkter
  • Resursplacering vid hög belastning
  • Körtidanalyser

Verktyget, som användes av brandkåren i London när det gjordes stora neddragningar och effektiviseringar där, ske ge RSG:s ledning möjlighet att ”göra en ännu bättre genomlysning av delprojektets rapport och bredda underlaget för en fylligare analys”.

– Vi kan simulera framkörningstider där vi använder oss av data från verkliga händelser från de senaste tio åren. I slutet av september ska en objektiv rapport vara klar. Jag vill gärna ha med den pusselbiten när det definitiva beslutet tas. Jag tror inte att den kommer förändra något. Men den KAN visa att vårt ställningstagande är fel och den risken vill jag inte ta, säger Lars Klevensparr.

Att minska den operativa räddningstjänstens verksamhet samtidigt som regionen får ny infrastruktur och förväntas växa rejält befolkningsmässigt tycker Klevensparr inte är så märkligt:

– Nej, vi måste arbeta effektivare samtidigt som vi utvecklar Sveriges största räddningstjänst. Då måste vi tänka bort kommungränser och liknande. Om RSG startat från noll hade stationerna aldrig placerats som de ligger i dag. Men även när det här arbetet är klart kommer RSG att vara en av de största räddningstjänsterna i Norden.

Om skribenten

Text: Thomas Östberg

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

Blåljusgalan- Zonny eldsjäl Priset, samt övriga pristagare 2019.

Brandmannen Modi Ibrahim tilldelades priset Zonny Eldsjäl för sitt ändlösa engagemang för utsatta barn och …