Hem » Artiklar » Nu vet parterna vad som gäller!
Nu vet parterna vad som gäller!

Nu vet parterna vad som gäller!

Thomas Söderqvist
Kriström Advokatbyrå är specialiserade bland annat på arbetsrätt. Thomas Söderqvist är den jurist här, som främst har arbetat med frågan om samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension.Foto: Binge Eliasson

SFF har pratat med Thomas Söderqvist, jurist på Kriström Advokatbyrå, som är specialiserade bland annat på arbetsrätt, och som har anlitats av BRF för att komma till rätta med frågan om samordningen gällande Bengt-Åke Johanssons avtalspension.

– För BRF:s del är det viktigt att medlemmarnas rättigheter tas tillvara, och i just Bengt-Åkes fall blev det en fördelaktig utgång. Nu finns det en tolkning av pensionsavtalet i detta avseende, och nu vet parterna vad som gäller, säger han om Pensionsnämndens beslut.

Hur tolkar du Pensionsnämndens beslut?
– Det finns enligt min uppfattning inte så mycket utrymme att tolka beslutet: det som Pensionsnämnden yttrar sig om är vad som var partsavsikten med det här stadgandet i pensionsavtalet. Själva beslutet är ganska klart i och för sig, och såväl BRF som kommunen har rättat sig efter det.

En del av problemet var att det hade utvecklats en viss praxis på hur bestämmelsen brukade tillämpas, och det var väl egentligen denna praxis som var lite oklar. Parterna hade olika uppfattningar i frågan. Kommunen visste inte riktigt hur man skulle se på saken, och hänsköt därför frågan till Pensionsnämnden, som sa att ”så här ska ni läsa den här paragrafen.”.

För BRF:s del är det viktigt att deras medlemmars rättigheter tas tillvara, och för Bengt-Åkes del blev utgången fördelaktig. Men, det var tillfälligheter som gjorde detta; han råkade ha inkomst från månaden innan han lämnade in ansökan om avtalspension – hade han jobbat i augusti och lämnat in ansökan i december hade det varit en annan sak. Men, nu finns det ju en tolkning av detta, och nu vet parterna vad som gäller.

Hade det blivit frågan om rättsliga åtgärder om kommunen hade fattat ett beslut i strid med BRF:s begäran?
– Det blir ju spekulativt i så fall; givetvis är det så att man efter diskussioner föredrar att lösa saker i godo, och slippa ett rättsligt förfarande. Vi tyckte att vi hade fog för vår tolkning, men hade kommunen tolkat det på ett annat sätt hade klientens intresse fått tas tillvara i ett domstolsförfarande. Men, vi behövde aldrig överväga detta – även fast det tog lång tid hände det något hela tiden, vi ställdes aldrig inför skarpt läge.

Har detta ärende en prejudicerande verkan – och vilken betydelse får det i så fall?
– Det har en viss prejudicerande verkan, på så sätt att parterna förmodligen kommer att gå till det här beslutet varje gång frågan om samordning kommer upp. ”Nu kommer frågan upp, nu är vi inne i paragraf 36 i pensionsavtalet, hur var det här nu igen?”, och så tittar man på Pensionsnämndens yttrande. Det är ju parterna i avtalet som har uttalat sig om hur stadgandet ska tolkas, så jag förutsätter att man fortsättningsvis rättar sig efter det beslutet, tills något nytt beslut tas, eller ett nytt avtal ingås.

Hur ser du på att detta ärende har tagit närmare 14 månader?
– Det är givetvis olyckligt, det drabbar ju Bengt-Åke personligen i det här fallet. Men, vad tidsutdräkten beror på vågar jag inte spekulera i – ibland går det grus i maskineriet. I det här fallet hänsköts frågan till Pensionsnämnden, men man kan möjligtvis ha synpunkter på att det borde ha hanterats på ett något snabbare sätt. Dock är det kanske inte så enkelt för arbetsgivar- och arbetstagarparterna att komma överens om var man ska sätta ned foten någonstans. Vi hade också skickat lite underlag på lönespecifikationer, beräkningar av belopp och liknande, och vår första kopia var lite dålig, kommunen var tvungna att be om nytt underlag, så tidsutdräkten kan inte bara tillskrivas kommunen.

Har du själv drivit ett liknande ärende, eller hört talas om sådant?
– Nej, det är första gången jag har sett att ett ärende har hänskjutits till Pensionsnämnden.

Hur ser du på att en sådan här fråga bordlades av nämnden i 2,5 månader?
– Jag har som sagt ingen egen erfarenhet av ett ärende i Pensionsnämnden. Men, det bör beaktas att Pensionsnämnden är partssammansatt – med företrädare för både arbetsgivare och arbetstagare, så att det kan finnas en viss motsättning mellan de olika sidorna. Min uppfattning är att det inte är så ovanligt att ärenden i och för sig bordläggs – sedan hur lång tid denna bordläggning ska ta, det är en annan fråga.

Hur ska begreppet ”parallell anställning” tolkas?
– Det kan jag inte svara på, det är inte mitt begrepp som används, och jag har inte stött på det tidigare. Vår uppfattning är att en bisyssla per definition nästan utgör en parallell anställning. BRF och kommunen hade olika uppfattning om vad som, i det här fallet, utgjorde bisyssla och inte. Sedan var begreppet ”parallell anställning” kommer ifrån kan jag inte svara på. När vi gjorde bedömningen tittade vi på kommunens egna riktlinjer för bisysslebegreppet, vilka i fösta hand har upprättats för att skydda arbetsgivaren från förtroendeskadande bisysslor. Vi hävdade att ”om ni har en tolkning åt det hållet, så får ni ha samma tolkning när det gäller pensionsavtalet.” Det var vår inställning, vilken kommunen – i slutändan – verkar ha delat.

Bengt-Åke Johanssons ansökan om särskild avtalspension är underskriven den 27 december 2012, men längst upp på sidan står datumet 2012-11-27. Dokumentet är inte diariefört. Vad anser du om räddningstjänstens, respektive kommunens hantering av detta dokument?
– Jag har inga synpunkter vad gäller hanteringen av dokumentet: parterna hade olika uppfattning om vilket av dessa datum som skulle gälla, det var frågan vi diskuterade. Vi fokuserade på det datum arbetsgivaren fick ansökan om särskild avtalspension – det datum Bengt-Åke undertecknade dokumentet – och anförde att det datumet skulle gälla. Vår uppfattning var att han inte kan ha ansökt om avtalspension innan han skrev på ansökan. Vi torgförde vår uppfattning och där fick vi ju med oss kommunen.

Hur ser du på att Bengt-Åke Johanssons inlämnade anmälan om bisysslor inte hade registrerats?
– Detta var något som hände innan vi kopplades in, så jag har ingen aning om omständigheterna i sak. Men, skulle det vara så är det givetvis olyckligt; det ligger väl på arbetsgivarens bord att dokumentera dessa uppgifter, eftersom det kan få ganska långtgående konsekvenser för den enskilde om så inte görs – som till exempel i Bengt-Åkes fall.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …