Hem » Artiklar » BRANDMANNENS FYSIKA FÖRMÅGA
Foto: Åsa Brorsson

BRANDMANNENS FYSIKA FÖRMÅGA

MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap) drar återigen igång ett projekt som ger flera frågetecken och funderingar. ”Ergonomi och teknik för att öka kvinnors möjligheter att arbeta inom räddningstjänsten samt minska arbetsbelastningsskadorna inom räddningstjänsten” står det i uppdragsbeskrivningen.

Det låter ju ädelt, men om man tittar närmare på projektet verkar det mer handla om att sänka kraven på fysisk förmåga som ställs vid nyrekrytering. Jag anser att något sådant inte gagnar någon i räddningstjänsten. Det gagnar framför allt inte den som är i behov av en snabb och effektiv räddningsinsats.

 I den operativa räddningstjänsten jobbar jag ihop med ett antal kvinnliga medarbetare. Några av dem jobbar som brandmän. Men jag tycker det är viktigt att säga att de inte är där för att de är kvinnor, utan för att de är individer som väl uppfyller de krav som ställs, bl.a. fysiskt, för att klara jobbet på ett bra sätt. Låt det förbli så.

MSB ifrågasätter i sin uppdragsbeskrivning de krav på fysisk förmåga som ställs på många håll vid nyrekrytering inom räddningstjänsten. Man ser kraven som för höga. . MSB låg själv bakom den s.k. Winternet-studien, som skulle resultera i ett antal tester som var tänkta att bli en standard för testförfarande vid nyanställningar inom svenska räddningstjänster. Så skedde också på många håll. Uppenbarligen är det sin egen kreation som MSB nu ser som för tuff i kraven (!). Flera räddningstjänster, bl.a. storstäderna Stockholm och Göteborg vände sig dock emot Winternet-testerna och ansåg att de fysiska kraven var för låga i dessa och beräknade på felaktiga grunder. Pratar jag med dessa räddningstjänsters hälsostrateger har de väl underbyggda argument för varför de anser så. Här följer några exempel;

Man ser det som helt felaktigt att man i testernas föreslagna poängberäkning kan kompensera dålig kondition med bra styrka och tvärt om. En brandman behöver ha både bra styrka och bra kondition.

Man påpekar att bl.a. rök-och kemdykning och flera andra arbetsmoment i räddningstjänstarbetet inte är inberäknade i studien som lett fram till testerna. Rök och kemdykning är väl det vi normalt räknar som fysiskt och psykiskt mest krävande i räddningsarbetet och där arbetarens fysiska förmåga direkt påverkar dennes och övriga arbetskamraters säkerhet. Arbetet räknas som det farligaste arbetsmiljöverket tillåter.

Man påpekar också att flera olika arbetsmoment ofta följer i en serie i räddningsarbetet utan någon direkt paus emellan. I t.ex. en insats vid en lägenhetsbrand kan momenten förflyttning av utrustning (springa ett antal trappor upp i full skyddsutrustning med slangkorg och strålrör alt. dörrforceringsutrustning) följas av dörrforcering och sedan rökdykarinsats för antingen livräddning eller egendomsräddning. Är det livräddning kan det dessutom bli frågan om att släpa ut en tung person och bära ner denne till trappavsatsen strax under den drabbade lägenheten. Det hela måste ske så snabbt det någonsin går om insatsen ska lyckas sett ur den skadedrabbades perspektiv.

Ju bättre fysiken är på de som utför arbetet ju bättre chanser har man att lyckas, så enkelt är det.

Ola Morin
Insatsledare
Kompetensutvecklare

Om Ola Morin

Ola Morin började arbeta vid Helsingborgs brandförsvar år 1982, och tjänstgör nu som insatsledare och kompetensutvecklare där. Han är medlem i BRF sedan år 2010.

Läs även

Blitzkrieg, uppdragstaktik och MMI

Målet Med Insatsen, MMI, är sannolikt det viktigaste verktyget för att uppnå ett bra resultat …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *