Hem » Artiklar » Chefer med kunskapsluckor
Chefer med kunskapsluckor

Chefer med kunskapsluckor

Micael Carlsson är chef för Räddningstjänsten Eksjö. Som chef för samhällsbyggnadsutskottet – där räddningstjänsten ingår – är det Paul Hultbergs främsta uppgift att övergripande se till att verksamheten fungerar, enligt lagar och förordningar. När SFF – strax innan jul – intervjuar dem båda, var för sig, blir det dock tydligt att det brister en del i kunskaperna avseende lagar och förordningar, bland annat.

Vad innebär benämningen ”vanliga larm”, där två sägs kunnas hanteras samtidigt – två rökdykningar, IVPA-larm, förstärkningslarm till grannkommunerna, eller något annat?

MC: En traditionellt vanlig lägenhetsbrand, som håller sig inom den brandcell där branden uppstår.

PH: Det kan jag inte svara på.

Har någon riskanalys/handlingsplan genomförts gällande att styrkeledare med placering i Mariannelund åker på larm till Hjältevad, och vice versa?

MC: Nej.

PH: Det känner jag inte till.

Får den övriga styrkan reda på att styrkeledaren har åkt till den andra stationen?

MC: Nej.

PH: Jag vet inte.

Var finns hjärtstartaren nu, på stationen eller i FIP-bilen? Om den är på stationen, hur ser rutinen ut då – åker styrkan med räddningsenheten eller inväntas FIP-bilen?

MC: Vet ej, men enligt överenskommelsen på brandstationen. Första insatspersonen (FIP) åker till stationen och hämtar den första brandmannen.

PH: Jag vet inte.

Vem har genomfört risk- och konsekvensanalysen som det nuvarande handlingsprogrammet bygger på?

MC: Analysen gjordes som ett gemensamt länsprojekt, men har reviderats av mig inför varje nytt handlingsprogram.

PH: Det är säkerhetssamordnaren som, övergripande, har den rollen.

När gjordes den?

MC: Vet ej.

PH: År 2004, men den reviderades för ett par år sedan.

Är den ett fullgott underlag för den operativa verksamheten?

MC: Tillräckligt bra, men allt kan alltid utvecklas.

PH: Det är svårt att bedöma, men det var så kloka vi var då.

Hur bör räddningstjänsten uppfattas som arbetsgivare?

MC: Räddningstjänsten är en del av Eksjö kommun. Ambitionen är att uppfattas positivt av alla. Vi är inte en isolerad ö; många styrdokument tas för hela kommunen.

PH: Det är svårt att tolka frågan; samma arbetsgivaransvar gäller här som i övriga förvaltningar – att se till att regelverken följs och att arbetsmiljön är bra i alla avseenden.

På vilka sätt arbetar Eksjö kommun med värdegrundsfrågor?

MC: Kommunen har ett antal forum där diskussionen förs gällande en mängd policys: sexuella trakasserier till exempel. Men det är främst personalavdelningen som jobbar med detta.

PH: Väldigt aktivt sedan flera år, och under de tre senaste åren har i princip alla anställda – men inte deltidsbrandmännen – varit involverade i detta arbete som bland annat har utmynnat i en kulturhandbok.

Har någon arbetsmiljöanalys gjorts för räddningstjänsten?

Paul Hultberg
Paul Hultberg är utbildad förvaltningssocionom. Han har innehaft tjänsten som chef för samhällsbyggnadsutskottet sedan år 2005. Därmed är han chef över räddningstjänsten, med främsta uppgift att övergripande se till att verksamheten fungerar, enligt lagar och förordningar. Sedan 39,5 år tillbaka har han haft flera tjänster inom kommunen, bl a planeringschef och vikarierande kommunchef.

MC: Riskanalyser finns för olika arbetsmoment; under senare år har några kommit till, till exempel för hjärtstoppslarm.

PH: Inte vad jag känner till.

Om brandmännen inte arbetar när de har beredskap sju dygn i sträck, innebär detta att de är lediga?

MC: Jag har aldrig sagt att de inte arbetar, utan att de inte har schemalagd arbetstid, men plikt att inställa sig inom en viss tid. Detta förutom övningar.

PH: De är inte lediga, utan måste vara tillgängliga.

Hur kommer det sig att sådant som bil-, skogs- och containerbrand, samt varm rökövning inte ingick i den statistiska beräkningen av antalet insatser, vilken presenterades under Arbetsmiljöverkets inspektion, i november?

MC: Statistik handlar egentligen om att berätta en historia. Detta utelämnades inte, jag visade bara brand i byggnad som exempel för att få en storhet i en kvantifiering av insatser. Diskussionen handlade mycket om exponering av ämnen, men vi har förhållandevis få insatser eftersom Eksjö är en liten kommun.

PH: Det var ett svar från räddningschefen, jag har inte lagt mig i hur han har presenterat detta.

Trots att ett skyddsombud redan år 2011 framförde att många brandmän, på grund av den undermåliga personliga skyddsutrustningen länge känt oro för sin säkerhet och hälsa, ersattes denna inte förrän strax innan AV:s tillsyn i Hjältevad respektive Mariannelund. Vad är förklaringen till detta?

MC: Vi är inte överens här; jag känner inte igen kritiken i detalj. Jag valde att ersätta skyddsutrustningen inte på grund av Arbetsmiljöverket utan för att upphäva ett skyddsstopp och för att undvika att detta upprepades, alltså i förebyggande syfte. Skyddsstoppet var ganska generellt formulerat.

PH: Bilden att ingenting har gjorts sedan 2011 är förvånande och jag ifrågasätter den! Något har naturligtvis gjorts, men räddningschefen har ansett utrustningen vara funktionell.

Är det acceptabelt att brandmän har tvingats att:

Micael Carlsson
Micael Carlsson har innehaft tjänsten som räddningschef i Eksjö kommun sedan år 2000. Dessförinnan innehade hans far, Namn Carlsson, denna tjänst, och Micael Carlsson växte upp på stationen. Tidigare har han haft flera tjänster i Kalmar, bl a brandchef i fyra år. Här ses han framför en brandbil anno 1957, vilken, när SFF besökte stationen strax innan jul, stod i en förrådsbyggnad bakom vagnhallen.

A: Vänta upp till sex månader på nya stövlar när de gamla gått sönder?

MC: Det är aldrig acceptabelt att måsta vänta så länge, det har jag sagt i svaret till ”6 6:an”, men det kan ha begåtts misstag.

B: Arbeta i icke funktionsdugliga larmställ, som även i vissa fall saknar reflexer?

MC: Vår bedömning är att de inte har varit så dåliga att de inte har kunnat användas. Till exempel tillhandahålls reflexvästar vid trafikolyckor.

C: Arbeta med handskar som inte uppfyller kraven för de olika arbetsmomenten?

MC: Vår uppfattning är att de uppfyller kraven, men man kan lägga sig på olika nivåer och nivån har höjts efter de synpunkter som har kommit fram.

D: Gå i blöta, rökiga och giftiga underställ hela jourveckan?

MC: Det handlar om personlig skyddsutrustning och jag känner inte till att de behövt göra så.

E: Åka på hjärtstoppslarm i privata kläder?

MC: Det är inte meningen och ingen har uppmanat dem till detta, men det är skillnad på att rädda liv och att byta kläder, och vi har sagt att vi ersätter skadade privata kläder – jämför med om någon trillar ihop på trottoaren utanför stationen. Det finns skriftliga rutiner för detta som har utvecklats genom åren; möjligheter finns alltid att tolka dessa på olika sätt.

PH: (Svaret gäller samtliga punkter) Jag har ingen bild av i vilken mån detta förekommer. Självklart ska de ha funktionell utrustning, och man kan inte acceptera att krav inte uppfylls, men det finns inte tydliga regler för alla delar i utrustningen.

I ett pressmeddelande, undertecknat av räddningschefen och kommundirektören, hävdas att all utrustning var bra. Varför ersattes den då – och så skyndsamt?

MC: För att häva skyddsstoppet.

PH: Situationen var akut då skyddsombudet stängde arbetsplatserna,och detta gjordes för säkerhets skull.

Hur kommer det sig att alla enheter INTE hade tillgång till tvål tidigare?

MC: Förmodligen för att ingen har sagt till om att det tagit slut. Vi måste få signaler så att vi kan ersätta sådant som tar slut.

PH: Det kan jag inte svara på.

Hur ser rutinen ut beträffande lagning av trasiga larmställ?

MC: En lokal skräddare anlitas eftersom de ställ vi har inte kräver lagning av leverantören – ställen har inte den typen av membran.

PH: Detta är en fråga för den operativa ledningen.

I svaret – som undertecknats av er båda – på huvudskyddsombudets skrivelse angående begäran om åtgärd mm enligt 6 kapitlet 6 Arbetsmiljölagen, uttrycks följande:

”Vad avser personlig skyddsutrustning har varje arbetstagare ett egenansvar att påtala sådana brister i skyddsutrustningen som kan leda till olycksfall. Utöver detta görs stickprovskontroller av utrustningen av arbetsgivaren. I den mån påtalade brister inte avhjälpts inom rimlig tid och på ett acceptabelt sätt är detta avvikelse från det normala som kommer att korrigeras”?

Vad innebär detta i klartext och vad menas med ”rimlig tid”?

MC: Att brister som påtalas ska rättas till. ”Rimlig tid” beror på vad det är; beroende på bristen ska till exempel stövlar som det är hål i bytas så snart som det är praktiskt möjligt – under 14 dagar.

PH: Det är viktigt att var och en påtalar brister i hjälmar och så vidare; det är omöjligt för ledningen att åka runt och kolla detta. Det är inte rimligt att någon ska behöva vänta sex månader på nya stövlar, om de är trasiga.

Är du medveten om att brandmän löper större risk, än den övriga befolkningen, vad gäller att drabbas av vissa cancersjukdomar?

MC: Javisst.

PH: Ja, under hösten har jag ställts inför frågan och då förstått detta.

Varför lyssnade du inte på Anders Cederbergs föreläsning om brandmän och cancer?

MC: Inbjudan kom med kort varsel, jag hade annat inbokat.

PH: Jag fick ingen inbjudan, utan fick reda på detta av Tomas Erazim, samma dag. Det är inte kul att gå på något om man inte har bjudits in.

Tror du att det finns mer cancerogena ämnen i en hjälm som har använts sedan år 1973 än en hjälm från 2013?

MC: Jag har ingen uppfattning om det.

PH: Jag tror att det hänger på hur man har hanterat hjälmen. Sannolikheten är större att mer gifter sitter i den äldre hjälmen.

Känner du till AV:s rekommendationer för hur ofta en brandhjälm bör bytas ut?

MC: Nej, jag känner inte till att det finns sådana rekommendationer, och jag fick inga sådana indikationer under mötet med Arbetsmiljöverket.

PH: Nej.

Hur länge har Eksjö Räddningstjänst varit med i Räddsam F?

MC: Sedan starten, runt sekelskiftet.

PH: Så länge detta har funnits, runt år 2000.

Har ni haft samråd med författarna till Räddsam F-rutinen Friska Brandmän, som fastställdes i april 2012?

MC: Vi har varit delaktiga i fastställandet.

PH: Jag var inte engagerad i detta sammanhang.

Hur kommer det sig att ingen information gavs till personalen om dessa rutiner förrän 560 dagar efter att de fastställts?

MC: Vi har stått inför omfattande ombyggnationer, där arbetsmiljön är en viktig del, men vi valde att inte tillämpa rutinen fullt ut innan det var klart. Det finns ambitionsdokument att leva upp till och för vår del handlade det om tvätt. Delar av rutinen tillämpas, såsom att det ska finnas tvål och så vidare för att personalen ska kunna tvätta händerna.

PH: Det är en fråga för räddningstjänstens operativa ledning.

Vilken innebörd har försiktighetsprincipen som ingår i Räddsam F för dig? (”Du skall vara den förste som misstänker att något är fel och den siste som är övertygad om att det inte är det”).

MC: Att man ska vara försiktig och tänka efter, men det måste värderas fortlöpande efter uppgiften som ska genomföras.

PH: Jag har inte funderat över detta, men det låter klokt… att man ska agera förtänksamt, minimera riskerna och sätta in skyddsåtgärder i tid.

Vad innebär det att Eksjös ambition är att ”över tiden leva upp till samtliga gemensamma policydokument i Räddsam F”?

MC: Detta är inte tidsatt stöd och vägledning. Det är upp till respektive kommun vilka möjligheter som finns att efterleva dem.

PH: Det är mål att uppfylla, även om vi inte gör det i dag.

Har det gemensamma dokumentet, avseende arbetsmiljö, för Räddsam F tagits fram nu?

MC: Arbetet har pågått under hösten, och det fastställdes under ett chefsmöte, i december, att detta ska implementeras under våren, och vi kommer att arbeta med det under året. Men det är bara policydokument.

PH: Det känner jag inte till.

Hur långt har ni kommit vad gäller den utbildning som planeras för 2014?

MC: Jag vet inte exakt vilka utbildningar det handlar om – jag har inte varit inblandad i den fasen – men ambitionen är under 2014.

PH: Det är en uppgift för den operativa ledningen, och jag diskuterar inte detta.

BRF har ”ibland” missats när kallelse har gått till den sektorsgemensamma samverkansgruppen. Hur ofta är ”ibland” och hur kan det komma sig att just BRF inte fått kallelser?

MC: Jag hänvisar detta till Paul Hultberg.

PH: Vi har haft organisationen sedan 2005 – det var svårt att få till samverkansgruppen då det var oklart hur den skulle organiseras, och vi missade BRF initialt, tyvärr beroende på att deltidsbrandmännen inte har samma typ av anställning. Det har missats från båda sidorna, men jag tar på mig en del av ansvaret för att inte ha medverkat till att BRF togs med.

Vem ansvarar för kallelserna?

MC: Jag hänvisar detta till Paul Hultberg.

PH: Jag.

Hur ofta har gruppen möten?

MC: Jag hänvisar detta till Paul Hultberg.

PH: Cirka en gång i kvartalet, samt ibland extramöten.

Hur ofta hålls möten i den centrala samverkansgruppen?

MC: Jag hänvisar detta till Paul Hultberg.

PH: Jag är inte inblandad här utan det är personalavdelningens sak. Möten hålls cirka en gång i månaden och jag får protokollen.

Har denna samma funktion som en central skyddskommitté?

MC: Jag hänvisar detta till Paul Hultberg.

PH: Ja.

Genomfördes inga skyddsronder på brandstationerna innan 2012, och varför i så fall?

MC: Jo, men det blev ett glapp när skyddsombudet slutade. Årliga skyddsronder har genomförts.

PH: Vet ej.

Har skyddsronder genomförts på samtliga brandstationer under år 2013?

MC: Nej, vi har avvaktat ombyggnationen i Eksjö. En genomgång av samtliga stationer ska göras med en skyddsingenjör från företagshälsan.

PH: Vet ej.

Vilka deltar i skyddsronderna?

MC: Bernt Westerström (brandmästare) från arbetsgivaren. Själv är jag inte med i alla frågor. Vilka som deltar från arbetstagarna vet jag inte.

PH: Vet ej.

Vad kom fram under den senaste skyddsronden?

MC: Som jag minns det var det smärre saker – inget alarmerande.

PH: Jag har påtalat för ledningsgruppen att skyddsronder ska genomföras och följer upp det genom att begära återrapportering.

Hur ser du på att personal, på grund av att de saknar förtroende för räddningschefen och den övriga ledningen, har sagt upp sig, samt att andra funderar på att säga upp sig?

MC: Jag har upplevt det som att vi har fått igång en fungerande dialog där alla har uttryckt en förhoppning om att kunna lösa frågor. Jag upplever ingen brist i förtroende för mig och den övriga ledningen.

PH: Om det är så är det tråkigt. Ett förändringsarbete har inletts eftersom vi är angelägna om att behålla personalen.

Hur skulle den operativa verksamheten fungera om flera deltidsbrandmän gemensamt säger upp sig?

MC: Det blir ett kompetenstapp i värsta fall och ett numerärt tapp, vilket skulle vara olyckligt.

PH: Det skulle bli ett mycket besvärligt läge, och jag hoppas att detta inte sker. I grunden finns ett stort engagemang hos dem – vi har fått mycket synpunkter och konstruktiv kritik som vi ska till oss.

Det tidigare huvudskyddsombudet, som även är utbildad undersköterska och som har bistått med sin kunskap i sjukvårdsutbildning och övningar har sagt upp sig. Varför gjordes inga försök att övertala honom att stanna kvar?

MC: Han har i skrift uttryckt att han skulle sluta efter AV:s besök. Jag har inga synpunkter på att folk väljer att gå vidare.

PH: Jag såg ingen möjlighet eftersom jag uppfattade det som så konsekvent.

Varför har rutinen att avtacka och samtala med personen förbigåtts?

MC: Jag kan inte svara på det.

PH: Vet ej.

På vilka sätt möjliggörs för deltidsbrandmännen att vara delaktiga i verksamheten?

MC: Dels finns det alltid tillfällen att diskutera under övnings- och utbildningstillfällen. Dels har vi – enligt önskemål från personalen – sedan två år, årliga arbetsplatsträffar med personalen, där gemensamma frågor diskuteras.

PH: Det kan jag inte säga, det är en fråga för Micael Carlsson.

Hur kommer det sig att deltidsbrandmännen som regel undantas när medarbetarenkäter genomförs?

MC: Beslut har tagits av kommunens förvaltningsledning, men det handlar inte specifikt om deltidsbrandmännen. Paul Hultberg kan detta bättre.

PH: Det bestämdes någon gång att detta bara skulle omfatta tillsvidareanställda, och frågorna riktar sig till dessa.

När ska enkäten genomföras, som de har fått löfte att delta i?

MC: Sannolikt efter årsskiftet – troligen i januari eller februari – men det beror på personalavdelningen, som ska sammanställa den.

PH: Micael och personalavdelningen har uppdraget att ta fram en, och jag räknar med att det görs snabbt, i början av 2014.

Varför genomförs inte medarbetaresamtal med deltidarna?

MC: Bedömningen har gjorts att detta inte är relevant för den enskilde brandmannen på grund av en så liten schemalagd arbetstid, utan vi genomför gruppvisa samtal.

PH: Jag antar att bedömningen har gjorts att de inte omfattas av enskilda samtal. Nu ska detta genomföras i grupp, vilket förekommer även på andra arbetsplatser. Deltidarna har, förutom vid ett tillfälle, nekats arbetsplatsträffar.

Hur kommer det sig?

MC: Vi har genomfört två arbetsplatsträffar sedan början av 2013, inklusive en de senaste veckorna. Samtliga har genomförts i grupperna på stationerna.

PH: Det kan jag inte svara på.

Vem ansvarar för det systematiska arbetsmiljöarbetet?

MC: Det ligger ytterst på mig, men jag har delegerat det till olika personer.

PH: Det är delegerat till räddningschefen.

Hur många deltidare saknar C-körkort?

MC: Jag har inte den uppgiften.

PH: Jag vet inte.

Vad innebär stimulansstödet för avsaknad av C-körkort?

MC: Att arbetsgivaren ger ekonomiskt bidrag till dem som tar C-körkort; vi betalar överskjutande kostnader och drar av dem på bruttolönen.

PH: Jag har ingen bild av detta.

Vad innebär att en ”kontinuerlig dialog pågår med de arbetstagare som berörs”?

MC: Att personalansvarig brandmästare pratar med dem och försöker hitta lösningar för att de ska ta korten.

PH: Jag har ingen bild av detta.

Behövs det så många och nya fordon i Eksjö?

MC: Bedömningen är ja. Tidigare senarelades investeringar här.

PH: Jag vet inte om det är så många jämfört med andra kommuner. Nästa del är brister i personalens skyddsutrustning – vi ska ha en fungerande räddningstjänst i alla delar, inklusive fordon.

Hur kommer det sig att erforderlig utrustning saknas vad gäller moment som ytbärgning och avspärrning vid trafikolyckor?

MC: Det finns en policy inom Räddsam F här, och över tiden ska vi uppfylla den.

PH: Det är en fråga för räddningschefen.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Dina erfarenheter är viktiga för att utveckla räddningsinsatserna

För att kunna utveckla säkra och effektiva räddningsinsatser behöver MSB få del av räddningspersonalens erfarenheter. …