Hem » Artiklar » Olika nyanser av dåligt
Olika nyanser av dåligt
Ola Morin blir stucken i armen av akutvårdssjuksköterskan Christina Månsson, innan han ger sig ut för att själv ta prover på förbundets tankbilar av årsmodell 2002 och 2003. Foto: Inger Wiklund

Olika nyanser av dåligt

I Sverige pågår nu en ettårig och världsunik forskningsstudie, som bland annat undersöker olika släckvätskor. Anna Kärrman leder studien, vilken främst bekostas av MSB. Heltidsbrandmännen i Helsingborg är en av testgrupperna i delstudien gällande brandmäns exponering för långlivade kemikalier.

– Alla släckvätskor som innehåller fluorföreningar är olika nyanser av dåligt, påstår Anna Kärrman under informationsträffen på Bårslöv.

Samtliga resultat presenteras redan i maj, bland annat under fyra workshops.

Forskningsprojektet gällande släckvätskor, och deras inverkan på människa och miljö, som påbörjades under förra våren har godkänts av etikprövningsnämnden i Uppsala. Ansvarig forskare är Anna Kärrman, docent i miljökemi på MTM Forskningscentrum, vid Örebro Universitet, som tillsammans med främst fyra andra forskare genomför projektet. Myndigheten för skydd och beredskap (MSB), är huvudfinansiär och initiativtagare medan Kemikalieinspektionen bidrar med en mindre del av kostnaden. Sammanlagt handlar det om knappt 1 Mkr.

– Medlen räcker inte för att vi ska kunna arbeta heltid med detta. Örebro Universitet bidrar även med resurser, förklarar Anna Kärrman.

Det var Bo Andersson, brandingenjör på MSB, som hittade henne, när hon deltog i det första projektet i världen avseende brandmäns exponering av långlivade kemikalier, som genomfördes förra året i Australien. Studien som leddes av den analytiska kemisten María José Gómez Ramos, vid Universitet i Queensland, visade att brandmännen – jämfört med kontrollgruppen – hade förhöjda halter av nio olika fluorföreningar, av vilka fyra är helt nya. Men eftersom det inte är klarlagt om dessa föreningar kommer från släckvätskor är det viktigt att detta nu klargörs:

– Jag är väldigt glad över att få genomföra den här studien eftersom det är extremt relevant för branschen, samt är det fantastiskt spännande för mig som miljökemisk forskare att undersöka kemikalier vilka används under brandsläckning och som sedan svalnar, och sprider sig i marker och vatten, säger hon vidare och förklarar att som forskare är hon intresserad av källor, och olika slags släckvätskor skulle kunna vara en källa till förhöjda halter av fluorföreningar hos räddningstjänstpersonal. Runt sig har hon även flera experter från olika delar av världen, såsom Tyskland och Kanada.

– Jag låter kollegor i Aachen utföra vissa av miljöbedömningarna och har andra kollegor i Toronto som är experter på rökgasanalyser. Det är bra med omvärldssyn och det gäller att ta tillvara på alla kontakter även vad gäller att sprida resultaten så snabbt som möjligt.

Olika nyanser av dåligt

Den första delen av forskningsstudien gällde att undersöka vilka ämnen som faktiskt ingår i de släckvätskor som finns på dagens marknad. Forskarna kontaktade en rad tillverkare och räddningstjänster, och fick in ett 20-tal produkter, vilka har analyserats främst för perfluorerade ämnen såsom perfluoroktansulfonsyra (PFOS) – som inom EU sedan år 2011 är förbjudna att användas – och perfluoroktansyra (PFOA). Även andra ämnen, innehållande klor och brom, vilka är naturligt svårnedbrytbara, är aktuella.

– Släckskum har en hög försäljningsvolym, och risken är stor att producenterna ändrar sammansättning en aning och sedan påstår att produkten är bättre, men det handlar om olika nyanser av dåligt så länge det blir kvar svårnedbrytbara rester, framhåller Anna Kärrman. Hon avslöjar att forskarna hittade rester av PFOS i en produkt från en användare och som kan komma från tankar och slangar.

– All utrustning som en gång har hanterat PFOS måste rengöras med hjälp av hetvatten. Detta står på MSB:s hemsida.

Förra året blev det stora rubriker sedan det uppdagats att Västra Sörmlands Räddningstjänst vid en brandsläckning nära en vattentäkt spridit PFOS, trots att man hade slutat att använda detta. Prover togs sedan i sex tankbilar, varav PFOS fanns i fem. RSNV:s personalchef, Mariette Jeppsson, blir mycket bekymrad över detta besked.

– Det kan vara på samma sätt hos oss, och vi måste åtgärda det på en gång, säger hon. SFF vill framhäva att Bo Andersson – i en intervju med Ekots Annika Digreus, vilken sändes i P1 samma dag som informationsmötet genomfördes – yttrar att han misstänker att många fler räddningstjänster har utrustning som troligen måste saneras eller bytas ut.

(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6097759).

Tre dagar tidigare sände SR ett program, där Anna Kärrman och Tobias Rådenfjord intervjuas om skumproblematiken.

(http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6095301).

Olika restprodukter?

Del två i projektet är att ta reda på om olika slags släckvätskor bildar olika slags restprodukter under själva släckmomentet. Med hjälp av Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund (SERF) byggdes fyra identiska vardagsrum upp, och tändes på. Efter det att övertändning skett släcktes bränderna med fyra olika släckmedel, och rökgaser, sot samt släckvatten provtogs med avseende på ett tiotal olika kemikaliegrupper. Analyserna blir klara i maj.

Finns hos alla

Det är i studiens tredje och sista del som analyserna görs av utvalda långlivade kemikalier – och då främst PFOS och PFOA – i räddningstjänstpersonalens blod. Syftet är bl.a. att undersöka om yrket innebär förhöjda halter av dessa, samt om någon förändring har skett sedan förbudet av PFOS.

Heltidsbrandmännen i Helsingborg har valts ut som en testgrupp, och det är på grund av detta som Anna Kärrman under onsdagen den 18 februari höll informationsträffar på Helsingborgs tre heltidsstationer. Forskaren förklarade att de långlivade kemikalierna i dag finns i hela näringskedjan; den mänskliga kroppen är inte ”designad” för att bryta ner alla kemikalier; lite gör vi oss av med via urinen, men resten stannar kvar i blodet, varför alla människor i dag har dem i kroppen, och det tar upp till 25 år att bryta ner dem. Kvinnor som föder barn överför en del till fostret, och de som lämnar blod blir av med en liten mängd.

– ”Någon” tillverkare av fluorkemikalier säger sig ha fått bakterier att bryta ner den fluorerande kedjan, men ingen annan har lyckats med detta, så det återstår att se, säger Anna Kärrman, och förklarar att vi får i oss kemikalier via kosten och vattnet, samt att även boplatsen har stor betydelse, vilket blev tydligt när hon och några forskarkolleger analyserade sitt eget blod, för fluorföreningar. Denna halt ligger ofta mellan 2 och 20 ?g/l både på norra och södra halvklotet. Anna Kärrman hade 17, medan värdena för kollegorna i Kina, respektive Japan och Egypten var 89, 27 och 1,8.

– I Kina pågår alltjämt tillverkning av produkter som innehåller PFOS, och dessa anläggningar sprider gifterna till luften och vattnet, medan det i Egypten aldrig har funnits någon sådan produktion.

”Cocktaileffekten”

Dock behöver inte en förhöjd halt innebära högre risk för sjukdom, och tvärtom finns det ingen garanti för att ett lågt värde ger en lägre risk.

– Genetiska skillnader samt ”cocktaileffekten” inverkar här, alltså att vissa ämnen förstärker varandras effekt. Men även motsatsen gäller i vissa fall; det finns ämnen som tar ut varandra.

Även variabler som ålder och fritidssysselsättningar påverkar halterna hos individen.

Lätta att spåra

Olika nyanser av dåligt
Intresset var stort när Anna Kärrman höll informationsträffar för personalen på Helsingborg tre heltidsstationer; här är det personal på Bårslöv.

På torsdags- respektive fredagsmorgonen var det dags för provtagning, och SFF var på plats den första dagen. Ett antal personer hade i förväg anmält sitt intresse, men än fler dök upp. Håkan Kerrén, enhetschef för ambulansverksamheten i Nordvästra Skåne, hade bistått med personal, som stod för den praktiska provtagningen; denna morgon akutvårdssjuksköterskan Christina Månsson, samt ambulanssjuksköterskan Maren Navntoft Kjaer.

– Så klart att vi hjälper varandra! Det gör vi ju även ute på olycksplatserna, och brandmännen är guld värda när de dyker upp, säger Christina Månsson.

Ola Morin – insatsledare och kompetensutvecklare vid RSNV, samt som bekant även krönikör här i SFF – lämnade först blod, och därefter försåg Anna Kärrman honom med ett antal små burkar; det är till honom uppgiften har lämnats att ta prover i de äldre tankbilarna, som har varit i bruk sedan år 2002.

– Kemikalierna är troligen kvar där, men de är lätta att spåra. Dock är kostnaden hög för dessa analyser: flera tusen kronor styck, upplyser Anna Kärrman.

Egen och snabb metod

Olika nyanser av dåligt
En mängd uppgifter – såsom antal inom yrket verksamma år, och om man är blodgivare – lämnas av varje testperson. Här är det (fr.v) de båda brandmännen, Thomas Henriksson och Mikael Palm, som är i full färd med författandet.

Anna Kärrman, som har analyserat blodserum sedan år 2002, förklarar för SFF:s utsända att blodproverna ska centrifugeras så att de röda blodkropparna försvinner och blodserumet blir kvar. Därefter fryses serumet in.

– De röda blodkropparna tillför ingenting, utan är ”i vägen” i dessa analyser, eftersom de kemikalier vi letar efter endera binder till fettet, eller proteinet. Kollegan, Samira Salihovic, utvecklade i samband med sin doktorsavhandling i kemi vid Örebro universitet, en metod för 96-hålsplattor, vilket innebär att det krävs en mycket liten mängd blod för att kunna genomföra analyser på blodserum.

– Det är en platta med 96 brunnar; 150 mikroliter läggs i varje brunn och filtreras ner till en uppsamlare. Tack vare denna metod kan vi, från prov till färdigt resultat, analysera upp till 80 prover i veckan.

Då 36 milliliter blod samlas in från varje testperson blir det alltså mycket över, och forskarnas ambition – givet att finansiering kan ordnas – är att senare testa även för andra ämnen, såsom dioxiner och bromerade flamskyddsmedel.

Exakt hur det förhåller sig

Olika nyanser av dåligt
Lars Hansson, distriktschef, som blir stucken i armen av ambulanssjuksköterskan Maren Navntoft Kjaer, är också väldigt positiv till projektet. – Vi exponeras för all möjlig skit, och det är otroligt bra att det forskas vidare på detta. Tack vare Friska Brandmän och vårt eget slussystem har vi ett flöde som tar hand om kontaminerade kläder och utrustning på ett helt annat sätt än tidigare, och tänket går igenom hela organisationen; jag är glad att vi ligger i framkant här, understryker han. Foto: Inger Wiklund

Resultaten av dessa första analyser är klara i mitten av april, och ska då jämföras med andra svenska och internationella redan befintliga studier för att se om brandmännens värden skiljer sig åt. Endast respektive testperson kommer att kunna se det egna värdet, samt hela gruppens sammanlagda värde.

– Kontrollgrupper är bra om man vill matcha variabler som ålder och kön, men vi vet redan ganska bra hur detta fördelar sig. Men, när resultaten är klara kan vi omvärdera detta och i efterhand skapa en särskild kontrollgrupp, förklarar Anna Kärrman.

– Jag hoppas förstås att brandmännens halter av de fluorerande ämnena inte är förhöjda alls, men tror att de kan röra sig om något högre halter än genomsnittsbefolkningens. Det är väldigt viktigt att genomföra den här studien för att ta reda på exakt hur det förhåller sig. Jag tror dock att det finns andra grupper, räddningstjänstpersonal på flygplatser till exempel, som utsätts för högre exponering, och därför skulle jag vilja genomföra en studie också på en sådan grupp, säger hon vidare. Anna Kärrman vill även ha med MSB:s skolor i Revinge och Sandö, i den nuvarande studien och har påbörjat samtal med dessa.

– Men det är de på MSB ansvariga som bestämmer om medlen kan utökas.

Nyhet i Australien

Resultaten av hela forskningen sammanställs i en rapport, vilken publiceras av MSB, och Anna Kärrman kommer själv att sprida information via artiklar i olika tidskrifter. Samt ska fyra workshops genomföras i maj månad, varför det nu är bråda tider för forskarna att få allt klart.

– När resultaten av studien som genomfördes i Australien nyligen offentliggjordes blev det en nyhet där, och förhoppningsvis får vår studie en del uppmärksamhet, avslutar hon.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

TILSAMMANS FÖR ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

Solen skiner ikapp med de cirka fyrtio deltagare från Sveriges räddningstjänster och MSB som samlats …