Hem » Krönikor » Stordriftsfördelar eller stordriftsnackdelar?
Stordriftsfördelar eller stordriftsnackdelar?

Stordriftsfördelar eller stordriftsnackdelar?

Det har funnits en trend till att skapa kommunförbund som organiserar räddningstjänsten under ett antal år. En övertygelse om att fördelarna överväger nackdelarna med det råder om nu ens nackdelarna tas i beaktande. Hur ofta är det så att fördelarna faktiskt övervinner nackdelarnas konsekvenser? En inte helt entydig fråga, men i god ordning är det av intresse att veta och förstå varför dessa beslut görs och hur en hälsosam diskussion kan vara.

Kärnan i varför det är svårt att avgöra om det blir stordriftsfördelar eller nackdelar ligger i att det som ofta görs är att man lägger på flera lager på en organisation, den blir både bredare och högre även om ambitionen är att behålla höjden. Höjden består av att relationen mellan organisationen och politiker som styr verksamheten blir mer komplex med fler aktörer som får intresse i och över verksamheten. Men vad är bra? Det beror helt på organisationens strategi, visioner och målformulering.

Först tänkte jag nämna olika fördelar som är vedertagna och jag börjar med igenkänningsfaktorn. Överlag har större organisationer en större spridning och styrka i och av sitt varumärke. En annan fördel är att med fler individer som jobbar i organisationen så ökas möjligheten till att mobilisera anställda och producera mer, inom räddningstjänsten kan detta översättas till att minska risken för underbemanning. Ytterligare en fördel ligger i att ekonomiska resurser samlas i en organisation och kan användas och prioriteras över hela verksamhetsområdet, allt från upphandling till lönehantering är saker som kan påverkas.

Även om det finns fördelar så finns det en baksida till alla de effekter som uppstår. Frågan är om summan av fördelarna och nackdelarna hamnar på plussidan eller minussidan, vilket borde ge det sanna resultatet ifall det faktiskt finns stordriftsfördelar eller stordriftsnackdelar. Om det bara fanns fördelar, borde då inte alla räddningstjänster i hela Sverige samlas under en nationell organisation oavsett hur lagstiftningen är formulerad kring ansvaret och organisationen av svensk räddningstjänst?

För att förstå vad summan blir så är det enkelt att peka på de brister som finns i fördelarna som jag redovisar. Det är numera rätt vanligt med att olika företag och organisationer faktiskt omprofilerar sig för att skapa marknadsföring och uppmärksamhet kring deras produkter, vilket dessutom är en nylansering som blir förvirrande för allmänheten som köper deras produkter och tjänster. Är detta verkligen en fördel för räddningstjänsten? Vad är det som allmänheten känner igen oss i? Istället för vårt organisationsnamn är det mer troligt att våra blåa uniformer, larmställ och röda brandbilar är vad som känns igen än vad vi heter. Vi minns säkerligen uppståndelsen kring den rosa brandbilen som användes för att uppmärksamma cancerfrågan sam för att påvisa en relativt radikal förändring i igenkännandet med den rosa färgen.

Samordningsvinsten med att kunna mobilisera fler anställda har uppenbara fördelar i personalplaneringen men gör samtidigt varje anställd mer anonym och mindre betydelsefull för organisationen.

Konsekvensen kan bli att arbetsschemat planeras som försvårar familjeansvar där förflyttningar kan ske plötsligt för att passa arbetsgivaren. Denna maktbalans mellan arbetsgivare och arbetstagare gör att exempelvis föräldraförsäkringen kan användas av de som omfattas av lagen – medan andra arbetstagare blir påverkade negativt av schemaläggning. Drar vi konsekvensen längre så innebär fler personer i ett företag att fler intressekonflikter i exempelvis projekt uppstår. Att fatta besluta om frågor (med förutsättning att det är demokratiskt genomsyrade organisationer) och en tröghet i att driva projekt och att sammanställningar blir resurskrävande och utdragna. Slutligen när det kommer till personalfrågan så tenderar möjligheten till personlig utveckling minska när det blir allt fl er i en organisation och försök att motverka detta innebär en titelinfl ation men har också en sammankoppling med det ekonomiska läget.

Den ekonomiska fördelen av att få en större budget är en fördel medan det vanligen uppkommer rationaliseringskrav och effektiviseringar som syftar till att minska kostnaden per anställd. Även om det finns en naturlig faktor som gör det billigare (som exempel administrationen i en organisation kan minska) så ställs det i Sverige högre krav på arbetsmiljön hos större organisationer – vad som anses vara en skälig arbetsmiljö ställs i proportion till hur stor organisationen är. Ansvaret för arbetsmiljön blir alltså mer viktigt hos större organisationer. Vilka luckor som uppstår både ekonomiskt och i att ta ansvar är alltså diskutabel när det handlar om stordrift. Möjligheten till lokal anpassning av både arbetsmiljö och förmåga är en tolkning som jag gör av arbetsmiljölagens konsekvenser vid stordrift. Hur ekonomin ska koordineras visar på tydliga svårigheter när upphandlingar av fordon görs där bytesintervaller kan variera.

Min uppfattning är att en bra diskussion om både fördelar och nackdelar sällan initieras eller uppmuntras. Snarare handlar det om att visa sig på den styva linan och våga fatta beslut när det kommer till dessa frågor. I ansvarsfrågan verkar stordrift vara kantat med nackdelar, men i det ekonomiska fi nns det fördelar. Vilken väg är mest lämplig att gå?

Om skribenten

Text: Johan Hedberg

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

NEDSKÄRNINGARNA SLÄCKER RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Gällö brandstation har normalt ca 60 larm per år, men nu i juli var vi …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *