Hem » Artiklar » ”Kemikaliernas värstingar”
Kemikaliernas värstingar

”Kemikaliernas värstingar”

Cirka 70 miljoner kubikmeter vatten används årligen, enligt räddningstjänstens insatsstatistik, under brandsläckning. I släckvattnet finns föroreningar bestående av restprodukter från bränslet, och ämnen som funnits på plats redan innan branden. Vidare kan det innehålla kemikalier från andra objekt, t ex drivmedel, som också påverkas av brandförloppet.

Den kemiska samansättningen av ett släckvatten beror på faktorer såsom materialet som brinner, förbränningsgraden och föroreningarnas kontakt med vattnet. En hög förbränningsgrad resulterar i fullständig förbränning av avfallet och innebär ett släckvatten med enklare sammansatta föroreningar, medan det omvända gäller för låg förbränningsgrad.

Viskan
Det har skett att släckvatten släppts rakt ut i Viskan, och därmed slagit ut hela processen med den biologiska reningen.

Ju högre vattenlöslighet ett ämne har desto mer kan lösas i vattnet. Om ämnets kokpunkt nås i branden är risken att det kondenseras och fastnar på partiklar, som följer med släckvattnet.

I de flesta bränderna förekommer föroreningar såsom polycykliska aromatiska kolväten PAH, i form av partiklar. PAH kan medföra ökad risk för cancer, i luft och på hud. Samt förekommer ofta sura eller basiska ämnen, syretärande ämnen och övergödande ämnen. Utöver dessa kan även bromerande flamskyddsmedel, dioxiner, ftalater (från plast), aminer och vätecyanid (från polyuretanplast) och pyrolysolja (från däck) förekomma.

Tillsatt skumvätska orsakar även att lösligheten av föroreningar från branden ökar och att förmågan att tvätta ur föroreningar som funnits på brandplatsen ökar. Vilket även medför att mängden föroreningar från branden/brandplatsen är högre vid släckning med skum – även när de kemikalier som finns i skummet räknas bort.

Tidigare tillsatte många tillverkare PFOS, (perfluoroktansulfonat) som är bioackumulerande, persistent och giftig. PFOS förbjöds i EU år 2008 – vad gäller kemiska produkter och varor – men fram till juni 2011 var det tillåtet att använda brandsläckningsskum med PFOS som tillverkats och sålts före slutet av december 2006. PFOS tillverkas och säljs fortfarande på flera håll i världen, och finns i varor med smuts- och vattenavstötande funktion som till exempel emballage, textilier, rengöringsmedel, golvpolish och ytbeläggning på kokkärl.

Fortfarande brukas stora mängder närbesläktade PFAS-ämnen (per- och polyfluorerade kemikalier) som av forskare benämns som ”kemikaliernas värstingar” och en av de allvarligaste miljöföroreningarna i modern tid i Sverige. PFAS bryts ned extremt långsamt i miljön och har därför under lång tid läckt till miljön och förekommer i dag i varenda människas blod. PFAS har i djurförsök visat sig påverka reproduktion, immunsystem och hormonsystem. Epidemiologiska studier tyder på likartade effekter när människor utsätts – men de långsiktiga konsekvenserna av förekomsten av PFAS i vårt dricksvatten är okända.

Enligt kemikalieinspektionen är brandövningsplatser den förmodade källan till föroreningarna – de PFAS som används i brandsläckningsskum har ansamlats i grundvatten. I vissa kommunala dricksvattenbrunnar har uppmätts koncentrationer flera hundra gånger högre än de tillåtna riktvärdena.

Enligt livsmedelsverket är ett 60-tal kommunala vattentäkter förorenade och ungefär 3,5 miljoner av Sveriges invånare är exponerade. Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket har påpekat att detta är ett allvarligt problem för hälsa och miljö. I maj 2014 skrev 19 svenska miljöforskare till den dåvarande regeringen med uppmaningen att tillsätta en kommission för att utreda bakgrunden till samt konsekvenserna av den pågående spridningen av PFAS.

Flera olika lagar ställer krav på aktörerna inom sektorn skydd mot olyckor, t ex Lagen om skydd mot olyckor (LSO) och miljöbalken. I LSO fastslås att hänsyn ska tas till miljön, på samma sätt som mot människor och egendom, vilket innebär att beslutet kan tas att låta något fortsätta att brinna för att därmed skydda miljön.

Miljöbalkens bestämmelser gäller alla – den enskilda människan likväl som myndigheter, verksamhetsutövare och företagare – som utför eller tänker utföra något inom balkens tillämpningsområde. Miljöbalken innehåller dessutom en rad specialbestämmelser som riktar sig till vissa särskilt angivna verksamhetsutövare och myndigheter. En räddningsinsats är därmed en åtgärd som miljöbalken ställer krav på.

Flera av de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken ska tillämpas vid planering av räddningsinsatser och vid genomförande av en räddningsinsats. Hänsynsreglerna omfattar Bevisbörderegeln, Kunskapskravet, Försiktighetsprincipen, Lokaliseringsregeln, Hushållnings- och kretsloppsprincipen samt Ansvar för att avhjälpa skador.

Källa: ”En miljöskandal av historiska mått”, SVD Brännpunkt 2014-10-06, ”Förmåga och begränsningar av förekommande släcksystem vid brand i byggnad – fokus på miljöarbete” MSB 618, ”Kartlägg förorenat vatten”, SVD Brännpunkt 2014- 11-02, Kemikalieinspektionen PM 3/14, ”Rening och destruktion av kontaminerat släckvatten, MSB536, ”Räddningstjänst och miljö, Räddningsverket U30- 652/06, ”Viktigt att fortsätta utreda föroreningar”, Försvarsmakten 2014-10-06.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …