Hem » Krönikor » Framtidens utmaningar
Framtidens utmaningar

Framtidens utmaningar

Glädjande nog arbetar många räddningstjänster förebyggande med att minska brandmannens exponering och kontaminering av cancerogena ämnen. Det finns olika förutsättningar i landet, där det skiljer mellan gamla och nya brandstationer. Det går att göra förbättringar faktiskt bara genom att öka medvetandegraden hos brandmännen och att vi håller oss rena med de förutsättningar vi har.

Anders ”Ankan” CederbergMen tragiskt nog drabbas alltfler brandmän av cancer, brandröken blir bara giftigare och giftigare. Tänk er själva ni som arbetat i cirka 25 år och uppskattningsvis har blivit kontaminerade en gång i veckan under alla år, och detta har lagrats i er kropp och påverkar till slut ert DNA och kan göra er sjuka.

En studie från Toronto 2013 visar att brandmän efter 30 minuter i ett rökövningshus, där det eldades med ren ved, spårades med 200 brandrelaterade kemikaliemarkörer i urinen. I tio av kemikaliemarkörerna var halterna över 1 000 gånger (!) det normala värdet. Ovanpå det en mängd kemikaliemarkörer i urinen som inte kunde identifieras då kemikalier under förbränning bildar nya kemikalier, alltså vi pratar om 30 minuter inne i ett rökövningshus.

Brandmannens arbetsmiljö och hälsa är en av våra största utmaningar. Hur ser brandmannens arbetsmiljö ut inne i brandbilarna? Vad är skillnaden mellan en brandbil från 1980 och 2013? Tittar vi inne i bilen så har det tillkommit ännu mer utrustning som kameror, lampor, radioapparater och pärmar som sitter löst i sina laddare. Våra luftapparater sitter fortfarande bakom ryggen endast fastlåst med en klack.

Jag vet själv när jag var med om trafikolyckan under ishalkan i vintras, all utrustning huller om buller inne i bilen trots att bilen inte la sig på sidan eller tak. Rena turen att utrustningen inte träffade någon i huvudet med den rörelseenergi som gör radion ett antal kilo tyngre när den kommer farande inne i hytten. Här finns det mycket att göra på framtidens brandbilar. Frågan är redan uppe på bordet om körutbildningar men det krävs underhåll av körkunskaper. Det räcker inte med att enbart köra brandbilen de gånger det går larm.

Det är lätt att glömma bort de enkla övningarna för chaufförerna som att köra brandbilen under arbetspassen med allt annat som ska göras för dagens brandmän. Många sa för ett antal år sedan att yrket som brandman inte ser likadant ut idag som förr. Är böjd att hålla med då det övningskördes betydligt mer förr.

Brandmannens framtida kravprofil är en het fråga som rör upp många känslor i alla läger. Har vi för höga teoretiska krav för att komma in på SMO-utbildningen? Testar vi fel saker? Har vi för låga krav? Hur mycket förebyggande ska brandmannen arbeta med, hur mycket extern utbildning ska brandmannen arbeta med, hur hårt belastad är brandmannen under insats, hur ofta rökdyker brandmannen och hur stor del av tiden är larm?

Ni kommer väl ihåg resonemanget att enbart 2 procent av arbetstiden är larm enligt dem som arbetar för sina syften. Jag har fortfarande inte ändrat min ståndpunkt att hos vissa är tiden för larm 40 procent och det ska ligga som grund för en kravprofil. Ska man räkna med tiden som brandmännen övningskör brandbilarna som förberedande övning för att vara tränad när larmet går? En chaufför blir inte bättre av att köra bilen mindre tid. En keminsats hanteras inte bättre ju mindre tid brandmannen får öva på den olyckan. Brandmannen blir inte bättre på att arbeta på höga höjder om vi inte övar på det. Desto färre olyckor desto mer behöver övas för att vara förberedd för olyckan.

Nu hamnar vi på detta med 2 eller 40 procent. Resonemanget måste föras då det ligger som grund för framtidens kravprofil och rekryteringar. Varför ska vi alltid försöka lösa rekrytering med sänkta krav? Sänkta betygskrav förespråkades för att lösa glesbygdens brist på läkare, det här är ju typiskt svenskt. I inget annat land än Sverige hör man talas om sänkta krav på viktiga områden.

I Sverige gäller nämligen, som en generell inställning, devisen ”Sänk kraven så att alla kan vara med!”. Alla ska kunna bli läkare, lärare, poliser och brandmän, annars är det på något märkligt sätt ”orättvist”. Sänkta krav är den svenska lösningen när man ser problem någonstans. Den synen på kunskap och förmåga skiljer sig radikalt från hur man i andra länder ser på utbildning, kunskaper, allmänbildning och hur högt (inte hur lågt) kraven bör ställas.

Istället för att ta krafttag för att lyfta kunskaps- och kompetensnivån hos så många som möjligt i en starkt konkurrensutsatt värld, väljer man att hitta lägstanivåer baserat på sannolikhetskalkyler. Inslagen väg kommer att ge utslag i framtiden och kanske inte alltid i så positiva rubriker.

Anders ”Ankan” Cederberg,
vice förbundsordförande i brf

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

SÅ SER PARTIERNA PÅ RÄDDNINGSTJÄNSTENS FRAMTID DEL 3

FRÅGA TILL POLITIKERNA:  

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *