Hem » Artiklar » Räddningschefen: ”Vi har blivit förda bakom ljuset”
Vi har blivit förda bakom ljuset

Räddningschefen: ”Vi har blivit förda bakom ljuset”

Alla inom Norrhälsinge Räddningstjänst beklagar det som skett i Hamre och hoppas att man ska återfå förtroendet från de drabbade, men även personalen här har farit illa, berättar räddningschefen Lennart Juhlin. När frågan tidigare ställdes till Cafsleverantören om skummets miljöpåverkan blev svaret att såväl A- som B-skum är lätt nedbrytbart och inte miljöfarligt. Samt skickades säkerhetsdatabladen via kommunens miljökontor till ett laboratorium, som gav klartecken. Direkt efter branden plockades B-skummet bort.

Under många år har Norrhälsinge Räddningstjänst kämpat med politikernas sparkrav – som har lett till organisationen har bantats – och nästa år krymper kassan ytterligare.

Under Lennart Juhlins 32 år som räddningschef i Norrhälsinge har riskbilden förändrats främst på två områden: Tidigare fanns fyra stora klorcisterner på Iggesunds Bruk – nu Sevesoklassade Holmen AB – men de har tagits bort. Samt har E4:an fått dubbelfiler, och även fast trafikolyckorna har ökat i antal handlar det om lindrigare olyckor; vanligast är att någon har kört in i en vajer.

– Halva befolkningen i vårt vaktdistrikt bor på landet där de moderniserar och konverterar från vedeldning till bergvärme, det finns bara runt 7 000 eldstäder kvar där nu. Dock ligger vi över medel i landet både vad gäller trafikolyckor och bygdebränder. De senare uppgår till ett hundratal.

Heltiden bara 1+2

Under lång tid har räddningschefen fått kämpa för organisationens förmåga. År 2004 gick det helt över styr; då utgjordes heltidsstyrkan bara av 1+2 på helger och nätter. På grund av detta var Norrhälsinge bland de första att införa FIP (första insatsperson).

– Det var två deltidare som körde till olycksplatsen i egna bilar. Men det var en ohållbar lösning eftersom det blev dålig stämning när det bildades två grupper inom gruppen, även fast arbetet på skadeplatserna alltid fungerade bra.

Politikerna nekade till att ge verksamheten mer pengar och det fanns inte på kartan att plocka bort en deltidskår; spridningen av befolkningen här är stor och ambitionen är att inte överge glesbygden.

– Vi har lyckats hyfsat bra med att behålla folk i deltidskårerna genom att hitta på egna lösningar. Vi visste att vi inte skulle få tillbaka de deltidare som skulle ha försvunnit om en kår hade tagits bort, så för att kunna gå upp till 1+3 på heltiden tvingades jag ta bort några administrativa tjänster. Efter en dödsbrand år 2013 försökte Lennart Juhlin få politikerna att godkänna en uppgradering till 1+4 även nattetid, men de sa nej.

– Jag diskuterade med BRF och de övriga facken, samt även med ansvariga på länsstyrelsen och MSB. Ansvariga på MSB säger att det är nya tider nu och det ”likvärdiga skyddet” gäller även om små justeringar görs i den utryckande organisationen. För ett antal år sedan sa MSB att Hassela skulle jämföras med en specifik likvärdig ort, men det visade sig att det inte fanns någon beredskap på sagda ort. Nu menar de att vi ska jämföra oss med kommuner som Västervik, Mark och Lidköping.

Mindre pengar 2016

Lennart Juhlin utbildade sig till byggnadsingenjör, men efter att ha jobbat som detta under ett halvt år bestämde han sig för att byta bana; fick ett sommarvikariat som heltidsbrandman i Gävle år 1972, och utbildade sig därefter till brandingenjör. Elva år senare började han som räddningschef i Hudiksvall.
Lennart Juhlin utbildade sig till byggnadsingenjör, men efter att ha jobbat som detta under ett halvt år bestämde han sig för att byta bana; fick ett sommarvikariat som heltidsbrandman i Gävle år 1972, och utbildade sig därefter till brandingenjör. Elva år senare började han som räddningschef i Hudiksvall.

Lennart Juhlin konstaterar att besparingar sker i hela kommunen, men då politikerna är generösa med utrustning har räddningstjänsten ändå en hyfsad slagkraft.

– Länsstyrelsen gjorde en tillsyn här förra året, och de kom fram till att vi sköter vårt jobb bra, samt att förmågan är tillräcklig. Men, tillägger han, visst är det klart att en heltidsstyrka om 1+4 hela dygnet vore bättre, eftersom en brandman nu saknas.

– FIP är bättre än ingenting. Alla är överens om att FIP kan vara vem som helst i gruppen – insatsledaren får via radion veta vem som kommer. Men FIP har åtta minuters anspänningstid och inte 90 sekunder. Men politikerna i nämnden kommer inte att skriva upp budgeten nästa år, vilket i reda pengar innebär mellan 800 000 och 900 000 kronor mindre.

– Det är redan obalans i budgeten, samt ligger det ett berg av utbildningar och väntar. Därtill har vi en åldrande befolkning så det finns hål att stoppa i. Men detta är ett faktum i alla kommuner utan stark tillväxt. Nämnden har anställt en verksamhetschef, och det blir han som får ta hand om detta.

Förda bakom ljuset

Samt har det som hände i samband med branden i Hamre lagt sig som en våt filt runt organisationen.

– Många utomstående verkar tro att den fördjupade insatsrapporten har gjorts på grund av att insatsen genomfördes på ett mindre bra sätt, men anledningen till att den skrivs är för att vi ska lära oss av händelsen. Personalen har farit illa av det som hände i Hamre, de känner sig påhoppade trots att de gjorde ett bra jobb. Vi har blivit förda bakom ljuset vad gäller innehållet i B-skummet och nu står vi med byxorna neddragna och ledsen personal, säger han, och förklarar att man frågade leverantören gällande skummets miljöpåverkan.

– Svaret därifrån var att såväl A- som B-skum är lätt nedbrytbart och inte miljöfarligt. Inför införskaffandet av Cafssystemet samrådde vi med miljökontoret och lämnade över säkerhetsdatabladen till dem. Så, vi har gjort mer än många andra räddningstjänster. Efter olyckan har diskussioner förts med ett labb gällande hur farliga skumvätskorna är.

Lennart Juhlin framhåller att ingen på räddningstjänsten visste om att kemikalier som utgör mindre än fem procent av en produkt inte måste anges på säkerhetsdatabladen.

– För fyra år sedan, när vi köpte släckbilen, pågick inte den debatten.

Funderar på X-Fog

Innan beslutet togs att köpa släckbilen, vilken går som förstabil, med ett Cafssystem tittade fordonsgruppen på flera moderna verktyg. En skärsläckare fanns redan och man sökte efter en annan gångbar teknik.

– Fordonsgruppen forskade och pratade med andra räddningstjänster och Cafs verkade som ett bra komplement eftersom det är långa avstånd här och många trähus. Tekniken går ju ut på att ”måla” byggnader med skum, och vi har använt detta med framgång.

– Vi har beställt en ny släck/räddningsbil, som kommer att byggas under hösten, på vilken vi har option på en Cafsutrustning. Men, vi kan välja något annat på den bilen och funderar på att införskaffa X-Fog tekniken, vi har pratat med kollegor som förespråkar den, säger han och framhåller att man noga kommer att följa MSB:s pågående studie om släckvätskors inverkan på människa och miljö.

– Vi vill självfallet inte släppa ut kemikalier i miljön, utan vill vara så ”gröna” som det bara är möjligt. Till exempel har vi övat med skum på Sandö och inte på vår brandövningsplats här, och alla är lyckliga över att där inte finns något PFOS. Att inget försök gjordes vad gäller att samla in släckvattnet beror på Norrhälsinge saknar sådana system.

– MSB får berätta hur vi ska göra i skogen och i bygderna för att samla in släckvattnet. Det är spännande att följa utvecklingen i Viskafors, samt vet jag att räddningstjänsterna i England är bra på detta.

Bara A-skum kvar

Flera av de förändringar som föreslås i insatsutvärderingen har redan genomförts.

– Vi tar med det vi har lärt oss och är nu än mer restriktiva med att använda A-skummet. B-skummet plockades bort direkt efter branden i Hamre och nu är det två dunkar A-skum i bilen, så att ingen ska behöva fundera på vilket som ska användas. I stället får vi använda mellanskummet i tankbilen på vätskebränder, men jag vet inte om det är bättre. Lennart Juhlin förklarar att inga restriktioner finns vad gäller att larma ut fler stationer, utan det handlar om en avvägning.

– Tre styrkor är optimalt för en sådan brand. Det rörde sig om ett gammalt trähus med bräder på utsidan och gips på insidan, samt plåttak. Det är en stomme som lever sin egen värld – en brand kan sprida sig hur som helst. Det är svårsläckt och plåttaket håller länge. Det var bra att kranen användes eftersom det sparar mycket pengar.

Hoppas återfå förtroendet

För att få ansvarsfrågan utredd har byborna polisanmält Norrhälsinge Räddningstjänst för misstanke om miljöbrott, och miljöpolisen har tagit prover på skumdunkarna utifall att åklagaren vill analysera innehållet, eftersom detta inte görs rutinmässigt. Räddningschefen hoppas innerligt att organisationen ska återfå förtroendet från de drabbade.

– Vi är de första att beklaga det som skett. Jag har själv en sommarstuga och vet hur jobbigt det är att släpa på vattendunkar. Det är tråkigt både för Hamreborna och oss på räddningstjänsten med utsläppet, men det är positivt att det blir en genomlysning av problematiken. Det här handlar om väldigt svår juridik, och jag tror inte att juristerna har klart för sig vad som gäller. Jag är förvånad över försäkringsbolagens reaktion; vi är vana vid att tala om för dem vad som behöver göras och har jobbat efter det. Kommunen har ett försäkringsbolag, och om det blir ett domslut till bybornas fördel borde det vara detta som ersätter familjerna, säger han.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

Guldbrandposten – en supersuccé!

I samband med skyddsmässan i Älvsjö delades Guldbrandposten ut, priset för årets räddningstjänst, HKH Victoria …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *