Hem » Artiklar » Södertörn lämnar stationer obemannade för att hjälpa till vid Salabranden
Södertorns brandförsvar

Södertörn lämnar stationer obemannade för att hjälpa till vid Salabranden

Huddinge och Tyresö är två brandstationer som stått utan bemanning nattetid och en reducerad bemanning under dagtid. Varför meddelades detta inte till befolkningen?

Det verkar som att dessa beslut har varit medvetna och har tystats ner av SBFFs högsta ledning, där Lars-Göran Uddholm är högst involverad. Med medialjuset riktat mot hans insats vid Salabranden, har Uddholm obemärkt kunnat planera sin ordinarie verksamhet på ett högst annorlunda sätt. Problemet är att insynen i räddningstjänsten som verksamhet verkar kraftigt bristfällig. Södertörns brandförsvarsförbund (SBFF), ansvarig för räddningstjänsten i kommunerna Huddinge och Tyresö, har gjort ett val att skicka iväg ordinarie räddningspersonal till att bistå i Sala medan brandstationen står tom.

Något som inte förmedlas eller står klart är framför allt följande:

  1. Vilka beslutsunderlag står som grund för beslutet?
  2. Hur meddelas den befolkning som påverkas av förlängda insatstider?
  3. Hur ställer sig länsstyrelsen, tillsynsmyndighet av kommunal räddningstjänst, till beslutet?

Folkbokförda i respektive kommun, som påverkas av dessa beslut bör skäligen meddelas att räddningstjänsten har beslutat om tillfälliga åtgärder som innebär reducerad insatsförmåga, vid flera tillfällen. Dels står det i SBFFs handlingsprogram att ”[b]randstationerna är placerade i de större tätorterna för att kunna nå så stor del av befolkningen så snabbt som möjligt vid nödlägen”, att ”[a]rbetsbelastningen är betydligt större dagtid än nattetid” samt att ”[f]ör att möta arbetsbelastningen, sett över dygnet, har räddningsregionen fler grupper i utryckningsorganisationen dagtid än nattetid. ”

Läser vi om de kommunala riskbilderna i samma handlingsplan framkommer detta om Huddinge:

  • Flera stora trafikleder i kommunen, E4, väg 73, väg 226 samt järnvägsspår
  • Stora publika lokaler som IKEA, Heron City och ett av Europas största sjukhus (Karolinska Sjukhuset)
  • Antalet bostadsbränder är högre än rikssnittet
  • Antalet bränder i personbil är högre än rikssnittet

Länsstyrelsen som tillsynsmyndigheten verkar ha en tämligen passiv roll i att övervaka räddningstjänstens arbete. Det som bör krävas av en tillsynsmyndighet är att den är tydlig, aktiv och bestående i sitt arbete då eftersom när länsstyrelsen fattar beslut om räddningstjänstens beslut sker det i avsaknaden av en debatt.

När vatten är otjänligt eller när skolor/förskolor stängs tillfälligt får medborgare ofta information om detta. Varför gäller detta inte när räddningstjänstens organisation fattar beslut som inverkar på samhället säkerhet?

Än märkligare blir det när företrädare hänvisar till andra kommuners bokförda resurser som lika tillgängliga för de egna? Vad säger att dessa resurser är tillgängliga när det händer saker? Sannolikheten är tämligen låg men det finns betydande exempel. Vi kan ta Värmdö som den 5 juni 2009 befann sig på en markbrand när en betydande brand i ett flervåningshus bröt ut under dagtid. Avståndet är under 10 minuter från Värmdö brandstation. Tre personer skadades, . Då Värmdö var upptagna larmades Nacka ut, som var först på plats efter 20 minuter de larmats ut (Olycksundersökning, http://rib.msb.se/Filer/pdf%5C26479.pdf ). Vilka konsekvenser det innebar i detta fall med förlorad tid? Med säkerhet går det att säga att brandförloppet har fått alldeles för mycket tid på sig. Värmdö har inte till antal bostadsbränder över rikssnittet jämfört med Huddinge. Ett annat exempel var tisdagen 12 augusti 2014 då en brand utbröt på Älvsjö IP kl 04, ett larm som Brännkyrka och Farsta var uppbundna med. Där fanns inte angränsande resurser tillgängliga.

När argumenten som används är att ”vi har valt” att fatta de beslut som genomförs hamnar saker som professionalism i skymundan. Organisationer uppfattas som inkompetenta när det ständigt ska balanseras mellan vad det får kosta och hur organisationen ska se ut. Och informationen om just detta är kraftigt begränsad för utomstående. Hur ska diskussionen då kunna existera?

Som akademiker och brandman inom Storstockholms brandförsvar är det bekymmersamt att det finns i princip ingen diskussion om hur räddningstjänsten styrs bedrivs. Det är bättre att veta hur illa det ligger till, annars kan inga förändringar göras. Både räddningstjänsten och medborgare frångås i den offentliga debatten, medan allmänheten har fortfarande kvar sina föreställningar om vad vi kan utföra för uppdrag.

Vill du veta vad för skydd du har eller inte?

Om skribenten

Text: Johan Hedberg

 

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

TILSAMMANS FÖR ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

Solen skiner ikapp med de cirka fyrtio deltagare från Sveriges räddningstjänster och MSB som samlats …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *