Hem » Artiklar » RIB-15 – avtalsförhandlingen som måste lyckas!
RIB-15 måste lyckas!
Foto: Björn Persson Illustration: Vector Open Stock

RIB-15 – avtalsförhandlingen som måste lyckas!

Jag har i min roll som distriktsombudsman suttit i fysiska möten med ca 800 brandmän sedan hösten 2012. Mina ombudsmannakollegor på förbundet har gjort liknande resor och tillsammans vågar vi utan att darra på rösten påstå att vi har en god bild av vad som oroar och bekymrar Sveriges deltidsanställda brandmän.

Fantastiskt nog så är vi överens om problembilden med en stor och växande skara på arbetsgivarsidan. Ändå har vi en totalt misslyckad avtalsrörelse bakom oss med enbart förlorare som resultat. Martin Luther Kings klassiska ord ”I have a dream” får gärna vara ledord för alla parter, när vi nu snart står inför nya förhandlingar. 2015 innebär en ny möjlighet att skapa ett avtal som lockar kvinnor och män till yrket och får dem att stanna i det under många år.

Dagens Rib-avtal bär en betydande del av skulden till rekryteringsbekymren. Villkoren lockar inte nya och får redan anställda att avsluta sin bana som brandmän. Skrivningarna i avtalet är i många fall minst sagt otidsenliga. Avtalet följer inte lagstiftningen och sänder signaler att deltidsanställda brandmän inte behöver respekteras på samma sätt som övriga kommunanställda.

Vi förväntar oss ett helt annat klimat vid förhandlingsbordet under våren 2015. Vi räknar med en lång avtalsförhandling då vi behöver diskutera avtalet i grunden. Våra möjligheter att acceptera att förändringar skjuts på framtiden är uttömda. Det gör att samtidigt som vi tror på 2015 och allt fokus ligger på samtalen med Skl/Pacta, bekymras vi redan nu starkt av risken för havererade förhandlingar och bristande intresse att förändra avtalet. Denna oro späs på av ett osäkert politiskt läge. Faktum kvarstår förhandlingarna måste lyckas. Ett nytt sammanbrott skulle innebära stora bekymmer för Skl/pactas medlemskommuner och för svensk räddningstjänst. Det scenariot vill ingen av förhandlingsparterna se.

Vad konkret bekymrar då brandmannen en tisdag i januari 2015? Naturligtvis finns en variation men många vittnar om samma saker oavsett var i landet vi befinner oss och om orten är liten eller stor. Brandmannayrket är fantastiskt och vi är stolta över vår yrkesroll och brandmannen känner att det hon/han gör är viktigt och uppskattas av kommuninvånarna. Gemenskapen med kollegor är en stor pluspost och genom de saker vi upplevt och hanterat växer en god sammanhållning fram. En känsla som åtminstone inte jag upplever lika stark i min huvudanställning. Men och men på riktigt det här räcker inte. Vår bild är att vi måste skapa ett avtal som lockar till yrket på ett helt annat sätt än dagens förmår. Det här är lika viktigt för arbetsgivarsidan som är den part som ska rekrytera personal och säkra en långsiktig förmåga att hantera bränder och olyckor.

En brandman har i många fall en respektive som genom partnerns yrkesval blir medanställd och tvingas ta ett stort ansvar för att få vardagen att gå ihop. Beredskap innebär opålitlighet mot familj och uppgjorda planer. Vittnesmål från kollegor om att ständigt behöva motivera valet att vara brandman inför sin familj duggar tätt. För många brandmän späs det här på av svårigheten att rekrytera kollegor till stationen. Ett faktum som innebär svårigheter att byta beredskapspass och ständigt behov att lösa vakanser genom att arbeta extra. Bland personerna anställda på en typisk brandstation i landet finns frapperande ofta någon eller några personer som tar ett ansvar för verksamheten på ett sätt som går utanpå allt annat. Är det här positivt? Ja kanske i det korta perspektivet där det gäller att akut upprätthålla förmågan att hjälpa. Definitivt nej i det långa loppet det sliter på dessa personer och på deras familjer. Det gör organisationer sårbara och bara insikten att vi känner till att detta pågår förstärker vår oro inför framtiden. En oro som vi delar med allt fler på arbetsgivarsidan.

Arbetet som brandman behöver resultera i ett bättre ekonomiskt utfall. Det motiverar redan anställda att stanna i yrket och får familjerna runt dem att anse att det är värt den uppoffring som krävs. Våra lönevillkor har urholkats. En sanning som leder till kollaps om den tillåts fortsätta. För att kunna rekrytera personal behöver arbetsgivarsidan kunna erbjuda villkor som attraherar. Det är inte specifikt för vårt område utan gäller på hela arbetsmarknaden. Ett avtal innehåller så mycket mer än rena pengar och vi behöver nya skrivningar gällande graviditet, semesterhantering, utbildning mm.

Vi känner ett starkt stöd inför kommande förhandlingar ett stöd som saknar motstycke historiskt enligt de kollegor som verkat i förbundet längre än vad jag gjort. En bra utgångspunkt för kommande samtal är ingen av parterna har råd att gå fel i processen med att forma ett fungerande Rib-avtal.

Med gott hopp om ett annat förhandlingsklimat 2015,

Om skribenten

Text: Håkan Olofsson

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

VÄGLEDNING– SAMVERKAN VID PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD I PUBLIK MILJÖ.

Hur ska brandmän, poliser och ambulanssjuksköterskor agera när de plötsligt har mängder av döda och …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *