Hem » Artiklar » SSRC – Sveriges största larm- och ledningscentral för kommunal räddningstjänst
SSRC – Sveriges största larm- och ledningscentral för kommunal räddningstjänst
I trafikrummet, som är SSRC:s ”hjärta”, finns möjligheten att gruppera om skärmar och även koppla upp till trafikvideon, om det gäller en trafikolycka. Trafik Stockholms kameror kan, på begäran, också riktas om t ex till en brinnande byggnad, eller vid ett hot om hopp från en hög byggnad. Fotograf: Kent Lundqvist

SSRC – Sveriges största larm- och ledningscentral för kommunal räddningstjänst

Ingen annan räddningscentral i Sverige har utökat verksamheten i så hög grad som Storstockholms räddningscentral (SSRC). I och med de nya samverkansparterna Brandkåren Attunda och Räddningstjänsten Sala-Heby hanterar SSRC larm och ledning för 25 kommuner, där det sammanlagt bor ungefär 2,1 miljoner människor.

Anslutningsprocessen för en ny räddningstjänstorganisation följer ett visst mönster, vilket vanligtvis tar mellan sex och nio månader, men för Attundas del har detta fått påskyndas. Tack vare engagerade och kompetenta medarbetare – samt redundans i systemen – har allt som förväntat gått bra.

När SFF besöKer Storstockholms räddningscentral (SSRC) den 14 december är det bara timmar innan räddningstjänstförbundet Brandkåren Attunda ansluts hit. SSRC är lokaliserade till Täby brandstation, och en remarkabelt lugn Johanna Björnfot tar emot i konferensrummet, där ett sista avstämningsmöte just avslutats. Tidigare tjänstgjorde hon som enhetschef på SSRC men har nu en halvtidstjänst som samordnare och operativ chef (OC). Detta på grund av fl ytten till Göteborg – den andra halvtiden tjänstgör hon som brandingenjör på Räddningstjänsten Storgöteborg.

– Jag är väldigt glad över den här lösningen; få arbetsplatser är så bra som denna, säger Johanna Björnfot och förklarar att det hör till vanligheterna med studiebesök här, främst från samverkansparterna men även andra – såväl nationella som internationella – organisationer är intresserade av SSRC:s sätt att larma och leda.

– Inför Attundas anslutning har vi dock varit restriktiva med besöken eftersom vi har behövt koncentrera oss på förberedelserna.

Det var i slutet av september som det glädjande beskedet kom att SSRC vunnit upphandlingen vad gäller Attunda, som tidigare var anslutna till Räddningscentralen Stockholms läns (RCSL), vilken drivs av Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF).

– Sedan dess har vi jobbat med anslutningsprocessen för dem, samt även för Räddningstjänsten Sala-Heby, som kopplas hit den 8 mars 2016.

Redundans ett måste

Kent Lundqvist, även han OC, samt projektledare för såväl Attundas som Sala-Hebys anslutning, dröjer sig kvar för att ordna med de sista praktiska förberedelserna inför morgondagen, såsom att göra kopior av det nya kartbladet – där Attundas insatsområden fi nns med – som ledningsoperatörerna ska arbeta utifrån.

– Vi ställer höga krav på den anslutande parten; till exempel får de plocka fram en mängd underlag. När vi spaltade materialet för Sala-Heby blev det först tyst en stund och så sa de ”bra, då får vi göra en översyn av organisationen samtidigt”, berättar han och visar resultatet av Attundas arbete – en fullmatad A4 pärm.

– Ettor och nollor kan fallera och vi måste ha redundans här. Pärmen är en snabbguide som ligger framme vid samtliga ledningsoperatörers bord; om datasystemet saknar en uppgift finns den här. Ett visst mönster följer – vilket vanligtvis tar mellan sex och nio månader – när en ny organisation ansluter sig. Arbetet har delats upp i olika projektgrupper, såsom ledning/ledningssystem, teknik, driftsfrågor och utbildning/övning. Många personer är inblandade i detta, tre till fyra i varje grupp, och alla gör detta parallellt med sina ordinarie tjänster.

– För Attundas del tog processen alltså bara tre månader. Att deras avtal med RCSL löper ut redan vid årsskiftet har inneburit en smula press, men vi har gjort ett bra jobb, framhåller Johanna Björnfot.

– Flera personer har haft tankarna fulla med detta dygnet runt, men förhoppningsvis får alla koppla av i morgon, när allt är på banan. SOS Alarm ska skifta hit från RCSL klockan tio på förmiddagen, men om det skulle inträffa en större händelse någonstans kan klockslaget skjutas upp, säger Kent Lundqvist och förklarar att omfallsplaner finns om något ”går åt skogen”, till exempel att det uppstår en teknisk kollaps.

– Det hade varit opraktiskt att styra om på nyårsafton eller under mellandagarna, eftersom många är lediga då, och det hade inte varit så bra för tredje man. Tisdagen den 15 blir bra eftersom vi då har några arbetsdagar att korrigera eventuella brister. Nyckelpersoner från Attunda kommer endera att vara på plats här, eller garanterat fi nnas på plats vid telefonen, förklarar Kent Lundqvist.

Största utökningen

Johanna Björfot
Johanna Björfot tjänstgör som samordnare och operativ chef på SSRC. Hon framhåller hur viktig SSRC:s inriktning är på att vara en räddningscentral med hög kvalitet på alarmering och ledning – alltså att inga andra uppdrag hanteras på bekostnad av räddningstjänstuppdragen. Fotograf: Inger Wiklund

Detta är nu inte första gången verksamheten utökas på SSRC: Räddningstjänsten Gotland anslöt sig hit redan år 2009, och Räddningstjänsten Norrtälje år 2011. Våren 2014 var det dags för Räddningstjänsten Enköping-Håbo respektive Uppsala brandförsvar.

I och med detta skötte SSRC larm och ledning åt sammanlagt 17 kommuner med cirka 1,6 miljoner invånare, och hanterade cirka 16 000 räddningsinsatser.

När så Attunda samt Sala-Heby kliver in här utökas verksamheten till 25 kommuner, helt eller delvis inom 4 län – ett område där sammanlagt cirka 2,1 miljoner människor bor. Antalet räddningstjänster blir 7, som förfogar över sammanlagt 36 heltidsstationer, 38 deltidsstationer, 17 brandvärn och 12 ledningsfunktioner. SSRC kommer därmed att hantera så många som 19 000 händelser per år, ungefär.

– Ingen annan räddningscentral i Sverige har utökat så mycket. Att vara en så stor organisation är fördelaktigt på många sätt, poängterar Johanna Björnfot, som ger en stor eloge till medarbetarna för att SSRC har ett så gott rykte.

– Alla har stor kompetens och ett fantastiskt engagemang; de gör ett otroligt bra jobb. Eftersom vi vill höja kvaliteten ytterligare har vi valt att utveckla verksamheten genom att satsa på medarbetarna – alla får ta ansvar för någon del här. Vi chefer är ansvariga vad gäller att fatta besluten, men det är medarbetarna som har kommit fram till det arbetssätt vi använder oss av, säger hon och framhåller att man är måna om att driva utvecklingen tillsammans med samverkansparterna, och att kvaliteteten följs upp på gemensamma möten.

– Det här är en så spännande region; det enda som inte ingår i risktopografi n är tung tillverkningsindustri, men å andra sidan sker en förtätning i regionen som medför att sårbara verksamheter kommer närmare industrierna. Sedan tidigare hanterar SSRC Bromma fl ygplats och nu har Arlanda tillkommit. Rent geografi skt blir det nu en bättre helhet, konstaterar Johanna Björnfot.

Larmar varandras styrkor

All personal på SSRC har fått genomgå teoretisk utbildning och övning gällande Attunda. Dessutom har rundresor i Attundas geografi ska område genomförts för att personalen ska få orientera sig på sådant som lokaliseringen av brandstationer, riskobjekt, transportleder och avstånd. För befälens del har också särskild utbildning om Arlanda genomförts. Sammanlagt rör det sig om tre dagars utbildning för varje person. Efter nyår görs samma sak i Sala-Heby, som sträcker sig över två län.

– En stor del av personalen är sedan tidigare bekanta med Attunda, men riktigt så är det inte med Sala-Heby. SSRC har larmat ut Attunda under det senaste året; Järfälla är en gränsstation och den har vi larmat ut en gång om dagen i snitt.

Anledningen till detta är det projekt vilket genomfördes under år 2014, där syftet var att titta på förslaget avseende en gemensam funktion för alarmering och ledning i Stockholms län. Planerna på en gemensam funktion lades ner men projektet ledde till ett utökat samarbete mellan räddningscentralerna, exempelvis genom att utveckla direktalarmering mellan demsamma.

– Ibland skickar SOS Alarm larm till fel räddningscentral och tidigare hände det att utlarmningar försenades eftersom det uppstod missförstånd mellan SOS Alarm, SSRC och RCSL. Nu larmar vi ut varandras resurser direkt, vilket är väldigt bra. Ett samverkansavtal finns också mellan SSBF och SBFF vad gäller att hjälpa varandra med allt från brandsläckning till att skicka en befälsbil.

Samverkan vid störningar, olyckor och kriser

I detta sammanhang kan också nämnas det av Länsstyrelsen Stockholm initierade projektet Samverkans funktion Stockholmsregionen. Länsstyrelsens roll är att innan, under och efter kriser vara en sammanhållande funktion, och det långsiktiga projektet ska ge en effektiv samverkan för att kunna hantera störningar, olyckor och kriser effektivt. För närvarande ingår SSBF, SBFF, Storstockholms Lokaltrafi k (SL), Polismyndigheten i Stockholms län, SOS Alarm, Stockholms läns landsting, Stockholms stad, Trafi k Stockholm, Trafi kverket samt representanter för cirka 25 kommuner.

– Vi konfererar en gång i veckan via telefon eller på länsstyrelsen, samt när något sker akut, säger Johanna Björnfot.

Renodlad räddningscentral

För att ledningsoperatörerna ska vara förberedda till exempel på dåligt väder och olika skeenden som kan inverka på verksamheten, är omvärldsbevakning ett viktigt inslag i det dagliga arbetet på SSRC.

– Tack vare vår stora och flexibla ledningskapacitet har vi goda möjligheter att utifrån omvärldsbevakningen förbereda våra räddningstjänstorganisa tioner och samtidigt hjälpa kommunerna med information om vädervarningar, störningar i infrastrukturen och det allmänna nyhetsfl ödet, poängterar Johanna Björnfot.

Vidare framhåller hon hur viktig SSRC:s inriktning är på att vara en räddningscentral med hög kvalitet på alarmering och ledning – alltså att inga andra uppdrag hanteras på be kostnad av räddningstjänstuppdragen.

– Ledningsoperatörerna är duktiga och vi vill ge dem en ärlig chans att klara av jobbet – få möjlighet att känna yrkesstolthet och ha en god arbetsmiljö.

Organisation och bemanning

Organisatoriskt sorterar SSRC under SSBF:s avdelning Ledning och samverkan, och Lena Drakenberg är avdelningschef. En OC är i tjänst på SSRC dygnet runt. Avsikten är att det ska fi nnas tio sådana tjänster varav fem ska utgöras av inhyrd personal från samverkansparterna – redan nu är två inhyrda härifrån.

– Det är viktigt eftersom de kan bidra med viktig kompetens från sina respektive organisationer, framhåller Johanna Björnfot.

5 olika ledningsfunktioner begagnas inom SSBF/SSRC och OC benämns L4. Funktionen räddningschef i beredskap (RCB) är L5, och den alterneras av personal från SSBF, Norrtälje, Uppsala och nu även Attunda. Tillsammans utgör RCB och OC den högsta operativa ledningsnivån inom SSRC:s region.

Vidare är fyra ledningsförmän och 29 ledningsoperatörer anställda av SSBF. Samt hyrs ytterligare två ledningsoperatörer in från samverkansparterna – även detta för att utöka kompetensen här. Dygnet runt tjänstgör alltid minst 6 ledningsoperatörer.

Beroende på en händelses omfattning och komplikationsgrad används inom SSBF olika yttre ledningsfunktioner på en skadeplats: L1 som utgörs av styrkeledare eller brandmästare, och som fi nns på samtliga brandstationer, samt L2 som utgörs av yttre befäl/ insatsledare. Inom SSBF och Uppsala fi nns även L3 – vakthavande brandingenjör (VBI). Samtliga nivåer kan alltså ha rollen som räddningsledare, eller möjligen skadeplatschef eller sektorchef. Därför har ryggen på befälens larmställ inom SSBF försetts med kardborrband, så att texten där de olika funktionerna anges enkelt kan bytas ut om en högre ledningsfunktion larmas ut.

– Alla ledningsoperatörer på SSRC tjänstgör såväl i räddningscentralen som i yttre tjänst på ledningsbil. Av 14 arbetspass per månad gäller ett par yttre tjänst, och då är respektive person stationerad på Johannes. Uppgifterna består bland annat av att köra ledningsbilen (1180) och sedan ta plats i bilens bakre del och därifrån utgöra ledningsstöd till befälet. Det fi nns också en extra ledningsbil här, vilken vi kan skicka ut som extra ledningsstöd när så behövs, säger Johanna Björnfot och förklarar att SSRC tillämpar samma skiftgång som SSBF:s brandstationer.

– Det finns flera fördelar med detta, såsom att folk lär känna varandra när de jobbar med samma befäl.

Utöver alarmering och ledning jobbar all personal på SSCR även med andra verksamhetsanknytna arbetsuppgifter såsom utbildning på olika nivåer, drifts- och kvalitetsarbete, beredskapsplanering, teknik och schemaläggning.

Antalet larmbord har nu utökats från fem till sex, varav minst fyra bemannas under dagtid på vardagar, och minst tre eller två övrig tid.
Antalet larmbord har nu utökats från fem till sex, varav minst fyra bemannas under dagtid på vardagar, och minst tre eller två övrig tid. De övriga operatörerna, som sysselsätter sig med andra uppgifter, ska infi nna sig vid larmborden inom 90 sekunder när ledningsoperatörerna vid larmborden behöver hjälp och larmar kollegerna. Fr v Roger Sverndal och Jonas Fröjmark. Fotograf: Kent Lundqvist

Utökar ledningsoperatörerna

Nu i mars kommer antalet ledningsoperatörer att utökas med en handfull. Meningen är att samtliga så småningom ska ingå i yttre tjänst, varför körkort med behörighet C är ett krav. Nyanställda som saknar C-behörighet får provanställningens tid, sex månader, på sig att ordna detta. För att komma ifråga för en tjänst krävs vidare högskolebehörighet, samt förmåga att uttrycka sig väl på svenska och helst även på engelska. För att klara jobbet bör man ha visst logiskt tänkande, personlig mognad, vara fl exibel och kunna fatta snabba beslut. Att ha erfarenhet som brandman är meriterande, likväl som att ha jobbat som operatör någon annanstans. En stor del av de anställda på SSRC har någon form av räddningsbakgrund.

– Ledningsoperatörens arbete är kvalifi cerat, och eftersom det handlar om ett sammansvetsat lag är det bra med olika kompetenser, från andra blåljusyrken till exempel. En av de senast anställda, Tove Isander, kommer senast från SL:s trygghetscentral, där hon jobbade som operatör i fyra och ett halvt år, berättar Johanna Björnfot.

Annonserna placeras alltid dels på SSBF:s egen hemsida och dels på samverkansparternas sidor. Samt på sociala medier och i branschtidningar – och nu senast även i Metro.

– Det brukar vara mellan 40 och 50 sökande, från hela landet, per annons och nu senast gick vi vidare med ett 30-tal i rekryteringsprocessen.

Internt avlyssningssystem

I trafikrummet, som är SSRC:s ”hjärta” är det av naturliga orsaker en smula rörigt just i dag; antalet larmbord ska utökats från fem till sex. Minst fyra av dessa bemannas under dagtid på vardagar, och minst tre eller två övrig tid. De övriga operatörerna, som sysselsätter sig med andra uppgifter, gör detta på samma villkor som heltidsbrandmännen – de ska infi nna sig vid larmborden inom 90 sekunder när ledningsoperatörerna vid larmborden behöver hjälp och larmar de övriga operatörerna.

– Det kan vara lugnt och så plötsligt händer flera saker samtidigt så att stresspåslaget blir stort, betonar Johanna Björnfot.

De nyanställda ledningsoperatörerna får en grundläggande utbildning på heltid, under cirka åtta veckor. Det handlar både om teori och praktiska övningar, liksom simultankapacitetsövningar här i trafi krummet, samt studiebesök. En bedömning görs när respektive person är mogen att jobba skarpt och inledningsvis arbetar man dubbelt.

– Alla fyra som anställdes i september klarar av att sitta själva nu, men vi försöker alltid att jobba två operatörer tillsammans eftersom detta är både snabbare och kvaliteten blir högre. Vi har ett eget avlyssningssystem så att flera ledningsoperatörer kan lyssna på larmsamtalet och hjälpas åt. Den ena kan till exempel larma räddningsresurser medan den andra fortsätter att lyssna på intervjun.

Bästa utlarmningen

Rent praktiskt fungerar det så att när ett relaterat larm, till exempel ”Brand i byggnad” med en position i någon av de anslutna kommunerna, kommer in till SOS Alarm medlyssnar SSRC:s ledningsoperatör samtalet – men dolt – medan operatören på SOS Alarm intervjuar uppringaren.

– Men om det behövs stöttar vi deras operatör med sådant som kartpositioner, och vi kan ta över intervjun om så krävs. SOS-operatörerna följer ett intervjuindex, men alla är inte utbildade på brand och därför kan det vara bra att höra med någon som är det, berättar Johanna Björnfot.

SSRC:s ledningsoperatörer arbetar med den operativa teknikplattformen Zenit, precis som kollegerna på SOS Alarm.

I SSRC:s larmplaner får ledningsoperatörerna förslag på vilka stationer och/eller enheter som kan larmas ut, men det är ärendets specifi ka information och ledningsoperatörens kompetens som avgör detta från fall till fall.

– Det är ju därför vi har en räddningscentral, för att få den bästa möjliga utlarmningen. Här inne leder vi systemet; dirigerar och leder ut styrkorna. Vi frågar oss hur den aktuella regionen drabbas – behöver någon styrka omplaceras? Vi kan larma hur mycket resurser som helst, men ibland handlar det om att prioritera resurserna. Vid översvämningar till exempel, är frågan om det handlar om ett räddningstjänstuppdrag att hjälpa fastighetsägare pumpa ur vattenfyllda källare. Det är endera räddningschefen i beredskap eller den operative chefen som fattar det beslutet. Men det görs i samråd med ledningsoperatörerna som ju har all aktuell information.

Kameror stor hjälp

Grundinformationen som visas på huvudskärmarna, i mitten på varje larmbord, är lika för alla. Men varje ledningsoperatör kan själv välja detaljer – såsom stationsöversikt eller samtliga brandbilar i området – närmast ärendet. På sidodatorerna kan de välja sådant som omvärldsbevakning. Googlemaps är till stor hjälp vid ”Brand i byggnad” eftersom byggnaden kan identifieras innan styrkornas ankomst.

– Möjligheten finns också att gruppera om skärmar och även koppla upp till trafikvideon, om det gäller en trafikolycka. Trafi k Stockholm styr kamerorna, men ledningsoperatörerna kan ringa och be dem rikta kameror mot något speciellt. Deras kameror kan också riktas om från trafikfl ödet mot en brinnande byggnad, eller vid ett hot om hopp från en hög byggnad, berättar Johanna Björnfot.

Olika rutiner

På Attunda har rutinen med automatiska förlarm införts, vilket Attundas stationer kommer att fortsätta med. Till stationerna inom SSBF dras inga automatiska förlarm, men däremot manuella sådana vid behov.

– Det är ledningsoperatörerna som fattar det beslutet, och förlarmet följs sedan av motbud eller huvudlarm. Självklart vill vi jobba så lika som möjligt med de olika organisationerna; avvikande rutiner innebär ju risker för avvikelser eftersom den mänskliga faktorn blir större. Men, att just detta görs både och utgör ingen stor skillnad – våra medarbetare är dynamiskt tänkande personer, säger Johanna Björnfot, som dagen därpå konstaterar att allt, på det stora hela, har gått som förväntat – det vill säga bra.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …