Hem » Artiklar » Exit Axelsson!
Exit Axelsson!

Exit Axelsson!

Den av personalen starkt kritiserade räddningschefen, Anders Axelsson, slutade med omedelbar verkan. Detta besked fick personalen vid Räddningstjänsten Gislaved-Gnosjö, av kommunstyrelsens ordförande Niclas Palmgren (M), onsdagen den 16 oktober. Brandmännen är glada över detta, men situationen är fortfarande ansträngd: nu måste en ledare – och inte en chef – rekryteras och fler brandmän anställas.

Som SFF rapporterade i våras försämrades brandmännens arbetsmiljö i hög grad när räddningschefen Anders Axelsson – utan att lyssna på personalen – genomdrev vad han benämnde som en ad hoc-omorganisation. Detta innebar bl a att tre enheter bildades, lagen slogs sönder, scheman infördes med ständiga omplaneringar och ett titulaturbyte från brandman till ”handläggare”. Fackklubbarna arbetade gemensamt på flera sätt för att upplysa ansvariga politiker och tjänstemän i kommunen om att verksamheten inte fungerade, men till en början reagerade de inte. Men så, under ett samverkansmöte med de fackliga ombuden, måndagen den 20 maj, gjorde Axelsson en kovändning – nu var han plötsligt beredd att göra ett omtag och diskutera en helhetslösning: Han gick med på de flesta punkterna som facken hade föreslagit. (Läs artiklarna i SFF 3/2013). Även fast många var misstänksamma fanns nu hoppet att det skulle bli bättre efter sommaren, vilket det till viss del blev: Schemat ändrades och lagen blev fasta i en – dock omdöpta till team – samt skrotades den nya titulaturen. Men fortfarande gällde att uppgifter utanför den utryckande verksamheten skulle lösas individuellt och inte som tidigare gemensamt i lagen – vilket innebar såväl sämre effektivitet som arbetsmiljö.

Drabbades av stroke

Kaj Göthberg, brandman sedan 28 år, har alltid arbetat med att laga och underhålla fordon och material, och valde, när organisationen gjordes om, enheten verksamhetsstöd. Men nu skulle han även själv sköta allt gällande service, fordon, verkstad och besiktning av alla fordon, både på den egna stationen och de sex deltidsstationerna.

– Jag blev både projektledare och utförare. Jag hann inte med allt och kände mig alltmer stressad. Lagen försvann och därmed lagövningar och varje individ skulle själv planera sin egen övning, fys och arbete.

– Det första och lättaste jag prioriterade bort var egen övningstid och fys, säger han och exemplifierar med att han skulle utbilda brandmännen i att använda den nya hävaren, utan att ha haft tid att själv riktigt lära sig den. En annan orsak till stressen var schemat, som innebar arbete i stort sett varannan dag, och han hann därför aldrig slappna av.

– Resultatet blev att jag sov dåligt, fick huvudvärk och stressen bara ökade, säger han och förklarar att enheterna blev ungefär som tre olika stationer där var och en ska sköta sig själv.

– Allt det gamla skulle bort och allt nytt skulle börja fungera över en natt – men det gjorde det inte! Jag kände mig otillräcklig vad jag än gjorde; en ond spiral hade satt igång som snurrade allt snabbare.

Sex veckor in i den nya organisationen, den 15 februari 2013, skrev Kaj Göthberg ett brev till sin enhetschef, vilken skickade det vidare till Axelsson. Han berättade hur han mådde, samt beskrev hur ont det gjorde att han tappat motivationen för arbetet. Fem dagar senare drabbades han av en lättare stroke, och lades in på Värnamo sjukhus, varpå han sjukskrevs i tre månader.

– Det går inte att bevisa, men jag tror att sjukdomen var en reaktion på den galna situationen. Men när jag återgick i tjänst hade jag gått ner i varv och släppt stressen. Jag märkte under hösten att många andra på stationen var irriterade och mådde dåligt, och kände igen symtomen innan jag blev sjuk. Jag läste medarbetarenkäten och bestämde mig därefter att skriva brevet till politikerna, innan fler skulle drabbas av ohälsa – något måste hända.

Palmgren (M) beklagar

Gislaved räddningstjänst
Alla känner sig glada över slippa Anders Axelsson som chef, men många tycker att mycket är oklart och undrar vad som väntar. Robert Bang sitter i den första raden, strax ovanför brandmannen i den röda skjortan (med namn Joakim Blandh) och t.h om honom ses Peter Erlandsson. Kaj Göthberg står t.h i raden högst upp och Benny Lindberg befinner sig t.v på taket.

Den 27 september skickade Kaj Göthberg, denna gång gemensamt med brandmannen Benny Lindberg, ett brev bl a till ordföranden i KS, Niclas Palmgren (M), oppositionsrådet, ledamöterna i räddningsnämnden och kommunchefen i både Gislaved och Gnosjö: sammanlagt 15 personer. Brevet som tidigare skickats till enhetschefen bifogades. Syftet var att få de ansvariga att förstå att situationen fortfarande var allvarlig och hänvisningar gjordes till den medarbetarenkät som genomförts under våren. Undertecknarna framhöll att denna borde vara en varningsklocka. (Se separat artikel).

Brevet avslutas med en vädjan om ett livstecken, så att de skulle få veta att skrivelsen inte bara hamnat i ”runda arkivet”. Efter bara tre timmar kom ett svar, via mejl, från Palmgren, där han beklagar att brandmännen känner så här, och att han ser mycket allvarligt på situationen. Samt berättade han att det pågick ”en ganska intensiv process där det diskuteras flera olika typer av åtgärder”. Han bad att få återkomma inom ett par veckor då han skulle veta mer.

Lokaltidningen Värnamo Nyheter (VN) som bevakar kommunen, snappade upp brevväxlingen och kontaktade Kaj Göthberg.

– Journalisten ville att jag skulle uttala mig, men jag sa att vi skulle ligga lågt i minst två veckor, berättar han och framhåller att politikerna kunde ha gett de fackliga företrädarna en hint om att de jobbade med att lösa situationen, i stället för att göra allt i tysthet. Men han ger Palmgren en eloge för svaret.

– Det var väldigt bra skrivet av honom och det gav mig goda förhoppningar om en bra lösning; det kändes som en halv seger, vilket sedan infriades. Jag svarade Palmgren – och de övriga – samma kväll och tackade honom för ett snabbt och hoppfullt svar, samt sa även att VN också svarat och var intresserade av att skriva om detta, men att vi skulle vänta minst två veckor med att uttala oss.

Tio månaders lidande är till ända!

Onsdagen den 16 oktober meddelades personalen via mejl och SMS att alla skulle blixtsamlas, klockan ett samma dag, i räddningscentralen (RC). Där väntade några personer i ledningen, samt oppositionsrådet Marie Johansson (S) och Niclas Palmgren (M), vilken var den som upplyste om att Axelsson med omedelbar verkan, hade slutat sin tjänst.

Palmgren betonade att han själv tog på sig hela ansvaret för felrekryteringen.

– Vi är oerhört glada för att Axelsson är borta! Nu behövs en läkeprocess, allt hänger på en skör tråd och ännu har inte arbetssituationen förändrats, förklarar Robert Bang, styrkeledare och medlem i BRF.

Peter Erlandsson, ombud på Kommunal Sydväst, och en av dem som intensivt arbetade för att de ansvariga politikerna skulle ta tag i problematiken, hade inte förväntat sig att Palmgren skulle gå ut som han gjorde, utan blev positivt överraskad.

– Tio månaders lidande är till ända! Det är en lättnad för personalen att det röda skynket är borta, säger han och framhåller att vissa saker i omorganisationen är bra, men att Axelsson borde ha hanterat omorganisationen på ett annat sätt.

Mer delaktiga nu?

Palmgren gav beskedet att Johan Nilsson, dittills stf räddningschef, nu skulle tillförordnas och sa sig ha ha fullt förtroende för Nilsson. Han var tydlig med att organisationsförändringen ska fortgå, samt yttrade att räddningsnämndens rutiner och arbetsuppgifter måste ses över.

– Nilsson säger att vi ska bli mer delaktiga; vilket vi nu hoppas på, framhåller Peter Erlandsson, som betonar att räddningsnämndens ordförande, Bertil Valfridsson (M), inte var på plats.

– Jag vet inte vad de gör i nämnden, de är så anonyma – ingen av dem har pratat med oss under den här tiden. Jag är fundersam över deras ansvar beträffande omorganisationen – de gav Axelsson mandat att genomföra förändringen, säger han vidare.

Vart tar det vägen?

Peter Erlandsson samtalade, inför anställningen, med de två kandidaterna.

– Samtalen var väldigt olika; det med Axelsson var kort och dåligt, medan det med den andre kandidaten var långt och givande – personen stod för det brandmännen ville ha och var som klippt och skuren för jobbet. Jag förstår inte varför kommunen gick vidare med Axelsson, i stället för att börja om på nytt, säger han och betonar att nästa räddningschef inte kan göra samma misstag, utan måste leva upp till ledarrollen.

– Det känns positivt att de ansvariga lyssnade på oss till slut, men nu är det en ny match – och vi har inte börjat spela ännu. Vi känner oro över vart det här ska ta vägen, säger han och förklarar att hans roll som fackligt ombud är mer splittrad nu.

– Tidigare visste jag hur jag skulle hantera situationen eftersom jag kände till frågeställningarna, men nu blir det ett jättearbete att backa tillbaka.

Alla är överens om att räddningstjänsten har förlorat många duktiga personer under senare år. Tre brandingenjörer har slutat och flera brandmän har sökt nya jobb.

– Det är allvarligt för kvaliteten på verksamheten att så mycket kompetens försvinner. Risken är att vi får brandingenjörer som är nyutexaminerade från Revinge, och som inte har någon erfarenhet, säger Peter Erlandsson, som konstaterar att det nu måste hända saker.

– En förvaltningstekniker ska anställas, men fler måste till, och nu finns möjligheten att fylla på med brandmän underifrån, som vi vill, framhåller han.

70% känner stress

Resultatet av den medarbetarenkät som, på beställning av kommunstyrelsen i Gislaved genomfördes i de nio förvaltningarna under våren, visar ett starkt missnöje från anställda inom räddningstjänsten. Vad gäller hur de anställda talar om kommunen som arbetsgivare är majoriteten av de anställda positiva, medan noll procent av de anställda i räddningstjänsten instämmer i påståendet att ”Jag talar väl även om inte någon frågar mig”. 20 procent svarar ”Jag talar kritiskt även om någon inte frågar mig.”

I enkäten slås följande fast : ”Ett tydligt ledarskap som stimulerar och utvecklar medarbetarna och verksamheten är mycket viktigt för att nå framgång i en organisation. Kommunens styrdokument säger att vi ska ha nöjda medarbetare och där har ledarskapet en avgörande betydelse.”

Men frågorna om ledarskap visar ett stort missnöje från de anställda på räddningstjänsten: 57 procent av dem som har svarat (17 personer) ger lägsta betyg i bedömningen av chefens förmåga att vara lyhörd för medarbetarnas behov. Detta medan många förvaltningar har förbättrat resultatet beträffande ledarskap.

På frågan om de anser att det råder ett öppet klimat på arbetsplatsen ger 57 procent av de svarande från räddningstjänsten det lägsta, eller näst lägsta betyget. Även dessa svar skiljer sig markant från de övriga förvaltningarnas.

Hela 70 procent av de svarande från räddningstjänsten känner sig stressade på arbetet och 77 procent tar med sig arbetet hem – vilket påverkar fritiden negativt. ”Detta är en väldigt hög andel då Gislaveds kommun totalt noterar 27 procent”, betonas det. Vidare konstateras att sammantaget är räddningstjänsten i botten – detta är den förvaltning som visar på mest missnöjda anställda – den placerar sig sist på samtliga frågeområden.

Rekryteringskonsulten: ”Ibland blir det bara fel”

Enligt konsulten, som våren 2011, av kommunen fick uppdraget att rekrytera en ny räddningschef, var det problem – främst på grund av kravet på kompetensen brandingenjör, att hitta lämpliga kandidater. Den kandidat som tre av fackklubbarna ville ha var lockad, men det passade då inte riktigt på det personliga planet.

– Organisationen var välskött; det var ordning och reda, säger personen.

Den ansvarige konsulten, som vill vara anonym, på rekryteringsfirman vilken fick uppdraget att rekrytera en ny räddningschef, berättar att arbetet inleddes den 17 maj. Annonsen publicerades på företagets webbsida, och enligt rekryteringssystemet tittade 103 personer på annonsen i juni, 54 i juli och 17 i augusti. Den lades även ut på andra sidor, såsom arbetsförmedlingens och kommunens.

– Kravprofilen görs av arbetsgivaren, säger konsulten, som förklarar att företagets roll överhuvudtaget är rådgivande.

– Vi talar om vilka kandidater som, enligt kravprofilen, är möjliga. Därtill uppmanar vi arbetsgivaren att träffa någon ytterligare, så att det finns några att välja bland. Jag minns inte exakt hur många – och vi sparar inte dokumentationen vad gäller sökande som inte längre är aktuella – men det kan ha rört sig om 15 till 20 personer som sökte tjänsten. Problemet här var att så få uppfyllde kravet på brandingenjörsutbildning.

Headhuntad hoppade av

Enligt kommunens egen dokumentation, var intervjuer med tre personer schemalagda den 23 augusti, på stationen i Mossarp. Först skulle dessa träffa räddningsnämndens samt personalutskottets presidier, kommundirektören, samt tf personalchef. Därefter väntade ett möte med de fackliga ombuden. Enligt konsulten hade en av personerna inte kompetensen brandingenjör, och intervjuades därför aldrig.

– Som jag minns det genomfördes inte heller intervjun med den andre sökanden, eftersom han hoppade av innan. Detta var en person som vi själva hade letat upp och som vi ansåg lämplig för tjänsten, säger konsulten och förklarar att det är rutin i rekryteringsprocessen både att ta referenser, och att testa respektive kandidats personlighet och begåvning, vilket nu genomfördes med den kvarvarande kandidaten: Anders Axelsson.

– Men testerna är bara ett stöd och tillförlitligheten vad gäller referenser är låg.

När SFF ställer frågan vad magkänslan sa passar konsulten på den.

Alla är förlorare

Enligt konsulten är det svårt att locka en person, som redan arbetar som räddningschef till en tjänst någon annanstans.

– Jobbet ser ungefär likadant ut överallt, och då vill man gärna ha något mer, såsom högre lön, men löneläget i Gislaved är relativt lågt. Och även fast Gislaved är en välskött kommun, och räddningstjänsten har gott renommé är det geografiska läget inte det bästa.

Men konsulten frågar ändå sig själv varför man inte lyckades få fler att söka tjänsten.

– Ibland blir det bara fel, vilket inte bara är tråkigt för personalen; alla inblandade är förlorare. Jag ska försöka prata med Axelsson för att få hans synpunkter på det som har skett, och jag ska även diskutera detta med kommunen.

Var ordning och reda

SFF har pratat med den kandidat – vilken vill vara anonym – som tre av fackklubbarna ville ha, och som intervjuades av ledningen och det politiska styret, samt de fackliga ombuden.

– Jag var intresserad först; allt kändes bra, organisationen var välskött – det var ordning och reda. Men jag fick några dagars betänketid och då ändrade jag mig; trots att det var lockande passade det just då inte riktigt in på det personliga planet, vilket jag meddelade kommunen, berättar personen.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Blåljusgalan- Zonny eldsjäl Priset, samt övriga pristagare 2019.

Brandmannen Modi Ibrahim tilldelades priset Zonny Eldsjäl för sitt ändlösa engagemang för utsatta barn och …