Hem » Artiklar » ”Det är en läxa att tystnad inte alltid betyder att allt är bra”
Det är en läxa att tystnad inte alltid betyder att allt är bra.

”Det är en läxa att tystnad inte alltid betyder att allt är bra”

Lennart Bogren (C), ordförande i kommunstyrelsen (KS, tycker att den nuvarande politiska organisationen är bra. Tomas Erazim (M), 1:e vice ordförande i KS, anser att ansvaret i KS är otydligt – varför han, liksom majoriteten av ledamöterna, vill gå tillbaka till nämnder. Båda säger sig ha förståelse för hur viktiga deltidsbrandmännen är för förmågan/uthålligheten i Räddningstjänsten Eksjö. Ja, det är två av de intressanta svaren från kommunalråden.

Hur ser du på kommunens organisatoriska styre?

LB: Fördelen är att det underlättar att hålla ihop verksamheterna – ett styre med många olika förvaltningar och nämnder bäddar för stridigheter, medan här råder en helhetssyn där vi hittar samarbeten. Annars är det lätt att genomföra en åtgärd i en förvaltning som drabbar en annan. Bakgrunden till dagens styre är att tidigare, när nämnden tog alla beslut om vad som skulle göras blev det otydligt för anställda vem som var deras chef. Som politisk ledare ser jag detta som en ren organisation; alla har mandat att utföra sina respektive uppdrag och vi kan utkräva ansvar. Förut körde förvaltningarna sitt eget race, och politiken kom in i verksamheten, men politiker ska inte köpa gräsklippare – de ska tala om hur högt gräset ska vara. Det är en talande bild eftersom det inte alltid är så lätt att tala om hur högt det ska växa.

TE: Kommunstyrelsens (KS) utskott, där ärendena bereds är underställda KS, som i sin tur är underställt kommunfullmäktige (KF). Detta innebär en långtgående delegation och KS är nämnden med stort N. Just nu diskuterar vi om vi ska gå tillbaka till nämnder och majoriteten av ledamöterna vill det. Skälen till detta är många; dels är ansvaret i KS otydligt och ledamöterna känner inte att de kan ta ansvar för helheten. Jag är själv en av dem: som en av tre politiker i Eksjö är jag arvoderad. Jag arbetar 70 procent som kommunalråd, och är tjänstledig från arbetet som lärare. Ändå hinner jag inte tränga ner på djupet i något. Ivrarna av detta system säger att vi måste ha tillit, men människors väl och ve är ett problem, anser jag.

Enligt kommunens vision att bli ”Småland som bäst år 2020” ska Eksjö framstå som framåtsträvande, välkomnande, nyskapande, framsynt, serviceinriktad och effektiv. En ny Eksjöanda ska skapas. Hur viktig är en väl fungerande räddningstjänst i denna vision?

LB: Det tydligaste mottot är att rädda liv, hälsa, egendom och miljö. Räddningstjänsten har ett tydligt uppdrag och är oerhört avgörande för trygghetsfaktorn i en attraktiv kommun.

TE: Den är ett av de viktigaste kugghjulen, det är självklart att den finns med i visionen. Denna service till kommuninvånarna är en av de äldsta och mest centrala, vilket också avspeglar sig i medborgarenkäter där räddningstjänsten alltid får höga omdömen.

Kommunstyrelsen har en övergripande ledningsfunktion. Vad innebär detta när det gäller räddningstjänsten?

LB: Det är en av flera verksamheter som sorterar under en speciell lagstiftning och vårt uppdrag är att se till att de har resurser att genomföra sina respektive uppdrag. Samt att utvärdera detta, vilket vi gör i samband med budgetarbetet.

Tomas Erazim
Tomas Erazim (M) är, sedan år 2011, kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Han är aktiv politiker sedan år 1999, tidigare som skol- och socialpolitiker. Han är även ledamot i KF. Erazim är utbildad statsvetare, och för närvarande tjänstledig från arbetet som högstadielärare. Foto: Eksjö kommun

TE: Detta är delegerat till samhällsbyggnadsutskottet, och KS kommer i kontakt med räddningstjänsten vad gäller budget och arbetsmiljöarbete. All rekrytering – utöver den av kommunchef – är delegerad till de respektive sektorscheferna, så KS har inget med detta att göra. Men, när jag lyssnar utåt får jag känslan av att vi har släppt ifrån oss lite för mycket här, och den diskussionen kommer nu i vår.

KS ska utveckla styr- och uppföljningsinstrumenten. Vad innebär detta?

LB: År 2000 fick vi kritik från revisionen för styrning och ledning; därav denna organisation, med balanserad styrning. Det innebär bland annat att mål och visioner bryts ner i budget- och verksamhetsplaner, som antas av KF. När budgeten är fastställd görs handlingsplaner inklusive styrkort. Det är först nu vi är i mål med detta.

TE: Organisationen innebär en balanserad styrning, där KS har övergripande ansvar. Ett 30-tal styrkortsmål ska brytas ner på sektorsnivå. Det vi har kvar är att knyta an detta till budgetprocessen, och vi är inte riktigt i mål här.

Fanns en räddningsnämnd i Eksjö innan 2005, då samhällsbyggnadssektorn bildades?

LB: Nej, det tror jag inte.

TS: Jag kan inte historien, men tror inte det.

Är det nuvarande handlingsprogrammet (HPO) ett tydligt politiskt styrdokument?

LB: Ja.

TE: Jag har inte sett eller efterfrågat det. Räddningstjänsten är mitt ansvar, men jag har jobbat med mycket annat som är tidskrävande. I och med att jag inte hade hört något annat har jag trott att allt fungerar bra: jag vet att anspänningstiderna är korta och att de är nitiska i tillsynsarbetet.

Når ni upp till målen i HPO?

LB: Ja, de flesta punkterna är välfungerande.

TE: Vi har en månatlig genomgång av verksamheter som inte når upp till målen, men räddningstjänsten har aldrig varit uppe och min bild är att vi når målen.

Behöver KS stärka och systematisera styrningen och uppföljningen av räddningstjänsten?

Lennart Bogren
Lennart Bogren (C), är heltidspolitiker och ordförande i KS sedan år 1999, samt även ledamot i KF. Han avgår som kommunalråd i februari, men fortsätter som landstingsråd. Bogren genomgick Teknisk linje i gymnasiet, och har jobbat som arbetsledare inom byggoch anläggningssektorn. Foto: Eksjö kommun

LB: Jag tycker att vi har de verktyg som behövs; det kan vara mer en resurs- än en dokumentfråga, som handlingsprogrammet, vilket vi gick igenom när LSO kom. Riskanalyser görs årligen och rapporteras till MSB.

TE: Ja, men detta gäller inte bara räddningstjänsten, utan alla förvaltningar.

Har kommunrevisorerna någon gång under senare år granskat räddningstjänsten?

LB: Säkerligen, men jag kommer inte ihåg någon rapport just nu.

TE: De är aktiva och har påpekat att styrning och ledning är svag från KS, men jag tror inte att de har granskat räddningstjänsten.

Vilka är de framtida utmaningarna för Räddningstjänsten Eksjö?

LB: Den största utmaningen är att tillföra resurser så att vi kan behålla våra tre stationer, samt att se till att länssamverkan fortsätter att fungera som i dag.

TE: Att fortsätta samarbetet i länet; Micael Carlsson säger att vi är föregångare i landet här. Samt att rekrytera deltidsbrandmän.

Anser du att du har tillräckligt med kunskap/underlag om räddningstjänstens verksamhet för att kunna fatta väl underbyggda beslut?

LB: Ja, hela den politiska gärningen handlar om att lita på utskotten och så vidare. KS är inte experter utan samlar ihop kunskap; det fungerar eftersom samverkan är bra.

TE: Vad gäller budgeten har vi alltid fått bra underlag av utskottens ledamöter, varav många även sitter i KS. De blir lite mer experter eftersom de är närmare verksamheterna. Mentaliteten här är att ”vi litar på våra kompisar.”

Vem/vilka rådfrågar du om innehållet i de lagar som styr räddningstjänstens verksamhet?

LB: Räddningschefen, samt vår samhällsbyggnadschef, som är mycket kunnig vad gäller regelverk som LSO. Det är dessa två som föredrar räddningstjänstfrågorna.

TE: Främst räddningschefen, samt politikerna i samhällsbyggnadsutskottet.

Känner du till hur det kan se ut på olika slags olycksplatser?

LB: Jag har inte ”pryat” här, men vet att räddningstjänsten ofta är först på plats. Eksjö har drabbats av flera stormar, och jag har gått över i krisledningen ute i fält.

TE: Ja, jag är mycket ute i verksamheten, så jag vet bredden – som att räddningstjänsten ofta är framme innan både ambulans och polis vid trafikolyckor och suicidlarm. Det är viktigt med debriefing så att brandmännen får hjälp att prata om sina upplevelser.

Har du förståelse för hur viktiga deltidsbrandmännen är för förmågan/uthålligheten inom Räddningstjänsten Eksjö?

LB: Ja, absolut, de är ryggraden här.

TE: Ja, verksamheten skulle inte fungera utan dem.

Såsom verksamhetsansvarig nämnd har KS att utöva arbetsgivaransvaret – innefattande bl a arbetsmiljöansvaret – avseende personal anställd inom KS förvaltning. Hur lever ni upp till detta?

LB: Arbetsmiljöansvaret är delegerat direkt till räddningschefen, och vi har förtroende för våra chefer. Arbetsmiljöverket är här ibland, vilket vi hanterar – men utan politisk närvaro.

TE: Fram till detta med skyddsutrustningen och det övriga under hösten, trodde jag att vi mer än väl levde upp till detta. Det är bra att detta kommer upp – det ska inte dröja till 2013 att byta ut hjälmar från 1973! Innan brandstationen invigdes tittade vi på sådant som hygienflödet och tankegångarna gällande cancer och jag blev förvånad över detta med kläderna och utrustningen. Jag är glad över att Joakim Andersson och Josef Wardh kom hit och berättade om läget.

Har du och de övriga ledamöterna något schema gällande besök i verksamheten?

LB: Nej, varken KS eller utskotten.

TE: Nej, det är upp till var och en. Det är en läxa att tystnad inte alltid betyder att allt är bra. Nu kommer jag, i alla verksamheter, att fråga hur det är. Om någon vill ha besök på en arbetsplats är det bara att lyfta luren så kommer vi.

Det är kommunstyrelsens uppgift att bereda års- och flerårsbudgeten för räddningstjänsten. Hur har ni löst denna uppgift, anser du?

LB: Bra, genom hela processen.

TE: Först läggs en rambudget, därefter en sektorsbudget och sedan en internbudget i januari 2014. Inför detta år har vi större insyn i verksamheterna.

Hur stort är besparingskravet för år 2014, och var ska pengarna tas?

LB: Jag vet inte; budgetberedningen pågår nu, och kommer till KS i januari. Besparingskrav finns i hela kommunen, främst på grund av löneökningar, men jag tror att det handlar om 1,3 miljoner för hela sektorn, vilket kan innebära omfördelningar här. Jag utgår från att räddningstjänstens behov är oförändrade; om de får mindre pengar äts kanske utrymmet upp exempelvis för att sprinkla äldreboenden.

TE: Samhällsbyggnadssektorn får 1,3 miljoner mindre än året innan, men jag vet inte hur detta fördelas på verksamheterna.

Hur ser du på att deltidsbrandmännen inte har fått delta i de medarbetarenkäter som görs i kommunen? Samt att deltidsbrandmännen nu har blivit lovade att få delta i årets medarbetarenkät, men att detta, enligt Micael Carlsson, blir den första och enda gången?

LB: Jag visste inte att det var så, det är bra att de får göra det nu.

TE: Jag blev förvånad när brandmännen berättade att de inte brukar tas med här. Oavsett verksamhet ska alla anställda ha möjlighet att delta. Jag vill se en så hög svarsfrekvens som möjligt.

Hur ser du på att kompetent personal säger upp sig från räddningstjänsten för att de inte har förtroende för ledningen, samt att arbetsmiljön är så dålig?

LB: Problem uppstår alltid i en så stor kommun. Jag har förtroende för räddnings-, sektor- och kommuncheferna, och går inte in i detalj i enskilda frågor. Jag var med på invigningen av stationen och fick veta att de har gjort upp en plan för att hantera frågan.

TE: Det är alltid tråkigt när kompetent personal säger upp – om ett missnöje finns måste orsaken undersökas och åtgärdas. En medarbetarpolicy i kommunen är att när någon säger upp sig SKA ett samtal hållas, där man pratar om vad som har varit bra och dåligt. Det är en viktig del i att det blir ett bra avslut – likväl som en del i att vara en bra arbetsgivare.

Brandmännen lämnas utan förutsättningar att hålla sig i form för de fysiskt krävande arbetsuppgifterna, eftersom det saknas gym på stationerna. Hur ser du på detta?

LB: Det är en ledningsfråga att lösa problemen och jag spekulerar inte i detta.

TE: Jag vet inte vad som gäller i kollektivavtal och övrigt.

Tror du att detta kan ha en negativ påverkan vid nyrekrytering av brandmän?

LB: Det kan mycket väl påverka rekryteringen – rent generellt är det bra att kunna erbjuda fler faciliteter. Det är ett elände att behöva åka från de mindre orterna till tätorten för att kunna träna.

TE: Det är svårt att säga, men det kan nog påverka – man vill klara jobbet och hålla sig frisk.

Huvudskyddsombudet ansåg arbetsmiljön vara så farlig för brandmännen i Hjältevad och Mariannelund att han begärde skyddsstopp. Under den här tiden var det bara styrkan i Eksjö som kunde utföra räddningsinsatser. Detta innebar ett brott mot handlingsprogrammet, som slår fast att i kommunen ska det ständigt finns minst 18 man i beredskap. Vad hade hänt om två tillbud skett samtidigt under denna tid?

LB: Jag kan inte svara på det, men vi löste upp knutarna snabbt. Jag vet inte vad som behöver göras för att undvika att det sker igen, och jag värderar inte om det var rätt eller fel.

TE: Vi har fått veta att det förelåg stora tveksamheter beträffande att genomföra skyddsstoppet. Cheferna inom förvaltningen är väldigt irriterade på grund av riskerna och att de ansvariga gjorde sig otillgängliga.

Är du medveten om att brandmän i högre grad än resten av befolkningen, riskerar att drabbas av vissa cancersjukdomar?

LB: Inte förrän jag läste om det i media. Jag kände inte till föreläsningen som hölls innan och hade annat inplanterat.

TE: Ja! Jag visste en del innan, men tack vare Anders Cederbergs föreläsning vet jag HUR förhöjd risken är.

Hur kommer du att arbeta framgent, vad gäller att förebygga att brandmän drabbas av cancer?

LB: Räddningschefen och ledningen får plocka fram fakta till oss i KS. Om risken finns är frågan vilka åtgärder som behövs, och äskande av pengar kommer till oss. Tyvärr har detta pågått länge och en enskild kommun kan inte lösa det, lösningar måste ske i samverkan.

TE: Detta är ett orosmoment! Jag har ett arbetsmiljöansvar och kommer att kräva årliga genomgångar i frågan, inklusive att försäkra mig om vilka åtgärder som sätts in för att förebygga cancer.

Hur är ni i KS delaktiga vad gäller att uppgradera verksamhetens teknik och verktyg?

LB: Inte mer än när det kommer till äskande av pengar av nya bilar och ombyggnaden av brandstationen, som kostade mellan 19 och 20 miljoner.

TE: Bara genom ledamöternas utskott.

Inom Räddningstjänsten Eksjö finns cirka 25 fordon. Varför behövs så många fordon just här?

LB: Det har med geografin att göra; vi har många industrier, och de säger att förutsättningen för att de ska investera här är närvaro av räddningstjänsten.

TE: Jag visste inte tidigare att det var så många. När beslut har fattats att införskaffa nya fordon har motiveringen varit att detta är nödvändigt för att kunna rädda människor bland annat i vårt stora bestånd av träbyggnader.

Har du fullt förtroende för räddningschefen och den övriga ledningen?

LB: Ja.

TE: Jag har förtroende för att högsta ledningen i Eksjö kommun arbetar mot att kommunen ska ha en räddningstjänst, som erbjuder en kvalitativ service mot kommuninvånarna, som ökar tryggheten i vårt samhälle.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Sverige behöver fler deltidsbrandmän

Den kommunala räddningstjänsten står inför stora utmaningar. Nästan fyra av fem har svårt att rekrytera …