Hem » Nyheter » FLER VÄREBÖLJOR FÖRVÄNTAS KOMMA TILL SVERIGE

FLER VÄREBÖLJOR FÖRVÄNTAS KOMMA TILL SVERIGE

Skogsbranden i Västermanland 2014
gav viktiga kunskaper

Stora delar av Europa drabbades av en extrem värmebölja i somras. Det blossade upp mängder av skogsbränder som tusentals brandmän fick släcka. En ny studie visar att klimatförändringarna kommer leda till varmare klimat och fler bränder i Euuropa. Även Sverige förväntas få högre temperaturer och fler värmeböljor och bränder

I somras kokade södra och sydöstra Europa av den extrema värmeböljan ”Lucifer”. Temperaturer uppemot 47 grader uppmättes i flera länder och i elva länder varnade myndigheter för extremhetta. Såväl invånare som turister uppmanades att stanna inomhus under dygnets varmaste timmar.

Markerna blev snustorra och skogsbränder uppstod på många platser. I Spanien, Frankrike Portugal, Italien, Grekland och i Balkanländerna blossade flera skogsbränder upp. I Albanien kämpade 300 brandmän med att bekämpa 75 skogsbränder som snabbt spreds i hettan, och landet begärde hjälp från EU.

– Vi får räkna med klimatförändringar. Det blir allt torrare och varmare somrar och vi får förbereda oss på stora bränder. Vi får titta på utvärderingen av bränderna i Europa och dra lärdom om räddningsarbetet, användningen av olika släckningsmetoder och hur människor evakuerades, säger Ingela Regnell beredskapsdirektör vid länsstyrelsen i Västmanland.

Samtidigt som värmeböljan hade stora delar av Europa i sitt grepp presenterades i augusti en ny studie i tidskriften The Lancet som visar att den pågående klimatförändringen, på grund av en fortsatt stark ökning av de globala växthusgasutsläppen, kommer att få alarmerande stor påverkan i EU-länderna. Idag drabbas cirka 25 miljoner människor per år av klimatrelaterade händelser, men enligt studien kommer antalet drabbade att öka till över 350 miljoner per år i slutet av århundradet, alltså år 2100. Enligt studien kan antalet väderrelaterade dödsfall komma att öka 50-faldigt, från 3000 dödsfall per år under perioden 1981–2010 till 152 000 dödsfall per år under perioden 2071–2100. Flertalet av dödsfall kommer att orsakas av värmeböljor medan bränder, översvämningar och stormar kommer stå för en mindre del.

Länderna i södra Europa kommer att drabbas värst. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har dock i en tidigare prognos framhållit att klimatförändringar kommer att leda till högre temperaturer, förändrade regnmönster och mer frekventa och intensiva extrema händelser som till exempel värmeböljor, torka, stormar, skyfall och skogsbränder även i Sverige.

– Det kommer att bli fler värmeböljor i Sverige och därför har samtliga länsstyrelser i uppdrag att ha en klimatsamordnare som ska arbeta med klimatanpassning. När det gäller översvämning och skyfall pågår ett aktivt arbete men jag tycker att frågor om extrem värme inte alls i tillräcklig omfattning får samma uppmärksamhet. Det är viktigt att påpeka att en värmebölja inte behöver bero på koldioxidutsläppen. Man måste skilja på väder och klimat, en värmebölja är en enskild händelse. Men inträffar ovanliga väderfenomen ofta under lång tid så kan vi ana ett mönster, säger Måns Enander, klimatsamordnare, länsstyrelsen i Västmanlands län.

Under sommaren 2014 drabbades Västmanland av en omfattande skogsbrand som förstörde 13 000 hektar skog och 70 byggnader. Länsstyrelsen i Västmanland har gjort utvärderingar och ett flertal kommunala utredningar är gjorda om branden. Frågan är bristerna är åtgärdade.

– Vad vi lärde oss är att räddningstjänsten i Sverige måste få till en expertis om skogsbränder när det är torrt väder. Vi måste få veta vilken nivå det är på den sexgradiga skalan för skogsbränder när vi åker ut på vid larm. Under branden 2014 fick vi på tisdagen veta att branden var 5E, E innebär extrem hög brandrisk, och den släckte vi enkelt. Två dagar senare informerades vi ytterligen en 5E-brand men den var så omfattande att vi omöjligt kunde släcka den själva. Och på måndagen hade skogsbranden återigen en 5E-gradering men nu var branden livsfarlig och vi var tvungna att springa undan för den. Det finns ett behov att uppdatera kunskapen om risker vid torrt väder. Det kan inte vara rimligt att vi som bara har en handfull skogsbränder per år ska vara experter på skogsbränder. MSB måste bistå med kunskap, säger Fredrik Eriksson, räddningsledare för Mälardalens brand och räddningsförbund, som deltog i släckningsarbetet under den stora skogsbranden 2014 i Västmanland.

Ingela Regnell anser att Västmanland och även övriga Sverige har fått en bättre insyn om värmeböljor och bränder.

– Medvetenheten har ökat.  Vi som har samhällsbärande funktioner som länsstyrelser, kommuner och sjukhus har fått en bättre kunskap om värmeböljor och är därför bättre förberedda. Vi har börjat tänka på hur vi stadsplanerar, hur vi ska evakuera människor och att det planeras för att det ska finnas kylmöjligheter på servicehem. Jag tycker också kunskapen bland invånare har ökat kring frågor om hur de ska klara sig vid värmeböljor och bränder, säger hon.

Branden i Västmanland gav viktiga insikter.

– Vi har lärt oss att vi ska dra på mer från början för att slå ner en skogsbrand. Räddningstjänsten tar tidigare stöd av helikoptrar i släckningsarbetet. Tidigare var det oftare en ifrågasatt kostnadsfråga, men nu är man medveten om att det behövs. Viktigt är också att vi samverkar mellan myndigheter och län. Insatser behöver samordnas och vi behöver fortsätta utveckla samverkan. Trenden är också att fler och fler räddningstjänster i landet har utvecklat samarbeten kring ledning och samverkan för att kunna kraftsamla vid större händelser men det ger även effekt att hantera mindre händelser, säger Ingela Regnell.

Eftersom värmeböljor täcker stora geografiska områden så kan bränder uppstå även i närliggande län. Frågan är om resurserna räcker till om en storbrand skulle uppstå igen.

– Vid branden 2014 fick vi mycket resurser från räddningstjänsten från nästan hela Sverige och även militär och frivilliga. Det är också otroligt viktigt är att få dit kompetens som ser till att få en övergripande bild samt att bygga upp en räddningsledning och stab som fungerar. Det är också viktigt är att få kunskap om hur vädret påverkar och vilken typ av skog det handlar om, säger Fredrik Eriksson.

Hur ska räddningstjänsten agera om en långvarig värmebölja drar in över landet?

– Vi måste vara observanta hela tiden och när vi går ut på ett pass måste vi vara medvetna om riskerna och hur det ser ut i skogarna.  Faktorer som påverkar är skogens och markens torrhet och brandens spridning.  Denna grundkunskap är viktig för hantering av extrema värmeböljor. I ett tidigt skede måste det finnas en plan. Vi måste ligga i framkant så att vi väljer rätt åtgärder, säger Fredrik Eriksson.

Är Sverige är rustat för en brand likt de som drabbade södra Europa i somras?

– Det går inte att jämföra, det är helt olika typer av terräng, skog och växtlighet. Skulle en spanjor kunna släcka en brand i Sverige? Det går inte att säga. Men vi är bättre rustade kunskapsmässigt än vi var 2014, säger han.

Text: Jonas Jönsson

 

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

IFRÅGASÄTT NORMERNA REDAN FRÅN BÖRJAN

Alla ska kunna gå med entusiasm och ett förväntansfullt pirr i magen till sitt jobb! …