Hem » Artiklar » MSB fortsätter studie kring cancerframkallande ämnen i brandrök
Cancerframkallande ämnen i brandrök

MSB fortsätter studie kring cancerframkallande ämnen i brandrök

”Vi vill titta närmare på hur farligt det är med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök. Hur effektivt är det exempelvis med tvätt av skyddskläder och dusch efter övning?”

Det säger Cecilia Hammar Wijkmark, handläggare vid MSB, som ansvarar för en studie inom MSB:s utbildningsverksamhet som bland annat ska undersöka riskerna med hudexponering av cancerframkallande ämnen i brandrök vid heta brandövningar

Fortsättningsstudie

Studien är en fortsättning på den partikelmätningsstudie som genomfördes 2014 av FOI CBRN i Umeå och Air Control Norr AB på uppdrag av och i samarbete med MSB Sandö och MSB Revinge. Den tidigare studien mätte mängden partiklar som tränger igenom skyddskläder vid heta brandövningar på MSB:s verksamhetsställen samt undersökte hur stor skyddsfaktor skyddskläder har. Mätningarna genomfördes för ett 30-tal polycykliska aromatiska kolväten, s.k. PAHer, varav vissa är cancerframkallande och lättupptagliga genom huden.

Mätningarna genomfördes vid två typer av övningar som genomförs regelbundet inom MSB:s utbildningar. Vid dessa övningar används ved, träskivor och tändvätska enligt eldningsbestämmelser. Resultaten visade att cancerframkallande ämnen, i form av små ultrafina sotpartiklar, finns i brandröken och att dessa även återfinns på huden under skyddskläder.

”Utifrån 2014 års studie vet vi att cancerframkallande partiklar tränger in under skyddskläderna vid övningar, säger Cecilia Hammar Wijkmark. Men, vi vet inte hur lång tid det tar för partiklarna att gå igenom huden. Vi vet inte heller hur effektivt det är att duscha efter exponering. Idag saknas gränsvärden för hudexponering av dessa cancerframkallande partiklar och därför är vi från MSB särskilt angelägna om titta närmare på detta”.

Fortsättningsstudien genomförs också av Håkan Wingfors vid FOI CBRN Skydd och Säkerhet i Umeå.

Centrala frågor

Centrala frågor för studien är huruvida det går att tvätta bort cancerframkallande partiklar i brandrök vid dusch samt hur effektivt det är med tvätt av skyddskläder. Även riskerna med så kallad sekundär exponering av cancerframkallande ämnen i brandrök ska undersökas. Dessa mätningar – som redan har påbörjats – sker i olika lokaler och fordon och där ingår också servicepersonal som arbetar på MSB:s övningsfält.

”Vi hoppas att studien kommer att ge oss underlag för vilka steg vi inom MSB:s bör ta härnäst i form av exponeringsreducerande åtgärder och fortsatta studier.

Cecilia Hammar Wijkmark berättar att en annan viktig fråga handlar om hur lång tid det för partiklarna att gå igenom huden: ”Detta är något vi planerar att titta på i en kommande studie. Just tiden det tar för partiklar att gå igenom huden ger upphov till många frågor. Ponera att det tar åtta timmar för partiklarna att gå igenom huden; då är det inte ett problem för de som arbetar och studerar vid MSB:s verksamhetsställen eftersom man då hinner duscha i god tid efter en het brandövning.”

”Men, säg att det tar två timmar, eller kanske trettio minuter? Då kan det bli svårt att hinna med att duscha om man har andra schemalagda lektioner. Detta är också förutsatt att vi kan visa att det räcker med en vanlig dusch för att få bort partiklarna från huden.”

Resultat kan vara intressanta för räddningstjänsten

Cecilia Hammar Wijkmark tror att resultaten från studierna kan vara intressanta även för räddningstjänsten. ”Även om mätmiljöerna vid verksamhetsställena ser annorlunda ut än t.ex. ute vid en riktig villabrand, går studiens beräknade skyddsfaktorer att använda för att bedöma hudexponeringen av PAHer även där.”

”Då finns ju också problematiken med att det kan gå lång tid innan räddningstjänstpersonalen kan duscha och ta av sig skyddskläder om det handlar om en långdragen räddningsinsats med eftersläckning. Det är också rimligt att anta att det är högre halter av farliga ämnen i brandröken eftersom det kan vara en rad olika material som brinner, inte bara ved.”

Hon säger att en förhoppning är att resultatet av studierna ska bidra till att öka räddningstjänsternas kunskap inom området och bidra i arbetet med att ta planera och implementera effektiva exponeringsreducerande åtgärder.

Men hon betonar också att det idag inte finns någon enkel lösning på problemet. ”Det är därför det är så viktig att området fortsätter att studeras och att MSB och andra aktörer arbetar vidaremed att driva dessa frågor.”

Resultatet från årets studie kommer redovidas under hösten

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

TILSAMMANS FÖR ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

Solen skiner ikapp med de cirka fyrtio deltagare från Sveriges räddningstjänster och MSB som samlats …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *