Hem » Krönikor » FARLIGA ÄMNEN I MODERNA BILAR
Foto: Patrick Persson

FARLIGA ÄMNEN I MODERNA BILAR

2015 genomförde räddningstjänsten 18 300 insatser mot trafikolyckor. (Räddningstjänst i siffror 2015) Antalet ökar från år till år. En trafikolycka innebär många risker för både blåljuspersonalen som de drabbade. Alla dessa risker måste vi ta hänsyn till när vi anländer till platsen.

Förutom risker från omgivningen i form av trafik, ostabil omgivning etc. så finns risker i form av glas och vassa kanter, brandrisk, ev. oexploderad PU (pyroteknisk utrustning) och läckage från drivmedel. Även bränsletypen i sig kan utgöra ett problem.

Alla aktörer ska vid ankomst göra en egen riskbedömning. En person från räddningstjänsten bör alltid vara utsedd till säkerhetsansvarig.

Men vad finns det för farliga ämnen i en modern bil idag? Förutom bensin/diesel så finns det en hel del att ta hänsyn till. Adblue är ett sådant medel som fått lite uppmärksamhet den senaste tiden. Adblue är ett extra medel för dieselbilar att uppfylla Euro6. Detta används för att rena avgaserna från skadliga ämnen. Adblue består mestadels av vatten och är en UREA (ammoniak) –baserad vätska. Vätskan ska alltså inte blandas in i bilens diesel utan fylls i en separat tank på fordonet.

För att systemet ska fungera krävs att Adblue doseras in i avgaserna med hjälp av ett speciellt munstycke. I den katalytiska processen bildas vatten och kväve. Vätskan är något basisk och ska inte hällas ut i naturen då den kan bidra till försurning av våra vattendrag.

I säkerhetsdatabladet står det att vi ska undvika inandning och hudkontakt. 2006 beslutade EU att det nuvarande köldmediet i klimat- och luftkonditioneringar, R 123a, ska fasas ut. Det är 1430 ggr mer klimatskadligt än CO 2. Det nya alternativet, R1234yf, är bara 4,4 ggr mer klimatskadligt. Först var det tänkt att R1234yf skulle börja användas 1 januari 2011, men tsunamin i Japan satte tillverkarna ur spelet. Därför sattes det nya datumet till 1 januari 2013. Alla bilar som tillverkas efter det datumet ska ha det nya köldmediet och senast 2017 ska det gamla vara urfasat.

Efter ett antal tester från olika bilföretag där det visat sig att köldmediet kan antändas vid en kollision samt efter brand bilda vätefluorid (vid ca 550 grader9 ville inte vissa bilföretag använda medlet.  Efter jämförelser med det gamla mediet R123a så upptäcks att även det gamla visar likande egenskaper vid antändning. Det frigör fluorväte vid ca 550–650 grader samt fosgenlikande ämnen. Så denna risk finns redan med det gamla köldmediet, ingen ny risk.

All brandgaser från en bilbrand är farliga och vi bör arbeta med vinden i ryggen om möjligt. Och givetvis alltid ha andningspaket på.

 Vad gäller e-fordon har mycket forskning ägt rum de senaste åren. Då en battericell går sönder kan detta ske genom tre grupper av åverkan. Mekanisk, elektrisk och termisk åverkan. Dessa är ofta kopplade till varandra och kan leda till att gaser frigörs från battericellerna med risk för brand. (David Sturk) Detta kallas att batteriet får en termisk rusning.

Tiden för den termiska rusningen ska uppstå har varierat i olika tester. 2011 gjorde NHTSA (US National Highway Traffic Safety Administration) ett krockprov med en Chevrolet Volt. (Samma bil som blev Opel Ampera i Sverige) Vid ett sidokollisonstest slog en påle in vid förarsätet i 29 km/h. Inga allvarliga fel rapporterades efter provet och placerades i förvar utomhus inom NHTSA:s område.

Tre veckor senare tog bilen eld. Enligt haverirapporten låg det spänning kvar i batteriet som tagit skada av testet vilket ledde till kortslutning som antände bilen.

I februari 2017 släpper SP Fire Research tillsammans med Skien brann- og feievesen, Högskolan i SöröstNorge og Grenland Energy en rapport med fullskaliga brandtester med elbilar av märket Tata Indica GLX. I det första testet släpptes en elbil från 20 m. Syftet var att simulera en påkörning bakifrån i 70 km/h. Omedelbart efter islaget i marken började det ryka från batteriet. Efter 7 min brann bilen med synliga flammor. Detta visar att efter en kollision måste vi i räddningspersonalen vara beredd på en termisk rusning.

Rekommendationen är att efter en kollision där e-fordon är inblandade bör man ha uppsikt efter rök, flammor, högre temperatur och gurglande ljud. Även starka lukter från batteriet kan var tecken på en begynnande termisk rusning och då bör fordonet evakueras.

Text: Göran Valentin

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

PROJEKT RÄDDNINGSTJÄNST

Jag råkade gå en kurs. Tro mig, det var faktiskt inte meningen – jag skulle …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *