Hem » Artiklar » Pseudotester i en rasande blindhet
Pseudotester i en rasande blindhet

Pseudotester i en rasande blindhet

Inom den fackliga verksamheten talas det titt som tätt om enhetskamp för att vinna gehör i en viss fråga. Det kan gälla löner, pensionsålder eller vad som ska krävas för att antas till vissa yrken. Inom ambulansen är tester i anslutning till en eventuell anställning en sällsynt företeelse som rationaliserats bort i sällskap med övning.

Det finns förvisso välgörande undantag, men trenden är den motsatta. Tester tar tid, kostar pengar och riskerar att kränka någon. Tester medför också ur arbetsgivarperspektiv en rad besvärligheter. 1. Urvalet blir mindre. 2. Lönekraven kan öka. 3. en anda av esprit de corps. Men tester finns av en logisk anledning och ska gälla lika för alla och envar. Tester går att likna med ett auditorie vid ett universitet, exempelvis en disputation. Teorier som presenteras kan stödjas eller avvisas, i båda fallen krävs klok argumentation med sökandet efter det riktiga, eller åtminstone att man framlägger synnerligen goda skäl att anta som riktiga. Den som idag talar om exempelvis anställningsbeslut blir inte sällan belagd med munkavel eller flyttas till annan station. Den som tiger hyllas.

Det handlar bland annat om att i ett avgränsat forum (anställninstest) kvalificera sig genom en törnestig med fallgropar, för att efter godkänt test blomstra upp. I den händelse man inte klarar ett test väntar trimmad träning och bättre förberedelser.

En grundläggande förutsättning för alla former av tester eller yrkesprov är förstås att de är konstruerade på ett vettigt sätt, men framförallt att de mäter rätt förmågor.

ALARM-Ambulansförbundet driver sedan flera år frågan om kunskaps- och fystester inom ambulanssjukvården och har med stort intresse följt debatten om testförfarandet inom blåljusbranschen. Inte sällan infi nner sig politiska frågor om intentioner kring genus och integrationspolitik (mångfaldssatsningar) i resonemanget. Detta blir uppenbart när grundläggande tester individanpassas, vilket föder tvivel och devalvering för en hel verksamhet. Allvarligast är att avsteg från tester medför betydande risker för såväl tredje man och kollegor. Det är vare sig schysst mot patienter eller kollegor att blunda för underkända testresultat. För personer som trots att de inte klarar ett test, men ändå godkänns, kan följderna bli påtagligt kännbara. För det första kommer kollegor bli varse en persons verkliga status när det väl gäller och vid ett allvarligt tillbud kan samvetet prövas hårt hos den som vet med sig att personen faktiskt inte klarade testet. På det hela taget liknar testförfarandet inom ambulanssjukvården, i den mån de alls sker, mest ett hasardspel.

Arbetsplatser ska förstås främja inkludering, jämlikhet och likabehandling. Inom utryckningsyrken krävs en stark och fast ordning, för att inte verksamheten ska försvagas. Det gagnar i längden lika lite sökande individer som verksamheten i sin helhet att frångå tester och likabehandling.

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …