Hem » Artiklar » HOT OCH VÅLD MOT RÄDDNINGSTJÄNSTPERSONAL.

HOT OCH VÅLD MOT RÄDDNINGSTJÄNSTPERSONAL.

NY LAG MOT 
BLÅLJUSSABOTAGE 
KAN BLI VERKLIGET !

I juni nästa år ska utredningen om ett modernt straffrättsligt skydd för blåljuspersonal vara klar. Enligt utredaren, riksåklagare Anders Perklev, kan resultatet bli ett förslag till en helt ny straffbestämmelse – om blåljussabotage.
– När vi träffade Brandmännens Riksförbund fick vi en väldig tydligt redogörelse för hur situationen ser ut. Räddningstjänst och annat blåljusverksamhet är samhällsviktiga funktioner som ska vara okränkbara.  Att angripa dem ska ses som ett allvarligt brott, säger Anders Perklev.  

I SLUTET AV 2016 tillsatte justitieminister Morgan Johansson en utredning som skulle se över det straffrättsliga skyddet för blåljuspersonal och andra samhällsnyttiga funktioner.
Det är oacceptabelt att de som har till uppgift att hjälpa och skydda andra angrips och hindras från att fullgöra sina uppgifter, skrev Morgan Johansson i ett pressmeddelande. 

Utredningen som ska vara klar senast i juni 2018 har nu kommit en bra bit på väg och enligt utredaren Anders Perklev lutar det åt att den kan resultera i ett förslag till en helt ny straffbestämmelse som handlar om ”blåljussabotage”.
– Blåljussabotage kan vara en passande benämning när exempelvis polis, räddningstjänst och ambulanspersonal blir angripna på ett sätt som gör att arbetet försvåras eller förhindras. Blåljussabotage kan också innefatta tillgrepp av utrustning och liknande, säger han.
– Vi har nämligen sett att den här typen av allvarliga angrepp som hindrar och försenar insatser från polis, räddningstjänst och ambulans kan liknas vid sabotagebrott. Men nuvarande sabotageregler täcker inte in detta eftersom de riktar in sig på andra situationer och därför tänker vi oss alltså en ny straffbestämmelse.

Tydlig bild av problemen
Under arbetets gång har utredningskommittén genom bland annat möten med Brandmännen Riksförbund och andra aktörer som polis och olika myndigheter skaffat sig en bild av problemens omfattning.
– När vi träffade BRF fick vi en väldigt tydlig redogörelse för hur situationen ser ut och vilka typer av angrepp mot räddningstjänstpersonal som kan förekomma. Den bilden överensstämmer väl med de uppgifter vi fått bland annat från polisen och Sveriges Kommuner och Landsting.
– Angreppen är väldigt allvarliga och förekommer på flera olika håll i landet. Det kan handla om exempelvis stenkastning mot blåljuspersonal som kan få förödande konsekvenser om någon träffas, att räddningsverksamhet hindras eller stölder av egendom från räddningsfordon.
– Detta hotar inte bara räddningstjänst- och ambulanspersonalen utan även dem som ska få skydd och stöd från de viktiga samhällsfunktionerna, säger Anders Perklev.

Han berättar att lagstiftningen idag ligger efter vad gäller den typen av angrepp på blåljuspersonal.
– Ja, idag finns ett förhöjt straffrättsligt skydd för vissa funktioner i samhället där brottet rubriceras som våld eller hot mot tjänsteman. Det tar sikte på dem som utövar myndighet i praktiken, som polisen, men skyddet omfattar normalt sett inte räddningstjänst- och ambulanspersonal. Men den lagstiftning om blåljussabotage som vi skissar på nu skulle åtminstone delvis tillgodose intresset av att även räddningstjänsten får ett förstärkt straffrättsligt skydd som följer med bestämmelserna om våld och hot mot tjänsteman.
– En bestämmelse om straff för blåljussabotage skulle möta den nya typen av angrepp där det inte handlar om att en enskild person som ska gripas gör motstånd, utan där istället andra personer, ofta många samtidigt, går till angrepp så att blåljuspersonal hindras i sitt uppdrag, säger Anders Perklev.

Allvarligt brott
Utredningen kommer även att se över straffskalorna och Anders Perklev menar att samhällsviktiga funktioner som räddningstjänst och ambulans ska vara okränkbara och att angripa dem måste betraktas som ett allvarligt brott.

Förslaget ska presenteras senast i juni 2018. Hur lång tid brukar det ta mellan lagförslag och färdig lag?

– Den normala gången är att färdiga utredningsförslag skickas på remiss till myndigheter, domstolar och andra remissinstanser. Remisstiden brukar vara tre månader. Sedan ska regeringen arbeta igenom förslaget, lägga fram en lagrådsremiss till lagrådet för granskning och därefter göra om förslaget till en proposition till riksdagen. Proposition ska sedan hanteras av riksdagen.
– Så det är ganska långa ledtider. Men om lagförslaget är rimligt prioriterat så brukar det ta ett år innan det träder i kraft. Jag ser det som viktigt att lägga fram ett förslag som är rimligt enkelt att genomföra, säger Anders Perklev.
Han betonar att ny lagstiftning och strängare straff inte hjälper i sig för att komma åt problemet. – Nej, sedan måste lagarna användas också. För att hantera problemet med angrepp på blåljuspersonal så måste även många andra åtgärder vidtagas. Men tydlig lagstiftning och strängare straffbestämmelser är en viktig del av lösningen, menar Anders Perklev                                                                                                 

Riksåklagare Anders Perklev.

 

 

 

 

 

 

TEXT: ANDERS FAHLMAN

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

Bildbank I Presssida

Denna sida är under uppdatering och kommer snart att fyllas med bilder, pressrelease samt andra …