Hem » Krönikor » Betald utbildning – ja tack!
Betald utbildning – ja tack!

Betald utbildning – ja tack!

I förra krönikan skrev jag om att det finns fler frågor än svar. I samtal om framtiden är utvecklingen av brandmannayrket en intressant del att följa. Hur ska vi rekrytera, vilka krav ska vi ställa och vilka utbildningar är relevanta för yrket? Under 2014 har Södertörn aktivt sökt andra kompetenser än SMO. De har även valt att praktisera några av de legala sanktioner som arbetsgivare har, genom att inte erbjuda vissa individer fortsatt förtroende som valde att ifrågasätta just kompetens som centralt diskussionsområde.

Södertörn har aktivt rekryterat med andra kompetenser som meriterande än just SMO eller BmH. Deras lösning har varit, för att bredda rekryteringsurvalet, att utbilda internt. En kostnad som då faller på arbetsgivaren och skattebetalaren, inte den arbetssökande. Detta snedvrider konkurrensen på arbetsmarknaden då den ekonomiska risken att inte erhålla ett brandmannajobb förskjuts från individen till arbetsgivaren. Pengar som arbetsgivaren ansöker och erhåller från ESF (Europeiska Socialfonden) för rekryterings-projekt är också skattemedel, fast då fler skattebetalare än i respektive kommuner. När och hur sker utvärderingen? Är det ett lyckat projekt om personer med utländsk härkomst rekryteras, gör bra ifrån sig och har utomnordiska språkkunskaper – medan dennes placering blir på exempelvis Ekerö?

Sjukgymnaster, lärare, sjuksköterskor, frisörer, gymägare tillhör alla Södertörns målgrupp. Mer sublima kompetenser tillskrivs också kvinnor och utomnordisk bakgrund. En persons utbildningsbakgrund, kön eller härkomst ska aldrig ligga dem till last. Min utbildning gör mig inte bättre på att släcka bränder – skillnaden är att jag inser det och inte motiverar min kompetens som främjande eller meriterande för ett brandmansjobb. Vad är då kompetens? Med risk att bli för vetenskaplig ploppar frågorna ”Vilka variabler är det som kommer få ökad effektivitet med andra utbildningar som meriterande?” och den mer ”Vad är den predicerade effektivitetshöjningen?”. Översatta till branschrelaterade frågor; Kommer dödsbränderna minska? Kommer stenar att sluta kastas mot räddningstjänstpersonal? Kommer räddningstjänsten föra ut information bättre? Blir medborgare från minoritetsgrupper mer mottagliga för information? Listan kan göras lång.

Marianne Döös, professor vid Stockholms Universitets pedagogiska institut, menar att kompetens är en förmåga till adekvat handling i ett specifikt sammanhang. Det är denna förklaring som jag kräver när andra meriter än branschrelaterade utbildningar anges i platsannonser. Inte bara av arbetsgivare, utan även av politiska företrädare som fattar politiska beslut om vår verksamhet.

Varför ställer jag det kravet? Frågan berör en av kärnpunkterna om vad räddningstjänsten faktiskt ska syssla med utöver operativ beredskap. Många är överens om att aktiva orienteringar som kombinerar operativ kunskap med förebyggande verksamhet är en god utveckling. Men vad tillför exempelvis en sjuksköterska som jobbar utanför sitt legitimerade yrkesområde? En större vana för omvårdande situationer framstår som självklar, men det finns undersökningar som visar att patienter upplever den akut prehospitala sjukvårdsinsatsen som god både när utförare är sjuksköterskor eller brandmän (Regnell, 2009).

Vi återkommer därför till frågan: Vart finns behovet av dessa icke-traditionella kompetenser? Södertörn specificerar inget användningsområde. Skulle därför en lärare som arbetar som brandman ändra radikalt på de lärandemål som räddningstjänsten har vid informationsinsatser? Om Södertörn inte når upp till deras satta mål – så är problemet en organisations- eller ledningsfråga snarare än en ”lärarbrist”.

Varför inte rekrytera psykologer och jurister? De kan bidra med att jobba med arbetsmiljöfrågor och samverkansfrågor inom Södertörn. En inriktning mot mjuka värden och samverkan mellan intresseorganisationer (fackliga företrädare och SBFF) vore extremt tydlig. Vore inte det något? Eller är dessa kompetenser något som ledningsgruppen snarare ser tillhöra deras arbetsområde än brandmännens? Jurister kan även utbilda inom hur lagar och avtal ska tolkas för räddningsledaren. Det finns ett litet problem bara, jurister är sällan utbildade lärare. Aj då, vore det inte bäst om alla hade alla kompetenser?

SMO utformades trots allt för att fylla de här gapen som skulle uppstå i framtiden. För att utbilda behövs förkunskaper i ämnet, social förmåga och ett intresse – inte en pedagogisk, rättsvetenskaplig eller omvårdande utbildning. För att vårda patienter behövs inte läkare eller sjuksköterskor. Räddningsledare behöver inte vara jurister. Situationer som vi ställs inför ställer specifika krav, vi behöver vara medmänniskor och ha erfarenheter. De kunskaper och utbildningar vi kan ha nytta av motsvarar inte 3 års universitets-/högskolestudier, utan de relevanta delarna kan vi själva skapa. De högskoleutbildade som inser detta söker antagligen självmant till räddningstjänsten.

En kalkylerad risk och trolig analys är att Södertörn önskar undanröja befintlig kompetens och erfarenhet inom förbundet för att kunna helt  förändra de krav som ställs på nya arbetstagare. Att själva kunna forma, fri från tidigare erfarenheter kan båda gynna och stjälpa en verksamhet.

Poängen, och slutsatsen, är att det finns brister med alla utbildningar. Vi kan försöka bredda våra formella kompetenser till att sträcka sig utanför traditionella mönster. Frågan är fortfarande, till vilken nytta? Vad är det vi faktiskt förändrar och hur mäter vi det utanför den självupplevda känslan av att ha följt en riktlinje? Vi behöver nationella kompetensriktlinjer för att garantera medborgarna valuta för deras skattepengar samt en jämlik räddningstjänst över landet. Men, vem skulle tacka nej till en betald utbildning?

Om skribenten

Text: Johan Hedberg

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

FARLIGA ÄMNEN I MODERNA BILAR

2015 genomförde räddningstjänsten 18 300 insatser mot trafikolyckor. (Räddningstjänst i siffror 2015) Antalet ökar från år …