Hem » Artiklar » Nu hoppas ledningen kunna växla upp
Nu hoppas ledningen kunna växla upp
Nimis är beläget på Håle stenar i Kullabergs naturreservat. Trots otillgängligheten har Nimis kommit att bli en turistattraktion. När olyckor sker är det enklaste sättet att transportera skadade sjövägen. Foto: Räddningstjänsten

Nu hoppas ledningen kunna växla upp

Ledningsgruppen på räddningstjänsten i Höganäs håller med om det mesta som står i revisionsrapporten – det värsta är att insatstiderna inte klaras. Men förhoppningen är att KS ändrar sig och skjuter till mer pengar så att fler tjänster kan bli verklighet.

– Rapporten är ett verktyg för kommunen att ställa till rätta det som inte fungerar, säger Marcus Nilsson, ställföreträdande räddningschef.

Heltidsbemanningen i Höganäs är jämförelsevis låg: en styrkeledare och en heltidsbrandman har 90 sekunders anspänningstid. Under dagtid på vardagar finns även en insatsledare på plats, i övrigt gäller beredskap i hemmet. Tre deltidsbrandmän har fem minuters anspänningstid och två har sju minuter. Det finns även ett brandvärn i Jonstorp respektive Mölle.

Sammanlagt arbetar 10 heltids- och 20 deltidsanställda brandmän i den operativa enheten. Totalt är 16 personer heltidsanställda, varav en är administrativ assistent.

Ledningsgruppen består av räddningschefen, Lars Scotte, och stf räddningschef, Marcus Nilsson – som också är samordnare för den förebyggande verksamheten, samt Henrik Persson som sedan två år tjänstgör som brandmästare och samordnar den operativa verksamheten. Han berättar att räddningstjänsten varje år rycker ut på cirka 450 insatser, varav cirka 70 insatser gäller brand i byggnad.

– I snitt handlar det om en och en halv insats per vecka, vilket är en relativt hög frekvens för en kommun i den här storleken, konstaterar han och understryker att insatstiderna inte kan hållas till Mölle, där flera hotell finns.

– I dag dröjer det ungefär 17 eller 18 minuter innan vi kan göra en livräddande insats med rökdykare i Mölle. Det kommer cirka 500 000 turister hit varje år och på somrarna är det fullt överallt. Då kommunen är belägen på en halvö kan ingen kan ta sig hit norrifrån, så vi är ganska isolerade. Därtill är bebyggelsen utspridd, säger han.

Bryter mot BBR

Revisionsrapporten understryker att enligt BBR, 5 kap (Boverkets byggregler) ska alternativ utrymning kunna ske utvändigt i flerbostadshus med hjälp av räddningstjänstens utrustning, om räddningstjänsten har tillräckligt snabb insatstid och förmåga. Vidare redogörs för att MSB betonar att dagens bebyggelse till största del har tillkommit då man utgått från att räddningstjänsten ska fungera som alternativ utrymningsväg.

– De gamla lagarna gäller fortfarande den äldre bebyggelsen och räddningstjänsten måste ha en organisation som klarar detta, säger Henrik Persson som framhåller att med en heltidsstyrka på 1+4 skulle i princip hela kommunen kunna täckas, med en insatstid på tio minuter. I dag kan rökdykning inte påbörjas förrän deltidsstyrkan anländer. Enligt HPO är anspänningstiden för den första deltidsstyrkan fem minuter och sju för den andra, som kommer med stegbilen.

– Vi har försökt att anställa för att fylla luckorna i deltidens skiftlag, men vi når inte ända fram och omsättningen är hög i dag. I värsta fall kan heller inte både steg- och tankbil köras ut eftersom alla inte har C-körkort, säger Henrik Persson, som betonar att det är oerhört stressande för brandmännen som anländer först att tvingas vänta på förstärkning innan en räddningsinsats kan inledas.

– Arbetsmiljölagen är väldigt tydlig här, men eftersom vår organisation inte klarar det den ska, kan vi inte följa regelverket – i princip kan man säga att vi planerar för att bryta mot det, understryker han och konstaterar att risken för att någon ska skada sig givetvis ökar på detta sätt.

– Ytterligare en vinst med en utökning är att vi skulle bli slagkraftigare och kunna arbeta säkrare till exempel med trafikolyckor, där vi i dag blir utsatta för stora risker innan vi kan spärra av ordentligt och inleda räddningsarbetet.

Krävande konst

Lars Vilks omstridda verk Nimis
Lars Vilks omstridda verk Nimis (betyder på latin ”för mycket”) består av gångar, rum och torn skapade av drivved, plankor och trädgrenar. Nimis mäter 100 meter på längden och vissa torn sträcker sig 25 meter upp i luften. Foto: Räddningstjänstenpporten är ett verktyg för kommunen att ställa till rätta det som inte fungerar. Foto: Inger Wiklund

Vidare kompliceras insatserna vad gäller de olyckor som sker vid och i Lars Vilks träskulptur, Nimis, av att Kullabergs miljö är alpinliknande.

– Årligen tar sig cirka 150 000 personer ner hit. Det är svårt att klättra upp igen och olyckor sker nästan alltid på eftermiddagen, då folk är trötta och snavar. Hittills i år har fem olyckor skett här, säger Henrik Persson. Naturen lockar även extremsportare, och när bergsklättrare råkar ut för olyckor handlar det om krävande insatser som tar lång tid. Det är teamet för avancerad räddning i samverkan med ambulansen som rycker ut på dessa olyckor.

– Riktigt svårt blir det när någon inte kan transporteras sjövägen – då måste vi bära dem uppför den branta stigen, vilket kan ta upp emot fem timmar.

Hoppas på uppväxling

Lars Scotte, räddningschef i Höganäs sedan år 2003, förklarar att han på flera sätt har försökt få KS att skjuta till mer pengar. Han har gjort en sammanställning av kommuner med liknande invånarantal och storlek – dock utan hänsyn till de respektive riskbilderna. Siffrorna visar att trots att Höganäs har flest antal larm i förhållande till invånarantal är kostnaden för räddningstjänst lägst per invånare: 647 kronor år 2011, viket innebär en budget om 16 084 000 kronor. I t ex Ludvika var motsvarande siffror 1 450 respektive 37 340 000.

Inför 2014 års budget begärde han 5,4 Mkr under en treårsperiod för att kunna växla upp 15 deltidstjänster till heltid – som alltså skulle innebära att 12 deltidstjänster försvinner – så att bemanningen utökas till 1+4 heltidstjänster, samt med 2 deltidstjänster kvar.

– Detta är vad som krävs i den operativa verksamheten för att kunna hålla insatstiderna. Som det är nu skulle det behövas en dagtidstjänst på den förebyggande sidan, men dessa uppgifter skulle kunna läggas på den operativa styrkan om den utökas. KS ville bara skjuta till pengar för dagtidstjänsten, och det hjälper ju bara till viss del. Men jag hoppas på en förändring till 2015, säger han.

Enligt önskemål från KS försökte man under hösten i stället rekrytera fler deltidsbrandmän, men lyckades bara anställa tre personer. Svårigheten att rekrytera deltidare är inte ny – för 15 år sedan var det som nu betecknas som värn i Mölle en deltidsstation.

– Då det i princip inte finns några arbetstillfällen där finns heller inget underlag att rekrytera ifrån. Under kontorstid vet vi inte om någon rycker ut härifrån, och övrig tid handlar det mest om att den personen kan fördröja ett brandförlopp eller fungera som vägvisare, samt ge en vindruterapport som första enhet på plats, säger Lars Scotte, som betonar att det även krävs högre kompetens i dag.

– Deltidspersonalen övar 50 timmar per år, men det räcker inte för att vara en komplett brandman i Höganäs kommun. Nästa år ska en ny stegbil tas i drift och bara detta kräver många timmars utbildning.

Räddningschef Lars Scotte
Räddningschefen, Lars Scotte, framhåller att en heltidsstyrka om 1+4 krävs i den operativa verksamheten för att kunna hålla insatstiderna, och hoppas nu att KS går med på en förändring till 2015. Foto: Inger Wiklund

Förbundsbildning

I dag finns en samverkan inom räddningstjänstområdet mellan de tio kommunerna i vad som kallas Skåne Nordväst (SKNV). Tre kommuner kommer att bilda ett gemensamt förbund medan övriga har valt att avvakta och fortsätta i samverkansformen.

– Vi får se vart detta leder. Det finns både positiva och negativa saker med ett förbund och det är viktigt att vi får förståelse för vad det innebär för alla delar av kommunen, säger Lars Scotte.

Inget antingen eller förhållande

Marcus Nilsson tjänstgör, sedan år 2009, som stf räddningschef och samordnare av den förebyggande verksamheten, och har tidigare arbetat bl a på Länsstyrelsen Skåne. Han framhåller att ledningen måste få öva sina insatsledarroller mer praktiskt.

– Nu övar vi 15 timmar varje år, vilket givetvis är för lite; mer resurser måste till så att vi kan vara frånvarande. En annan sak är att vi måste få planera vår egen verksamhet; vi är mycket för samverkan och då släpper vi allt för att det ska flyta på, säger han och betonar att det inte får råda ett antingen eller förhållande mellan den skadeavhjälpande och den förebyggande verksamheten. Detta slås fast på sidan 35 i regeringens proposition till reformerad lag för räddningstjänst (2002/03:119).

– Även kvaliteten på det skadeavhjälpande arbetet måste utvecklas om konsekvenserna ska minimeras.

Hinner inte följa upp avvikelserna

Marcus Nilsson är den som gör Höganäs tillsynsplan.

– Höganäs har samsyn med Skåne Nordväst vad gäller tillsyner. Precis som på Bilprovningen använder vi samma mall.Vi gör gemensamma tematillsyner bland annat på skolor, säger han och förklarar att det fungerar bra.

– Jag tittar på objekt och ser att de flesta sköter sig bra; för att ta hotell som exempel gäller detta 15 av 20. I stället för att år efter år göra tillsyner på de skötsamma är det därför bättre att koncentrera sig på de fem som inte är det, så att skyddet där blir skäligt. Problemet är att resurserna inte räcker till för att följa upp tillsynerna, vi skulle behöva en eller två heltidstjänster till, för att även kunna vara tillgängliga när folk ringer och frågar om sådant som faller under LSO och LBE här.

Marcus Nilsson betonar att kommunens egna förvaltningar har varit dåliga på att åtgärda avvikelserna, men sedan en omorganisation har det blivit bättre.

– Det fattas fortfarande en del i det Systematiska brandskyddsarbetet (SBA). Samt finns en del brister vad gäller sådant som magnetuppställda dörrar som inte stänger och brandlarm som inte täcker hela objektet, säger han och konstaterar att revisionsrapporten är ett verktyg för kommunen att ställa till rätta det som inte fungerar.

– De privata företagen, såsom Höganäs AB har alltid varit snabba på att rätta till brister, de har ofta hantverkare på plats redan dagen efter tillsynen, säger han och förklarar att riskerna har minskat något i Höganäs eftersom de cirka åtta bilar som fraktade metanol på leden och delvis även trafikerade staden, försvann med cisternerna i hamnen, samt att färre villaägare använder olja.

– Men många företag har planer på att utöka verksamheten. Vi vet inte ännu om någon därmed kommer att omfattas av Sevesodirektivet.

Tillsyner i bostadsområden

Marcus Nilsson, stf räddningschef
Marcus Nilsson, stf räddningschef och samordnare av den förebyggande verksamheten i Höganäs, framhåller att revisionsrapporten är ett verktyg för kommunen att ställa till rätta det som inte fungerar. Foto: Inger Wiklund

Marcus Nilssons hjärtefråga är de nationella målen i LSO, att färre ska omkomma i bostadsbränder, och räddningstjänsten borde göra tillsyner även här, anser han.

– Nu inventerar vi trappor och vindar, samt framkörningsvägar, men fler risker skulle kunna upptäckas om vi hade fler anställda.

Räddningstjänsten samråder med kommunen om brandskydd när nybyggnation ska genomföras, men får ofta ritningarna i ett sent skede, ibland inte förrän vid sittande möte.

– Då hinner vi inte förbereda några frågor. Vi vill hjälpa till, men måste få möjligheten att säga till när något inte stämmer. Nu är det bara Lars Scotte som träffar politikerna i KS; det vore önskvärt om jag, samt även Henrik Persson, kunde ges möjlighet träffa dem för att uppdatera dem om våra verksamheter. Ett par gånger per år skulle räcka för att få en bra dialog.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Dina erfarenheter är viktiga för att utveckla räddningsinsatserna

För att kunna utveckla säkra och effektiva räddningsinsatser behöver MSB få del av räddningspersonalens erfarenheter. …