Hem » Artiklar » Svenska resan efter skyddsmässan 2016
Svenska resan efter skyddsmässan 2016

Svenska resan efter skyddsmässan 2016

Hej Anders, hur är det med den svenska resan efter föreläsningen på Skydd 2016?
– Jo tack det börjar röra på sig. Med tanke på att Kalifornien redan 1982 införde en lagstiftning som klassade vissa cancerformer som arbetsskada så har väl inte resan gått med raketfart.

Hur menar du?
– Det har gått 34 år sedan cancer blev klassat som arbetsskada i Kalifornien och sedermera i ytterligare 32 stater, Canada och Australien och det känns lite som förlorade år från 1982 och fram till 2006 då vi började lyfta frågan på allvar. Det jag menar är att jag och alla andra som varit ovetande om de gifter som fanns i brandröken och i vår arbetsmiljö. Vi har jobbat i skitiga kläder och med okunskap, det är ju under den tiden som jag har grundat min egen cancerdiagnos.

Men det har ju gjorts svenska studier om brandman och cancer?
Jo det finns svenska studier och rapporter som visar i princip samma sak som övriga studier världen över. Ta till exempel studien som är gjord på brandmän i Stockholm 1994 på Karolinska institutet som visar förhöjda risker för brandmän att drabbas av cancer men slutsatsen av studien blev att det behövdes göras nya studier sen hände ingenting och jag fortsatte att vara ”skitig” brandman.

Så den svenska modellen har visat sina sidor?
– Det har inte varit en lätt resa att starta, vi tog del av forskningen från framförallt Nordamerika och information från Alex Forrest som vi har samarbete med genom de fackliga kanalerna för att få igång ett liknande skydd för våra brandmän i Sverige som brandmännen i Nordamerika och Australien har.

Vad blev responsen?
– Du skulle inte tro mig men sanningen är att det första vi fick höra som svar från de andra aktörerna var att det inte var svenska studier och att vi arbetar på olika sätt i Nordamerika och Sverige. Faktum är att det är lika byggmaterial, möbler (IKEA) och fordon som brinner i Nordamerika som i Sverige. Det finns en skillnad och det är att Svenska brandmän till skillnad från Nordamerikanska brandmän jobbar längst in i brandrummet och därmed blir mer kontaminerad av cancerogena ämnen i brandröken än Nordamerikanska brandmän. Men nu har vi kommit förbi detta stadium och alla inser att björkved i USA och björkved i Sverige är samma sak.

Sen startade ni Friska brandmän?
– Jo till slut blev det något bra där BRF, Kommunal, SKL, Arbetsmiljöverket och MSB började samarbeta för att förebygga cancer på våra brandmän. Jag tycker att det är det största och viktigaste som har hänt och som vi har gjort tillsammans. I detta arbete vill jag nämna Stefan Magnusson som verkligen är en eldsjäl i Friska brandmän.

Har ni gjort någon skillnad med ert arbete?
– Vi har faktiskt tillsammans med Brandmännens Cancerfond tror jag lyckats få alla Sveriges brandmän att arbeta efter Friska brandmän konceptet. Jag tror inte att det finns någon enskild brandman eller arbetsgivare som inte vet vad Friska brandmän är och hur vi ska arbeta för att minska kontamineringen av cancerogen gifter i brandrök på våra brandmän.

Hela konceptet har skapat en ny marknad med allt från påsar till barriärdiskmaskiner.

Det är bara att gå runt bland alla utställare på mässor så ser man att i princip att alla leverantörer har vävt in ”Friska brandmän” i sitt sortiment.

Du nämnde något om tvättmaskiner i din presentation?
– Jo det är riktigt, det har blivit ett nytt affärsprojekt där många leverantörer vill vara med när tåget går på gott och ont. Ta exempelvis diskmaskiner och tvättmaskiner, många säljer in sina maskiner som lösningen på ”problemet”. Problemet idag är att många kommuner har köpt exempelvis tvättmaskiner och diskmaskiner som i princip är modifierade restaurang maskiner avsedda för porslin med en vattentank där maskinen arbetar med samma vatten under hela tvättprogrammet. Det fungerar och är okej på en restaurang men inte när sot innehållande cancerogena ämnen skall tvättas bort.

Vi har genomfört ett projekt i Storstockholms brandförsvar på Solna brandstation under ett år tillsammans med en tillverkare som har tillhandahållet kemister och experter på att få bort sot från våra luftpaket, masker och larmställ. Nu ska det installeras barriärmaskiner som arbetar med färskvatten som innebär att varje sköljning i tvättprogrammet görs med rent vatten. Vi har jämfört en tvätt i en maskin som inhandlades tidigare med den nya maskinen i projektet och det visar att det behövs minst fem tvättar i den ”gamla maskinen” mot en tvätt i den ”nya” maskinen som vi arbetar med i projektet för att det ska bli lika rent.

Ser du det här problemet bara med tvättmaskiner?
– Nej det finns fler säljare i branschen. Vi hade ett exempel på en leverantör som sålde larmställ som skyddade mot cancerogen ämnen. Vi ringde upp till tillverkaren och frågade om det fanns belägg och forskning på att tillverkarens larmställ skyddade mot cancer. Det gjorde det såklart inte och tillverkaren tog bort annonsen om att larmställen skyddade mot cancer. Det är lite så här som det ser ut just nu. Men jag vill ändå tillägga att det är mycket mer som är bättre än dessa exempel.

Du var lite upprörd under din föreläsning när du pratade om gifter?
– Det stämmer, jag blir upprörd när en chef i ledande ställning i Sverige uttalar sig om att äta grillad mat är farligare än att kontamineras av cancerogena ämnen i brandrök.

Grillad mat innehåller PAH (Polycykliska aromatiska kolväten) som bildas under en förbränningsprocess som exempelvis grillning. PAH är den största grupp av cancerogena ämnen som vi känner till idag. PAH bildas under förbränningsprocessen i bränder mellan ca 400-800 graders värme så det finns gott om PAH i brandrök. Varje rökdykning där brandmannen blir kontaminerad av brandrök som gör att det luktar rök om håret och huden i en vecka trots ideliga duschar kan inte jämföras med att äta en grillad korv. Om du gör en jämförelse med att du äter 300 grillade korvar under en sommar med en rökdykning så börjar vi närma oss om man ska våga sig på en jämförelse som lekman. Det vi med säkerhet vet är att det finns en mängd cancerogena ämnen som under förbränningsprocess skapar en mängd nya kemikalier som vi inte har en aning om vad det är. Med andra ord så blir det helt enkelt giftigare och giftigare. Korven är cancerogen vid grillning men den blir inte giftigare från år till år, där har du en skillnad till.

Du pratade en del om skum, är det fortfarande giftigt?
– Det finns inget skum som inte är giftigt. Pratar vi PFOS som nu är förbjudet i Europa så har man hittat höga halter av PFOS i blodplasma hos fåglar, fisk, isbjörnar samt sälar i Arktis. Även hos delfiner i Ganges och sköldpaddor i Mississippi har PFOS hittats. Sen till råga på allt så hittade man PFOS hos brandmän i en Australiensk studie 2014. Det man gör som tillverkare är att man gör några ändringar i uppsättningen av kemikalierna så har man ett nytt brandskum. Problemet är att man inte hinner med och testa alla nya kemikalier som tas fram som ersättare för gamla kemikalier. Det vi vet är att det finns inget brandskum som inte är giftigt och när det dessutom används för släckning inomhus i bostäder så blir jag orolig. Att påföra skum inomhus på heta ytor som blandas upp med skummet som skapar nya kemikalier är att leka med elden.

Om vi tittar på arbetet i Sverige igen, hur har processen varit?
– Som jag nämnde tidigare så har det inte varit några större problem att skapa förståelse hos varken  brandmän och arbetsgivare vad gäller Friska brandmän. Problemet ligger snarare hos AFA och vissa arbetsgivare som enbart vill läsa svenska studier. Målet med arbetet är att förstå att forskningen är global och försöka få dem att ta till sig den forskning som finns som visar sambandet mellan brandmän och cancer.

Hur har samarbetet med de Nordiska länderna varit?
– Vi har ju upparbetade kontakter med våra grannar sen tidigare bland annat genom Nordiska brandmännens studiedagar. Samarbetet fungerar mycket bra och vi arbetar tillsammans i denna fråga. Når vi framgång i något av de Nordiska länderna i denna fråga ger det synergieffekter i alla Nordiska länder. I Norge samarbetar brandmännen direkt med deras stora cancerfond Kreftforeningen som har en egen flik på sin hemsida som hanterar brandmän och cancer. I Danmark arbetar man intimt direkt med ministrarna då Danmark har ministerstyre som gör att frågan kan hanteras direkt av ministrarna och nu är frågan uppe på ministernivå. I Finland har myndigheten nu 2016 klassat brandman som riskyrke så det rör på sig och inte bara här utan även i Europa i denna fråga.

Och nu har vi fått de första godkända cancerdiagnoserna godkända som arbetsskada.
– Ja det började med Ola Pålsson som fick sitt dödsfall klassat som arbetsskada 2015 och det var en ”dörröppnare” för att kunna gå vidare och även ge dem som överlevt sin cancerdiagnos och få den klassad som arbetsskada. Nu har vi Mårten Hultman och Tommy Sand som fått sina cancerdiagnoser klassade som arbetsskada hos AFA.

Ser du det här som en seger?
– Jag ser det inte som en seger utan att rätt ska vara rätt då forskningen visar på sambandet mellan brandman och cancer. Arbetet går vidare med att få fler cancerdiagnoser godkända som arbetsskada hos AFA.

Vad tror du blir nästa steg?
– Nästa steg måste bli att arbetsgivarna måste göra allt för att förebygga cancer vilket exempelvis kan vara genom att se över de hälsokontroller vi har årligen och komplettera dem med olika screening tester för att upptäcka cancer i tid. Nu finns det ju inte screening mot alla cancerdiagnoser men att åtminstone göra vad man kan i dagsläget. Tänk om man kunde erbjuda alla brandmän över en viss ålder en Magnetröntgen årligen för att spåra förändringar i våra kroppar.

Tack Anders, vad vill du avsluta med?
– Jag vill uppmana alla att leva ett bra liv och då menar jag bra sömn, mindre stress, bra kost och bra med motion. Med andra ord välja en livsstil som motverkar cancer då vi vet att till ca 90 % är det hur du lever och arbetar som påverkar din hälsa. Så ta hand om er på jobbet och hemma.

Stefan Magnusson

Stefan MagnussonHej Stefan, vad gör du nu?
– Jag har precis kommit hem efter ett spännande möte där vi lagt upp strategier för hur vi ska arbeta med Friska Brandmän under det kommande året. Vi har ett flertal nötter att knäcka, det är mycket på gång och det kommer ständigt nya rön och metoder som ska beaktas.

Vad är din reflektion över de cancerdiagnoser som AFA godkänt som arbetsskada?
– Jag har ännu inte tagit del av underlagen som AFA grundar sina beslut på. Spontant känns det verkligen bra, inte minst för de drabbade och deras närmaste och alla våra kollegor ute i landet. Det känns som om vårt arbete med Friska Brandmän gett effekt även här.

Det vi gör idag på stationerna enligt Friska brandmän, räcker det eller ser du en utveckling?
– Givet är att mer alltid kan göras, och den tekniska utvecklingen gällande sanerings och skyddsutrustning för brandmän går alltjämt stadigt framåt. Jag ser med glädje att vårt arbete i Friska Brandmansprojektet verkligen satt sin prägel på marknadens aktörer och deras sätt att förhålla sig till saken.

Har det varit svårt att få med alla aktörer enligt Friska brandmän konceptet?
– Det finns en rad producenter av olika produkter som jobbar frenetiskt för att öka säkerheten och skyddsfaktorn vid arbete med förbränningsprodukter. Alla sådana initiativ är lovvärda, även om det är stor spännvidd vad gäller kvalitén på de olika producenterna. Som jag uppfattar det finns det en uppriktigt och välvillig inställning till att förbättra brandmäns arbetsmiljö och därigenom hjälpa till att bättre skydda brandisarna.

Hur ser du på utvecklingen av produkter från leverantörer av larmställ och tvättmaskiner osv.?
– Utvecklingen av sanerings och skyddsutrustning för brandmän är ett stort och fortfarande relativt outvecklat område, det betyder i sin tur att det finns enorm potential för den målmedvetne och seriöse aktören. Jag kommer ideligen i kontakt med olika aktörer på marknaden som vill ha råd och stöd angående sina produkter. Det är mycket viktigt att Friska Brandmän har höga krav på producenter och deras produkter eftersom det i slutändan måste hålla vad det lovar.

Ett lysande exempel på enkla lösningar som avsevärt förändrat och förbättrat Brandmannens risk att i onödan komma i kontakt med kontaminerad utrustning är DOTsystemet. DOT (detoxification of toxins) är utvecklat i samarbete med Friska Brandmän. DOTsystemets effekter är numera dokumenterade via ett forskningsprojekt genomfört av Finlands motsvarighet till vårt Arbetsmiljöverk, med så positiva resultat att det överraskat även mig.

Vad ser du att arbetsgivarna kan göra bättre redan nu?
– Arbetsgivarna har ett mycket stort och avgörande ansvar i dessa frågor. Jag vill påstå att det är en spretig skala på hur mycket eller lite man tar det ansvaret. Min erfarenhet över de år som jag arbetat med dessa frågor är att det är en kombination av sakkunskap, tid och pengar som ska till. När väl sakkunskapen och insikten om ansvaret infinner sig kommer det andra som ett brev på Posten. Jag vill gärna berömma alla de duktiga och kunniga arbetsgivare vi har i vårt skrå, det finns verkligen många riktigt goda exempel på arbetsgivare som agerat både snabbt, kunnigt och adekvat. Därmed inte sagt att jag inte ser eller hör talas om de som fortfarande tycks sväva i okunskap.

Hur tror du att det ser ut i framtiden?
– Jag var med om att starta detta projekt för 10år sedan. Då hade jag en vision om vad vi tillsammans skulle kunna åstadkomma. Denna vision är redan nu med råge krossad i positiv riktning. Det vill säga att det som hittills åstadkommits har överträffat mina vildaste fantasier, och jag ser framtiden an med tillförsikt. Det är en ynnest för mig att fått vara med om att starta denna lavin som går över hela världen nu. Hälsans dyra gåva ligger alla människor varmt om hjärtat, inte minst brandmän. Så länge vi kan sprida kunskap som leder till insikt så kommer det att bli bättre och bättre dag för dag.

Om skribenten

Text: Anders Cederberg

Om Tobias Rådenfjord

Chefredaktör för tidningen Swedish Firefighters. 2:vice förbundsordförande samt Brandman i Skåne NV.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …