Hem » Artiklar » KS trappar upp budgetfrågan!
KS trappar upp budgetfrågan!

KS trappar upp budgetfrågan!

Hur mycket har Höganäs ökat i befolkning de senaste åren, och hur ser prognosen ut för de kommande åren?

Péter Kovács: Grovt räknat ökar vi med 1 000 personer på 10 år. Målet är 25 500 år 2015.

Lennart Nilsson: Vi är en tillväxtkommun; beräkningen är att vi ska vara 25 500 år 2015.

Anser du att du har tillräckligt med kunskap/underlag om räddningstjänstens verksamhet för att kunna fatta väl underbyggda beslut?

PK: Ja.

LN: Jag trodde det, på det stora hela, men vi har fått kritik, att brister finns – och vi måste ta till oss kritiken.

Vem/vilka rådfrågar du om innehållet i de lagar som styr räddningstjänstens verksamhet?

Péter Kovács
Péter Kovács (M): Sedan 2002 heltidspolitiker och ordförande KS i Höganäs. Även ordförande i KS arbetsutskott, KS planutskott, samt krisledningsnämnden och ledamot i kommunfullmäktige. Även ledamot i styrelsen för M i Kullabygden, och ledamot i styrelsen för SkåNet AB, som ägs av Region Skåne och Kommunförbundet Skåne. Gymnasieutbildad elektroniktekniker och har arbetat som lärare i kommunikationsteknik.

PK: I första hand Lars Scotte och Marcus Nilsson.

LN: Räddningschefen i så fall, men jag inte haft någon anledning, räddningstjänsten fungerar bra i allt väsentligt.

Av den nu genomförda granskningen framgår att ni bryter både mot LSO och BBR. Hur förklarar du detta?

PK: Är det verkligen så? Höganäs är en halvö och till vissa objekt, såsom Mölle, är det fysiskt omöjligt att ta sig på tio minuter. Det måste finnas sunt förnuft här – att räddningstjänsten ska klara detta i alla lägen är en utopi – det skulle krävas så mycket mer; flera brandstationer med bemanning dygnet runt.

LN: Det är allvarligt, och vi i S sa direkt, när detta kom fram, att frågan ska lyftas. Även majoriteten tar detta på allvar, och frågan kommer att behandlas särskilt

Kommunstyrelsen har inte följt upp det gällande handlingsprogrammet trots att det togs fram år 2008 och ingen övergripande risk- och sårbarhetsanalys har genomförts sedan år 2007. Hur kommer det sig?

PK: KS är ytterst ansvarig, och som ansvarig är det inte kul att få en sådan kritik, men detta är en driftsfråga som borde fungera av sig själv. En tjänsteman som är anställd på kommunen har missat detta; vilket kan bero på att personens chef inte är insatt i de lagar som gäller här.

LN: Jag vet inte; och ärligt talat visste jag inte att detta fanns. Det kan finnas brister i organisationen, men som ny kan jag inte alla planer i detalj. Den beredande organisationen, alltså förvaltningen, ska genomgöra detta, men vi i KS borde ha sagt till om det. Nu måste vi ta lärdom – efter det att ett beslut fattats ska det läggas in om genomförande.

Det handlar om ”trista byråkratiska frågor” – alltså att det ska vara ordning och reda – vilket är byråkrati i dess rätta bemärkelse. Det är viktigt med lång framförhållning, men det är en strategi som inte alla håller med om. Som politiker måste man kunna förlita sig på att de olika verkställande organisationerna planerar för detta

Har arbetet påbörjats med att ta fram en ny risk- och sårbarhetsanalys, respektive handlingsprogram?

Lennart Nilsson
Lennart Nilsson (S): Politiker på halvtid, sedan 2010 oppositionsråd i Höganäs, 2 vice ordförande i KS och ledamot i arbetsutskottet. Ledamot i KF sedan 1982, då han med sina 22 år var yngst här. Sedan 1987 ombudsman i Handelsanställdas förbund I Helsingborg, på halvtid.

PK: Kommunchefen har fått detta, muntligen, så bollen är i rullning.

LN: Inget beslut har fattats.

Förstår du vilka konsekvenserna kan bli när brandmännen, på grund av att personal fattas, inte kan påbörja en rökdykarinsats, samt inte räcker till för alla uppgifter när en trafikolycka har inträffat?

PK: Ja, vi diskuterade detta i samband med budgetarbetet, men fann en lösning – att försöka rekrytera fler deltidsbrandmän – vilket Scotte accepterade.

LN: Ja, endera struntar personal i regelverken, och försöker rädda liv, med påföljd att de själva kan skadas eller dö, eller så följer de regelverken – och då kan nödställda drabbas.

Vilka kan konsekvenserna bli av att räddningstjänstens ledningsfunktioner övar för lite i sina roller?

PK: Självklart att de inte är så vältrimmade som om de hade övat mer.

LN: På sikt är detta inte bra; det är klart att de måste öva, men det finns situationer vilka inte kan förutsägas.

Hur ser du på riskbilden respektive den organisatoriska riskhanteringen av större insats?

PK: Branden på Steglinge gård – och kritiken mot hanteringen ¬av den – fick oss att fundera. Men Scotte förklarade varför saker gick fel.

LN: Vad gäller branden på Steglinge gård var vi inte vuxna uppgiften, men det är svårt att vara dimensionerad för en sådan insats, med så många brandhärdar.

Såsom verksamhetsansvarig nämnd har KS att utöva arbetsgivaransvaret – innefattande bl a arbetsmiljöansvaret – avseende personal anställd inom KS förvaltning. Hur lever ni upp till detta, anser du?

PK: Vi jobbar kontinuerligt med räddningstjänstens arbetsmiljö och har tagit hjälp av konsulter. Jag har nåtts av beskedet att personalen är mer tillfreds nu.

LN: Jag är medveten om ansvaret, och vi sköter det bra på det stora hela, men det finns fläcka

Har du och de övriga ledamöterna något schema gällande besök i verksamheten?

PK: Nej, men vi får uppföljningar av Scotte. Jag är själv nyfiken och har ”pryat” i verksamheten en dag, då två utryckningar gjordes. Jag hade ingen aning innan hur många onödiga larm som förekommer på grund av oaktsamhet, samt att det ofta handlar om kommunala verksamheter. Jag visste heller inte att ingen debitering sker förrän det har skett tre gånger på samma ställe.

LN: Nej, KS måste verka via organisationen – chefen, Péter Kovács, kan inte titta i alla hörn, utan delegerar uppgifterna. På varje sammanträde får vi en muntlig redogörelse av räddningschefen, vilket nu ska formaliseras i en muntlig rapport.

Hur är ni i KS delaktiga vad gäller att uppgradera verksamhetens teknik och verktyg?

PK: Vi är definitivt delaktiga och friskostiga vad gäller att köpa in nya verktyg som skärsläckare och bilar – detta innebär att vi inte har kunnat öka bemanningen. Kanske hade det varit bättre med fler heltidsbrandmän, men båda behövs.

LN: Det är budgetfrågor, stegbilen är i pipelinen och skärsläckare har köpts in, men jag har ingen kompetens vad gäller hur tekniken ska användas

I branden på Steglinge gård var två brandmän nära att förolyckas och två andra brandmän brännskadades. Hur ser du på ditt ansvar här?

PK: KS har agerat och tagit vårt ansvar; jag stämde direkt träff med Scotte, som bekräftade att misstag hade gjorts. Men KS kan till exempel inte förutse att bensin saknas i motorsprutan – detta ska jobbas med inom respektive organisation. Vattenposterna är vårt ansvar; här var det tidigare ett tjänstemannagnabb om servandet av dessa mellan förvaltningarna, vilket vi har styrt upp nu, räddningstjänsten får pengarna och de lägger utförandet på VA-avdelningen.

LN: Ytterst är det vårt ansvar; jag vågar inte tänka på vad som kan hända och är glad för att ingen skadades här.

Medarbetarenkäten som genomfördes år 2010 visade ett mycket negativt resultat. År 2012 visar förbättringar, men i intervjuer med personal framgår att i organisationen finns en besvikelse över kommunens personalavdelnings hantering av det missnöje som framkom 2010. T ex hade organisationen behövt ännu mer stöd i processen med att komma till rätta med bristerna. Anser du att stödet var tillräckligt?

PK: Ja. Det var utlopp för många års missnöje, men inget unikt – KS har fått göra insatser i flera förvaltningar.

LN: Ja, jag vet att förbättringar har skett – men oppositionen har inte jobbat med frågorna i detalj.

Kommunstyrelsen har till uppgift att bereda års- och flerårsbudgeten för räddningstjänsten. Hur har ni löst denna uppgift, anser du?

PK: I min värld hade vi löst den. Lars har länge framfört önskemål om fler heltidsbrandmän och vi frågade efter alternativa vägar, eftersom satsningar måste göras på bland annat skola och omsorg. Försök gjordes att rekrytera fler deltidare, men han kom tillbaka med beskedet att det inte fungerat. Nu har beslutet tagits att öppna upp frågan; ett möte hölls i morse och nu sker en upptrappning.

LN: Nej, det fattas pengar. Räddningschefen vill ha en heltidsstyrka om 1+4, men en överenskommelse gjordes att försöka rekrytera fler deltidsbrandmän som en första lösning.

I kommunens budget för år 2013 slås det fast att målen för räddningstjänsten bl a är att antalet personer som skadas eller omkommer i samband med olycka årligen ska minska. Vidare ska ni ”gemensamt kvalitetssäkra räddningstjänst i Skåne Nordväst (SKNV)”. Har något av målen som nämns i budgeten uppnåtts?

PK: Enligt det senaste bokslutet har de inte uppnåtts. Men, av någon anledning, sker det många olyckor i en korsning i Jonstorp, vilket påverkar statistiken. Vi har kontaktat Trafikverket för att få en ändring här.

LN: Färre skadas, men det är si och så med målen; det är för få brandmän i styrkan för att de ska kunna hjälpa alla skadade om flera personer är skadade. Men en korsning i Jonstorp där olyckor sker dag och natt ”förstör” statistiken. KS har skrivit till Trafikverket för att de ska ändra korsningen, till en rondell eller liknande.

I maj begärde räddningschefen mer resurser inför 2014 års budget. I skrivelsen trycktes det på att det annars är svårt att hålla insatstiderna. Men det blev kalla handen från KS. I stället för 15 uppväxlade tjänster blev det pengar som räcker till en heltidstjänst. Av vilken anledning tillstyrktes inte detta krav?

PK: Överenskommelsen var att rekrytera fler deltidare. Vi har satsat mycket på tekniken och det finns många svarta hål i kommunen dit pengar behöver stoppas. Men nu har kommunledningen sagt att vi ska titta på detta en gång till.

LN: Jag tror att det handlar om mer pengar; är osäker på detta med uppväxlingen.

Ekonomiskt är Höganäs en välskött kommun med ett överskott som sägs vara runt 50 Mkr, samtidigt som ni betalar mindre till räddningstjänsten än jämförbara kommuner. Varför använder ni inte en del av överskottet till att uppgradera räddningstjänstens förmåga – och därmed ge skattebetalarna en bättre säkerhet/trygghet?

PK: Det stämmer att överskottet har legat runt 50 Mkr i snitt de senaste åren – en välskött ekonomi är A och O. Vi behöver bygga nya skolor och vårdhem, och det gör vi med kontanta pengar, vilken är en politisk filosofi som inte delas av socialdemokraterna; de tycker att vi kan göra av med mer. Det finns alltid en möjlighet att justera – och det lär vi få göra här. Det är alltid bra, när saker ställs på sin spets, att det finns kvar i skafferiet.

LN: Det är en bra fråga! Jag menar att detta är gamla försyndelser; vi gjorde ingen extra satsning på räddningstjänsten eftersom vi trodde att det skulle lösa sig med fler deltidsbrandmän.

Det är svårt att säga hur stort överskottet verkligen är, bland annat på grund av pensionsskulden, men vi går plus – vi är inte barskrapade. Tillväxtplaner finns och pengarna ska inte ”festas upp”. Vi är i allt väsentligt överens här och har lagt resurser bland annat på skolan och omsorgen.

Av handlingsprogrammet framgår att en deltidsbrandman, stationerad vid brandvärnet i Mölle, är ordinarie personal på nätter och helger. Men på dagtid är det ett värn. Hur förklarar du den organisationen?

PK: En person kan inte göra så mycket själv. Det är troligt att inget av våra två brandvärn kommer att finnas kvar.

LN: Frågan har inte varit uppe till beslut, men vi ska fokusera på detta under arbetet med nästa handlingsprogram. Hälsan tiger still; det är bättre att ha något än inget alls.

Kommunens förvaltningar är klart sämre än näringslivet vad gäller att åtgärda brister som påtalas vid tillsyner. Hur förklarar du detta?

PK: Detta skiljer sig väldigt mellan förvaltningarna. Jag har delegerat till förvaltningscheferna att de ska ta tag i detta nu – det är inte acceptabelt att de inte sköter sitt jobb.

LN: Det är allvarlig kritik – och pinsamt! Jag har inte fått någon förklaring till varför det ser ut så, men ska ta tag i det. Höganäs är en fin kommun, och visst ska vi marknadsföra oss, vilket den nuvarande ledningen är duktig på, men att vardagen inte är så viktig färgar en organisation

Har kommunen någon policy beträffande att ta in handlingar i tid så att tjänstemännen har möjlighet att sätta sig in i materialet innan ett möte sker där ärendet ska behandlas?

LN: Handlingar, som jag inte har sett tidigare, ligger ofta på bordet. Men, det ska finnas en policy, kanslichefen har gått ut med en skrivelse.

Efter valet 2010 gjordes en – inte genomtänkt – organisationen som innebar att antalet politiker minskades. Att fler uppgifter att kom att falla på KS, trots färre personer, skapade en viss stress. År 2012 togs fyra beslut om, varav två redan hade klubbats i KF – då fungerar inte allt. I en proffsig organisation ska ett ärende som kommer till KS eller KF ha yttrats i rätt instanser; om KF måste ta om beslutet har det gått för snabbt – det ska inte förekomma.

PK: Jag kan inte svara för tjänstemännen, men det har diskuterats att vi politiker ska få in handlingar en vecka innan något ska beslutas. Visst händer det att beslut fattas snabbt, men det är ingen regel.

Hur har dina väljare reagerat på revisorernas kritik?

PK: Jag har inte blivit kontaktad i detta område, frågor om vård och skola upprör mer.

LN: Jag har inte fått några signaler gällande detta.

Kan räddningstjänsten kan bli en valfråga, tror du?

PK: Jag har svårt att se det – vi hinner rätta till detta innan valet; människor ska kunna känna sig trygga med vår räddningstjänst.

LN: Nej, det tror jag inte, det har aldrig varit en fråga på samma sätt som skola och omsorg. Människor tror att de är skyddade och att det är otroligt att det ska börja brinna, men det gör det ju.

Revisorerna önskar ett skriftligt svar på revisionens synpunkter från KS senast den 16 december. Hur kommer att svaret att lyda?

PK: Jag vet inte, men vi har reagerat snabbt och kommer att kunna presentera en acceptabel och bra lösning till det datumet.

LN: Det har vi inte diskuterat, S är inte med på informella möten. Jag önskar ibland att vi var det, men det är inte vi som styr och vi kanske inte ska vara med på allt: vi är framme och tar ansvar när det skiter sig, men vi får ingen cred när det går bra. Efter nästa val ska vi styra, men vi har aldrig försökt med konfrontationspolitik – det är inget vi vinner på – utan vi ska ta ansvar. Vi och majoriteten har olika uppfattningar ibland, men det gäller inte räddningstjänsten. Vi får se var det leder, men vi i S inser att pengar måste till! Hittills har vi lagt fokus på investeringar såsom stegbilen, nu måste vi komma till skott med resten.

Hur ämnar ni t ex stärka och systematisera styrningen och uppföljningen av räddningstjänsten?

PK: Vi har bestämt att ha mer frekventa möten med Scotte. Han blir kallad till KS möten och ska lämna en skriftlig redogörelse, vilket stärker insynen för varje ledamot i KS. Jag är även öppen för att ta in andra personer från räddningstjänsten, om det gäller specifika frågor.

LN: Vi har fått en lista av revisorerna och den ska betas av. Jag ser klagomålen som en gåva; nu får vi möjlighet att göra rätt. Detta måste lyftas upp och jag hoppas att vi kan få en tajtare diskussion här. Kovacs säger att lagd budget ligger och jag håller i grunden med, men vissa saker riskerar betonas mindre än annat. Kovacs går så långt att han säger att den som inte håller budget inte ska jobba i Höganäs. Det är KF som beslutar om pengar, men det handlar om vägen dit – givetvis ska pengar inte slösas med, men ”hälsan tiger still” – de som låter mest får mest.

Diskuterar KS ett ingående i räddningstjänstförbundet Skåne Nordväst, som är under bildande?

PK: Frågan lever, men jag är skeptisk eftersom vi i så fall frånsäger oss självbestämmanderättsprincipen, som vi slår vakt om. Vi är stolta över vår kompetens här beträffande särskilda räddningsinsatser. Men vi får se vad de kan erbjuda; jag har inlett en diskussion med den nytillsatte chefen, Christer Ängehov.

LN: Kraft har lagts på att diskutera detta, men det är ingen stridsfråga. Jag har varit svagt positiv, men enligt det Scotte lägger fram uppfattar jag att räddningstjänsten inte är det.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Dina erfarenheter är viktiga för att utveckla räddningsinsatserna

För att kunna utveckla säkra och effektiva räddningsinsatser behöver MSB få del av räddningspersonalens erfarenheter. …