Hem » Artiklar » Profilen: Andreas Claesson ”Vattenpalatset är ett föredöme!”

Profilen: Andreas Claesson ”Vattenpalatset är ett föredöme!”

Intresset för ambulanssjukvården vaknade när Andreas Claesson gjorde lumpen på brandstationen i Lerum. Efter sex års forskning – om överlevnad vid drunkning och hjärtstopp – doktorerade ambulanssjuksköterskan förra hösten och nu delar han sin tid mellan Hjärtstoppscentrum och Svenska HLR-rådet. – I Sverige finns cirka 550 simhallar och Vattenpalatset, där en majoritet av badvakterna är brandmän, är ett föredöme – larmorganisationen på övriga bad kan se likadan ut som här, understryker han.

 

När Andreas Claesson gjorde lumpen som brandman på brandstationen i Lerum, år 1996, vaknade intresset för både räddningstjänst och ambulanssjukvård. Innan dess hade han också arbetat som livräddare såväl i Tylösand, som i Australien och Sydafrika.

– Jag valde ambulanssjukvården på grund av att jag var nyfiken på hur kroppen fungerar, berättar han. Efter genomgången utbildning började han, år 1998, att jobba som ambulanssjuksköterska, framför allt i Kungälv. År 2007 började han forska på Sahlgrenska sjukhusets institution för medicin, avdelningen för molekylär och klinisk medicin, och sex år senare disputerade han med avhandlingen ”Möjligheter att öka överlevnaden vid hjärtstopp i samband med drunkning”.

– Jag började forska om detta för att jag kände en liten frustration över att så många människor drabbas, men att vi inte riktigt visste orsaken. Vattenlivräddning är ett intressant område, och forskning om drunkning passar väl för räddningstjänsten, som länge har använt samma tekniker på det här området, säger han och framhåller att forskningen underlättades av att det i Sverige finns flera register att tillgå.

– Trots det hade ingen tidigare intresserat sig för det prehospitala omhändertagandet av människor som drabbats av drunkningstillbud. På grund av detta blev mediernas syn en allmänt rådande sanning.

Inblåsningar på djupt vatten

I doktorsavhandlingen presenteras en ny handlingsplan som främst är anpassad för räddningstjänst, pool-livräddare, havslivräddare samt annan personal som arbetar professionellt med räddning, såsom ytbärgare och sjöräddare.

– Om personens hjärta fortfarande slår kan brandmän – förutsatt att situationen på alla sätt är säker för dem, och att de har rätt utrustning – påbörja inblåsningar redan på djupt vatten, och i bästa fall då förhindra ett hjärtstopp, säger han och förklarar att på grunt vatten, där räddaren står säkert på bottnen, kan alla som har utbildats på HLR genomföra fem inblåsningar mun till mun.

– Hjärt-lungräddning består ju av 30 hjärtkompressioner och två inblåsningar. Ny forskning antyder att i många fall räcker det med enbart hjärtkompressioner de första minuterna för att rädda liv. Men, vid drunknings- och kvävningstillbud är det viktigt med inblåsningar eftersom det är syrebristen som har medfört att hjärtat stannat. Inblåsningarna fyller också en annan funktion – de skapar ett övertryck i lungorna och vatten pressas då ut. Därför behöver man inte tänka på att försöka få ut vatten ur den medvetslösa personen innan mun till mun andning sätts in.

Rita en ring runt brandstationer

Redan år 2012 publicerade Andreas Claesson, tillsammans med handledaren Johan Herlitz – bland annat professor i kardiologi – samt Jonny Lindqvist och Per Örtenwall, en studie i den medicinska tidskriften Resuscitation. I studien – med titeln ”Characteristics of lifesaving from drowning as reported by the Swedish Fire and Rescue Services 1996-2010 – undersöks överlevnaden för samtliga personer som råkade ut för drunkningstillbud, där räddningstjänsten utförde insatser såsom vattendykning, under dessa 14 år.

– Enligt statistiken har ingen människa som legat under vattenytan i mer än 15 minuter sommartid överlevt. Så, en ring kan ritas runt de brandstationer som hinner ta sig fram, hitta personen och påbörja livräddning innan dess. Utanför dessa områden överlever i princip ingen som ligger under vattenytan så länge, säger han och konstaterar i nästa andetag att det finns undantag.

– Bland annat finns flera exempel på barn som legat under vattenytan längre än 60 minuter. Men detta är vintertid och vattnet är kallt. En nedkyld kropp förbrukar inte så mycket syre och hjärnan tar inte skada så snabbt. Därför bör HLR påbörjas och fortsättas även om personen verkar vara död. Andreas Claesson skulle därför vilja att mindre fridykningsenheter larmas, som kan vara på plats tidigare och göra insatser till grundare djup.

– Tidig behandling och tidiga inblåsningar redan i vattnet kan rädda liv, och nu finns även ett handlingsprogram att tillgå. Jag träffar ofta brandmän som ställer frågor om detta så jag vet att intresset är stort.

Definition av drunkning antogs

I dag arbetar Andreas Claesson halvtid med utbildning och läromedel på Svenska HLR-rådet, som har utvecklat pedagogiken i utbildningarna inom HLR och skräddarsytt dem för bl a sjukvården och räddningstjänsten.

– Det rådde en begreppsförvirring tidigare vad gäller drunkning: om man ställde frågan till 30 läkare vad drunkning är blev svaren lika många, säger han och förklarar att för att organisationer och myndigheter, såsom MSB, ska kunna samla statistik på samma sätt är en definition av det medicinska begreppet drunkning viktig.

– En sådan presenterades år 2002 på världskonferensen om drunkning i Amsterdam , medan vi i Sverige fick en först 12 år senare – en översättning av den engelska, som antogs på HLR-rådets kongress i juni. Definitionen lyder som följande: ”Drunkning är en process som resulterar i livshotande syrebrist efter immersion/submersion i vätska. Personen kan som resultat av detta avlida eller överleva med eller utan skador.”

Vattenpalatset ett föredöme

Enligt HLR-rådets statistik, från år 2013, drabbas sammanlagt runt 15 000 människor i Sverige varje år av hjärtstopp. Ungefär 10 000 av dessa befinner sig utanför sjukhus.

– Runt 5 000 av dessa är döda vid ankomst, medan de övriga har chans till överlevnad om de får HLR inom rimlig tid. Totalt överlevde 10,6 procent – 539 människor – ett hjärtstopp utanför sjukhus år 2013, säger han och konstaterar att överlevnaden inne på sjukhus är högre, ungefär 800 personer räddas där årligen.

– I många fall är dessa personer äldre och sjukare än dem som drabbas utanför sjukhus. Under mitten av 90-talet var fördröjningen mellan larm och ambulansens ankomst åtta minuter i snitt, medan det i dag dröjer tolv minuter.

– Detta beror troligtvis på att både antalet uppdrag och trafikmängden har ökat. Ambulansen löser helt enkelt inte sitt uppdrag på samma sätt längre, utan IVPA måste till, och räddningstjänsten når fram före ambulansen vad gäller cirka 30 procent av hjärtstoppen, säger Andreas Claesson. Han understryker att om den som drabbas av hjärtstopp får en strömstöt inom tre minuter ökar chansen till överlevnad från 10 till 70 procent.

– Alla kan inte räddas, men detta innebär en skillnad på 60 procent. I Sverige finns cirka 550 simhallar och Vattenpalatset, där en majoritet av badvakterna är brandmän, är ett föredöme; larmorganisationen på övriga bad kan se likadan ut som här, understryker han och berättar att det var en brandman som tillsammans med sina kollegor införde traditionen här.

– Brandmän jobbar kliniskt och är vana vid larm, medan ”vanliga” badvakter saknar detta, konstaterar Andreas Claesson och berättar att han och brandmannen Key Svensson, som arbetar på Räddningstjänsten Storgöteborg, årligen utbildar all personal på Vattenpalatset i D-HLR, första hjälpen och evakuering. Samt håller de även teoretiska föreläsningar.

Handledaren nu kollega

Den andra halvtiden finns han på Hjärtstoppscentrum; ett forskningssamarbete mellan Karolinska Institutet och Södersjukhuset i Stockholm, där många forskare genomför sina post doc-arbeten. En av kollegorna är Johan Herlitz.

– Vi träffades i Lerum, där Johan bor – han är inget annat än en gigant på hjärtstopp, säger Andreas Claesson och berättar att det var Johan Herlitz, som tillsammans med professor Leif Svensson, Kardiologkliniken på Södersjukhuset, initierade forskningsprojektet SAMS (SAving More lives in Sweden) som pågår till och med årsskiftet.

SAMS bygger på SALSA (Saving Lives in the Stockholm Area), som påbörjades år 2004, och som innebär att även räddningstjänsten och de polisoch taxibilar i Stockholms innerstad som har hjärtstartare larmas vid hjärtstopp.

13 000 sms-livräddare

Främst jobbar Andreas Claesson nu med ett projekt gällande sms-livräddning, som påbörjades år 2011, och som forskarkollegan Mattias Ringh disputerade på i maj. Det fungerar så att när ett hjärtstopp inträffar skickas ett sms till alla som har anmält sig och som finns i närheten.

– Detta är öppet för alla; det enda kravet är en genomgången HLR-utbildning. Intresset är också stort bland stockholmarna – nu finns här närmare 13 000 frivilliga. Verksamheten kan vara avgörande för den som drabbas av hjärtstopp: en studie har genomförts gällande frivilliga personer som har hjälpt drabbade. Den visar att 62 procent av hjälparna som hade fått ett sms genomförde HLR, medan 48 procent av dem som inte ingick i sms-kedjan gav patienten HLR.

– Vi är nu inne i projektets andra fas – utvecklingen av verksamheten i landets övriga delar. Vår plan är att inkludera hjärtstartare så att exempelvis personal på gym och bad ska kunna larmas fram om någon i närheten drabbas av hjärtstopp. I nästa fas kommer vi att undersöka hur sms-kedjan påverkar överlevnaden hos dem som drabbas, där har vi inga siffror ännu.

10 000 defibrillatorer

HLR-rådet och Civilförsvarsförbundet skapade och driver nu gemensamt Sveriges Hjärtstartarregister och på internet finns alla registrerade defibrillatorer listade. Här framgår att antalet defibrillatorer i Sverige har ökat under senare år, till minst 10 000. En av dessa finns i Andreas Claessons hem.

– Förhoppningsvis kommer SOS Alarm att kunna larma ut privatpersoner som har hjärtstartare hemma och på jobbet. I den bästa av världar säger larmoperatören, när någon ringer 112, att grannen, eller skolan mittemot till exempel, har en hjärtstartare, säger han och förklarar att risken att räddaren skadar sig själv är liten.

– Instruktionerna är så tydliga, rösten säger ”rör inte patienten”. Apparaten är mycket enkel och säker men det är viktigt att så många som möjligt utbildas i HLR med hjärtstartare eller D-HLR och övar på detta regelbundet.

HLR en massrörelse

Andreas Claesson tvekar inte att kalla det en massrörelse i Sverige vad gäller människors vilja att lära sig HLR och att praktisera den i skarpa lägen.

– Det märks att de olika ”blåljusserierna” som visas på teve skapar ett intresse. När HLR-rådets kongress hölls i Tylösand i somras, deltog 420 personer i 33 föreläsningar om HLR. Det ska jämföras med världskonferensen om drunkning, som hölls i Berlin, där endast 300 personer deltog. Och när de nya riktlinjerna för HLR presenterades i Sverige på HLR-kongressen i Göteborg år 2011, fanns 2 500 personer på plats, säger han och konstaterar att det i Sverige finns ett stort intresse för säkerhet.

– Vi vill gärna ha både livrem och bälte, vi installerar brandvarnare och vi har handbrandsläckare till hands. Men det är ju en alldeles fantastisk trygghet att veta att man kan rädda anhöriga och andra människor till livet. Han framhåller att organisationerna, såsom räddningstjänsten, sjukvården och sjöräddningen, med olika kunskaper är egna ”öar”, och att det på grund av detta ofta brister i samordningen. Samt vill människor som råkar finnas på plats väl – men det måste till en struktur för hur det ska fungera

– Alla skulle tjäna på att det byggs broar här, avslutar han.

Fakta om HLR

Svenska rådet för Hjärt-Lungräddning, HLR-rådet, är en nationell och ideell organisation, som skapades 1983 och omorganiserades 2005. Det övergripande målet är att genom ett optimalt omhändertagande öka överlevnaden för personer som drabbas av plötsligt, oväntat hjärtstopp.

Arbetet bedrivs främst i olika arbetsgrupper. Riktlinjer och utbildningsprogram utarbetas, kunskap sprids om HLR i samhället och inom sjukvården, samt stöds forskning inom området.

HLR-Rådets utbildningsmål är att alla som vill lära sig ska få utbildning och handlingsberedskap i att rädda liv. Sedan 1983 har cirka 80 000 instruktörer utbildats som i sin tur har utbildat cirka 3 miljoner personer i HLR.

Representanter ingår från bl a allmänheten, sjukvården, skolan, Svenska Röda Korset, Svenska Livräddningssällskapet, Civilförsvarsförbundet och Hjärt- och Lungsjukas Riksförbund.

Riktlinjerna för hur HLR ska utföras i Sverige bygger på internationella riktlinjer (guidelines) från ILCOR (International Liasion Committee on Resusitation) och ERC (European Resuscitation Council). Uppdatering sker var femte år; senast publicerades en uppdatering i december 2010 i Europa (i tidskriften Resuscitation) och i Sverige på HLR-kongressen i Göteborg i oktober 2011.

År 2015 presenteras nya EU-riktlinjer för HLR. För det svenska HLR-rådet tar det ett år att översätta de nya riktlinjerna och producera utbildningsmaterial. Detta kommer att presenteras bland annat för räddningstjänsten, på Svenska Mässan i oktober 2016.

I Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret, som tidigare benämndes det svenska hjärtstoppsregistret, registreras alla behandlade hjärtstopp i Sverige, både på och utanför sjukhus. Det rymmer för närvarande cirka 40 000 patientfall och är det enda kvalitetsregister i landet som rapporterar hur många människoliv som verksamheten årligen räddar.

I Sveriges hjärtstartarregister registreras hjärtstartare och görs synliga på en karta. Syftet är att medvetandegöra placering och därigenom öka användningen. Genom att allmänheten hjälper till att hitta och registrera fler apparater så att dessa görs synliga kan fler människor överleva ett plötsligt oväntat hjärtstopp.

Källa: Svenska rådet för hjärt-lungräddning, Svenska hjärtstartarregistret och Andreas Claesson.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

VÄGLEDNING– SAMVERKAN VID PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD I PUBLIK MILJÖ.

Hur ska brandmän, poliser och ambulanssjuksköterskor agera när de plötsligt har mängder av döda och …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *