Hem » Artiklar » Arbetsmiljöverket: Föreläggande kan bli följden
Föreläggande kan bli följden

Arbetsmiljöverket: Föreläggande kan bli följden

Arbetsmiljöverkets avslag av huvudskyddsombudets begäran om skyddsstopp innebär INTE att inspektörerna är nöjda med den nuvarande ordningen. Eva Christensen skapade ett nytt ärende med tre, mycket omfattande punkter, avseende brister i förhållande till gällande arbetsmiljöbestämmelser. Den 20 februari är det dags för en ny inspektion och då ska samtliga brister ha åtgärdats; annars kan ett föreläggande – med eller utan vite – bli aktuellt.

Eva Christensen, vilken sedan år 2001 har tjänstgjort som inspektör på Arbetsmiljöverket i Växjö, har stor erfarenhet av räddningstjänsten.

– Våra inspektioner gäller främst deltidsorganisationer, problemen är färre beträffande heltidsstyrkorna. Deltidsbrandmän åker i vissa fall på lika många larm som heltidarna – mellan 10 och 15 larm i månaden – och båda grupperna utsätts i lika hög grad för kontamination. Skillnaden är att heltidarna utför andra uppgifter, såsom inspektioner. Därför ska äpplen jämföras med äpplen och inte med päron, framhåller Eva Christensen, som ledde inspektionen av Räddningstjänsten Eksjö, den 6 november.

– Det är vanligt att vi avslår begäran om skyddsstopp; formen är så strikt och vi tittar enbart på den akuta faran för liv och hälsa, säger hon och förklarar att det viktigaste när det brister i arbetsmiljön är att få igång en diskussion.

– Det är lättare för mig att arbeta när vi kan utgå ifrån en ”6:6 a”, eftersom det då handlar om en inspektion som inte är så akut, vilket ger mer utrymme för diskussioner – ingen ska vara rädd för att lämna en ”6:6 a” till oss. Under inspektionen upprättades tre, mycket omfattande punkter, vilka arbetsgivaren ska ha åtgärdat till nästa inspektion, som görs den 20 februari. (Se fotnot för de exakta formuleringarna).

– Nu när ett ärende har skapats har vi andra förutsättningar att hantera sådant som tillbudsrapporteringen, och vi kan följa upp detta; se till att ledningen gör något åt bristerna. Bland annat ska det redovisas skriftligt vem det är som tar emot dessa rapporter.

– Vad händer om bristerna inte har åtgärdats i februari?

– Då kan vi gå ut med ett föreläggande, med eller utan vite. I halvårsskiftet kommer nya regler på detta område, men nu gäller att det inte ska vara billigare att smita undan ansvaret – och betala böterna – än att genomföra åtgärderna. Även om vitet inte blir så högt är kostnaden kännbar för en kommunal förvaltning. Samt är detta något som medierna rapporterar om, och sådana skriverier brukar inte uppskattas av politikerna.

Rutiner ska implementeras

Eva Christensen
Eva Christensen har tjänstgjort som inspektör på Arbetsmiljöverket i Växjö sedan år 2001, och har stor erfarenhet av räddningstjänsten. Under inspektionen på Räddningstjänsten Eksjö upprättade hon tre, mycket omfattande punkter, vilka arbetsgivaren ska ha åtgärdat till nästa inspektion, den 20 februari. Foto: Privat

Eva Christensen efterfrågar skriftliga rutiner även vad gäller kontroller av den personliga skyddsutrustningen såväl som fordonen i Räddningstjänsten Eksjö.

– Det handlar om vad som ska kontrolleras och när. Varje gång ett luftpaket har använts ska det rengöras. Sådant som ventiler kan tyckas vara små detaljer, men om en ventil går sönder kan det få stora konsekvenser för rökdykaren. Därför ska det finnas rutiner att dessa kontrolleras till exempel efter tre rökdykningar. Samt även en lista där det framgår vem som har gjort respektive kontroll – och det gäller all utrustning som brandmännen arbetar med! Men det räcker förstås inte att listorna finns, rutiner måste tas fram och implementeras i verksamheten, säger hon och framhåller att inte minst som nyanställd ska man slippa ställa en mängd frågor – som kan upplevas vara lite ”dumma” – utan all sådan här information ska finnas tillgänglig i en pärm, som ska finnas på en bestämd plats, vilken ska förevisas alla anställda.

– Det ska även vara klart vem som ansvarar för kläder till exempel – brandmännen ska inte måsta fråga efter detta. Under inspektionen stod det klart att detta är otydligt, säger hon och framhåller att detta med mer utbildning, vilket framförs som åtgärd på ett flertal av tillbuden, inte är tillfredsställande.

– I så fall ska det klargöras när denna utbildning ska genomföras; annars har man bara gått halva vägen, säger Eva Christensen, som vidare betonar att det måste finnas skriftligt till vem som brandmännen ska anmäla när larmställ och annat behöver lagas eller bytas ut.

– Det ska vara en lista som man fysiskt kan ta i handen.

I Eksjö är ansvarsfördelningen oklar – frågan är om brandmännen ska vända sig till räddningschefen eller någon annan när saker behöver köpas in. Det ska inte vara så besvärligt som det är här, fastslår hon och konstaterar att Räddsam F har arbetat fram policys för allt detta.

– Det är bara att läsa vad som står där och föra ut rutinerna i verksamheten. Kommunen betalar ju en viss kostnad för att vara med i Räddsam F; jag tycker man ska nyttja det medlemskapet.

Byte varje vecka

Hon konstaterar att därtill finns tillverkares råd om skötsel av utrustning, till exempel larmställ, där sådant framgår som hur och när de ska impregneras, samt när de bör bytas ut.

– På arbetsmiljöverket är vi väldigt intresserade av denna skötsel; hur hanteras larmställ när de utsatts för släckskum och annat som påverkar funktionen? Vi bryr oss inte om huruvida ställen måste bytas ut varje vecka, bara att de fungerar. Det ska stå i rutinen efter hur många år de ska kasseras, men den maximala livslängden kan nog inte vara längre än tio år, konstaterar hon, och berättar att hon gav arbetsgivaren rådet att kontakta leverantörer av sådant som larmställ, luftpaket och slang för att få produktblad.

– Med denna information som grund kan uppgifterna skrivas om så att det hela blir mer lättläst. Om bilder läggs till kan det underlätta för personalen att ta till sig fakta, säger hon.

Beträffande detta att personalen, under en trafikolycka, saknar tillräcklig utrustning för att på ett säkert sätt spärra av vägen, säger Eva Christensen att checklistor givetvis ska finnas även vad gäller fordonen och utrustningen där.

– Det ska framgå vad som finns på bilarna och hur detta ska hanteras.

Även arbetsgivarens ögon

Eva Christensen har även ålagt arbetsgivaren att redovisa hur samverkan fungerar.

– I dag är det luddigt vad gäller vem som brandmännen ska samverka med, beträffande sådant som fordon och skyddsutrustning, säger hon och fastslår att protokoll från samverkansmötena ska finnas tillgängliga för arbetstagarna, samt att arbetsgivaren ska se till så att den som deltar i dessa möten får utbildning, även fast det ofta är de fackliga organisationerna som formellt sköter detta.

– Skyddsombudet, som upptäcker fel och brister, är ju inte bara arbetstagarens ögon, utan även arbetsgivarens. Så måste det vara för att få till en bra arbetsmiljö – det är därför man har skyddsombud.

Gymfrågan förvånar

Det finns inte lagstadgat att gym ska finnas på brandstationer, men Eva Christensen är förvånad över att arbetsgivaren inte har ordnat detta i Eksjö – ens på den nybyggda stationen.

– Om ett gym finns tillgängligt blir det enklare för personalen att bibehålla den fysiska statusen, och jag tror att den dessutom kan höjas om bökandet undanröjs vad gäller att ta med luftflaskor och annat till ett kommunalt gym. Det behövs ju inte så mycket mer än ett rullband och några hantlar, konstaterar hon.

Fotnot:

I Arbetsmiljöverkets inspektionsprotokoll till Räddningstjänsten Eksjö, daterat den 6 november, står följande, under rubriken Brister i förhållande till gällande arbetsmiljöbestämmelser:

  • Ni ska redovisa hur och med vem samverkan sker mellan arbetsgivare och arbetstagare.
  • Ni ska ta fram skriftliga rutiner för hantering av skydds- och arbetsutrustning samt bilar.
  • Ni ska tydliggöra ansvarsfördelningen samt beslutsgången på stationerna.

Se AFS 2001:1 ”Systematiskt arbetsmiljöarbete”
Se AFS 2006:4 ”Användning av arbetsutrustning”

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Sverige behöver fler deltidsbrandmän

Den kommunala räddningstjänsten står inför stora utmaningar. Nästan fyra av fem har svårt att rekrytera …