Hem » Artiklar » Sexuella trakasserier på jobbet som brandman
Sexuella trakasserier inom räddningstjänsten

Sexuella trakasserier på jobbet som brandman

Jag vill berätta min historia om hur det är att bli utsatt för sexuella trakasserier på jobbet och sedan bli totalt nonchalerad utav chefen.

Hade haft en bra jobbhelg under ett evenemang. Skulle sluta för dagen och skulle ta mina tillhörigheter ur bagaget av brandbilen. Bad arbetsledaren om bilnycklarna och fick till svar att jag skulle ge honom en avsugning först. Han upprepade detta en gång till. Han och hans två kompisar hånskrattade åt mig. Under mina 9 år inom räddningstjänsten har jag aldrig tidigare känt mig kränkt eller nervärderad.

Funderade mycket efteråt, vad som egentligen hände?

Bestämde mig för att göra en anmälan, inte bara för min egen skull utan för att förhindra att det händer någon annan i framtiden. Jag tog saken i egna händer och skrev ner vad jag hade upplevt. Jag valde att lämna in detta till högre instanser inom kommunen på grund av bristande förtroende till chefen.

Chefen ringde mig dagen efter anmälan och tyckte att det var tråkigt det som hade hänt. Han erbjöd mig samtal vid företagshälsan. Han berättade att han skulle ta in den anklagade och de två vittnena på förhör. Chefen frågade mig varför det hade tagit mig två månader innan jag gjorde anmälan?

Detta var helt nytt för min del, jag hade aldrig varit med om något sådant förut. Jag visste ju inte vad jag skulle skriva eller vart jag skulle vända mig, så jag hoppades att han skulle ha förståelse för detta. Chefen talade om för mig att han eventuellt kunde ge honom en varning för detta och det pågrund av hans ringa ålder. Ringa ålder? Den anklagade börjar närma sig 30 år! Chefen fortsatte; det hade varit skillnad om han hade varit 40 år, för då skulle han få mer än en varning.

Chefen förhörde den anklagade plus de två vittnena. Den anklagade nekade till detta och påstod att jag hittade på detta för att smutskasta och bedriva häxjakt på honom. Det ena vittnet påstod att det jag sagt inte var sant och det andra vittnet kunde inte avgöra vad som blivit sagt men det kunde mycket väl ha varit så. Då ska ni veta, ni som läser min berättelse, att dessa tre killar och chefen är goda vänner och jobbar på samma station. Medan jag jobbar på en annan station inom kommunen.

Då undrar jag hur lämpligt det är det att chefen håller i denna utredning?

Det gick några dagar, sedan ringer chefen och nästan befaller mig att ha ett möte med den anklagade, chefen och en kvinna som jobbar på företagshälsan. Vi skulle redan träffas inom två dagar. Jag kände mig väldigt obekväm och oförberedd att redan ta ett samtal med den anklagade.

Fick stöd från mina kontaktpersoner från BRF, som tyckte att jag skulle gå på mötet. Så jag gick dit. Där satt vi fyra i en ring och tittade på varandra. Den anklagade påstod att han inte kunde minnas att han hade sagt något sådant till mig men han bad om ursäkt. När vi sitter och diskuterar säger den anklagade att de två vittnena skrattade åt detta för att de ser upp till honom och ser honom som en ledartyp. Jag tittade på chefen, för att se om han uppfattade samma sak som jag? Genom det som den anklagade nyss hade sagt så har han på sätt och vis redan erkänt och om minst sagt bort sig. Men inte en min från chefen. Det chefen påpekade var att jag inte skulle ha väntat med anmälan så länge som jag gjorde och talade om för mig att det inte kommer bli någon varning för den anklagade när ord stod mot ord. När en halvtimma hade gått frågar kvinnan mig om jag godtar ursäkten, vilket jag gjorde. Jag såg hur han led och hoppades att han hade fått sig en tankeställare. Jag bad chefen att gå ut med en policy om sexuella trakasserier till alla brandstationer i kommunen. Efter samtalet talades jag och kvinnan vid. Hon berättade att hon var helt oförberedd på mötet, då hon strax innan fick veta vad det hela handlade om. Hon trodde även att jag och den anklagade hade haft möte innan, vilket vi inte haft.

Det hade gått 5 veckor och varken utredningen eller någon policy hade kommit fram. Media började trycka på och rapporterade att det hade förekommit sexuella trakasserier inom räddningstjänsten. BRF försökte gång på gång trycka på chefen att de ville se en utredning. Ena gången var internetkabeln söndergrävd och andra gången var han bortrest i möte, så han hade inte haft någon möjlighet att skicka någon utredning. Fanns det någon utredning?

Tillslut fick BRF ta del utav utredningen och policyn. Det hade gått 6 veckor och chefen hade inte hört av sig till mig. BRF ifrågasatte om han hade läst kommunens policy, för i den står det klart och tydligt att man skall ha uppföljning och kontakt med den drabbade.

Två dagar efter detta ringer chefen och undrar om det är något som jag vill ha hjälp med. Det tog chefen hela två månader innan Kommunens policy och handlingsplan kom ut till alla stationerna i kommunen och då var det inte chefen som själv kom med detta utan han skickade sina kollegor.

Med stöd och hjälp från mina vänner och BRF har jag lyckats och ta mig genom detta, för utan deras hjälp hade det här bara ha tystats ner och sopats under mattan. Det är så viktigt att det här tas upp, att sånt här inte får förekomma på en arbetsplats.

Om skribenten

Text: En BRF-medlem som är mycket tacksam för stöttningen av MIR-gruppen
MIR – Mångfald i räddningstjänsten

BRF, Brandmännens riksförbund är en del av svensk räddningstjänst och bedriver en aktiv MIR grupp, Mångfald i räddningstjänsten.

MIR ska bevaka och påverka hur mångfaldsarbetet utvecklas inom räddningstjänsten.

Målet är ett aktivt mångfald och jämställd arbete inom räddningstjänsten genom att sprida information och kunskap och att påverka beslutsfattare, lokalt, centralt och på politisk nivå.

MIR`s vision är att räddningstjänsten ska vara fri från diskriminering och kränkande särbehandling och visa en inkluderande arbetsmiljö där all kompetens tas tillvara och att olikheter ses som en tillgång.

Till vår MIR-grupp kan man vända sig till om man har frågor om att vara brandman eller vill ha någon som stöd och kunna bolla frågor med.

Här ovan är en artikel ifrån en person som vände sig till vår MIR-grupp.

Monika Nyqvist
Förbundstyrelseledamot i BRF
och ansvarig för MIR gruppen
monika.nyqvist@brandfacket.se

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …