Hem » Artiklar » Jurist med ett brinnande engagemang för brandmännens rättigheter har hittat drömjobbet – som ombudsman på BRF
Josefin Lundmark - Ombudsman på BRF

Jurist med ett brinnande engagemang för brandmännens rättigheter har hittat drömjobbet – som ombudsman på BRF

Ända sedan barndomen i Skellefteå har Josefin Lundmark varit engagerad i mänskliga rättigheter; och då inte minst arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet. Via Taipei, Shanghai och juridikstudierna i Lund har hon nu som BRF:s senast anställda ombudsman kastats rakt in i de centrala RIB-förhandlingarna – vilket hon ser som en lyx.

Josefin Lundmark föddes och växte upp i Skellefteå, där hon tidigt blev intresserad av mänskliga rättigheter. – Mamma pratade hela tiden med oss barn om sådana saker; när jag var åtta år gammal ville jag bli biståndsarbetare, berättar hon och framhåller att hon brinner för arbetstagares grundläggande rättigheter i arbetslivet eftersom det är en relation som på ett eller annat sätt berör de allra flesta människor.

– Det är lätt att glömma arbetet när man pratar om mänskliga rättigheter, trots att det är en central fråga där många riskerar att fara illa om det inte finns ett starkt fack som driver dessa frågor. I jämförelse med många andra länder är det relativt bra i Sverige, även fast det har försämrats och förekommer orättvisa och ibland slavliknande arbetsförhållanden också här.

Familjen bytte det västerbottniska landskapet mot det kinesiska när fadern fick jobb på IKEA i Taipei i Taiwan, och Josefin Lundmark gick både högstadiet och gymnasiet där.

– Jag har alltid varit intresserad av att lära mig språk, men jag pluggade inte kinesiska där utan spanska, vilket var korkat insåg jag i efterhand, men då tänkte jag att jag inte skulle vara kvar där, och att spanska var ett bättre val inför framtiden. Därefter sammanstrålade familjen i Skåne, men snart ville hon tillbaka till Kina, och för att kunna kommunicera med människor i vardagen började hon, år 2007, att plugga modern kinesiska i Lund. Hon tilldelades ett stipendium av The Birgit Rausing Language Programme, och fortsatte studierna under en termin i Peking.

– Det var roligt men svårt, och jag har tappat en del, men det skulle nog komma tillbaka om jag bosatte mig där igen.

Ett tag bodde hon i Shanghai – Kinas ekonomiskt viktigaste och mest expansiva stad – där hon jobbade som butikschef för en holländsk klädbutik i centrala Shanghai.

– Shanghai har en puls som jag trivdes väldigt bra med. En gång kommer jag att åka tillbaka dit.

Decent working time

År 2009 började Josefin Lundmark på juristprogrammet i Lund, varefter masterprogrammet följde, som avslutades förra året. I examensarbetet ”In a House There Are No Hours” undersökte hon huruvida arbetstidslagstiftningen inom branschen för hushållsarbete i Thailand och Sverige kan sägas uppfylla de krav på ”decent working time” som ställs inom den internationella arbetsrätten. Hon tilldelades ett av Sida finansierat resestipendium för att undersöka situationen för arbetare på plats i Thailand, vilket gav fördjupade kunskaper inom både svensk och thailändsk arbetsrätt.

– Trots olika grader av formaliseringar i olika länder finns det likheter globalt; även de som har det bäst har det ganska dåligt. I Sverige är lagstiftningen på det här området hyfsat stark, medan arbetstagarna i Thailand har begränsade rättigheter. Dock hade det skett en del förbättringar i lagstiftningen där – inklusive arbetstiden – och jag var intresserad av att med egna ögon se vad som hade hänt.

Drömjobbet fanns på BRF

Vid sidan av studierna arbetade Josefin Lundmark som medlemskommunikatör först på Unionen och därefter på Kommunal, och när mastern var klar sökte hon flera jobb som ombudsman.

– Jag hoppades så på BRF, och blev överlycklig när Peter Bergh var den förste att ringa. Han sålde in det så att jag blev än mer sugen – så mycket spännande händer ju hela tiden och det är rena drömjobbet.

Tur med boendet

Under studierna pendlade hon och pojkvännen, Victor Andreasson, mellan Göteborg där han bodde och Lund, varefter hon flyttade till honom.

– Victor som har ett eget företag, där han bland annat översätter tekniska manualer, erbjöd sig på en gång att flytta med mig: ”sök du, jag är flexibel”, sa han. Vi trivdes väldigt bra i Göteborg och vi trivs förträffligt även i Stockholm. Det är ju ingen enkel sak att hitta en bostad här, men vi har haft turen att få hyra en lägenhet i andra hand, åtminstone till årets slut och förhoppningsvis längre. Många av de mest intressanta jobben finns här, och flera av våra vänner har också flyttat hit, bland annat några av mina vänner från Skellefteå, som jag inte har träffat sedan jag bodde där.

Den juridiska kompetensen

Innan flytten från Göteborg praktiserade hon lite på brandstationen i Lerum, där BRF:s ”vicing”, Mikael Strand arbetar.

– Jag var inte med på någon utryckning då så jag kanske ska höra mig för om jag får praktisera på någon av stationerna här, så att jag får lite mer kött på benen. Jag hade ingen aning om att brandmännen utför så många olika uppgifter; att släcka bränder är ju ”bara” en av dem.

Det faktum att Josefin Lundmark inte har någon erfarenhet av yrket innebar inte att hon – ens en minsta sekund – tvekade att ta jobbet.

– Jag är ju anställd på grund av min juridiska kompetens; min uppgift är att jobba med arbetstagarna och deras villkor. Eftersom jag är specialiserad på arbetsrätt kan jag detta, och om jag behöver fakta gällande något om räddningstjänsten finns det ju gott om folk att fråga, konstaterar hon och framhåller att det är mycket som händer nu.

– Eftersom det pratas en del om frivillighet är det viktigare än någonsin att klargöra att brandmannayrket är ett ”riktigt” jobb, som innebär regelrätta anställningar.

BRF:s nya ombudsman betonar att det är väldigt roligt, men också omtumlande med en helt ny bransch inklusive alla uttryck som används.Alldeles i början, när hon följde med Magnus Sjöholm och Mikael Svanberg på några lokala förhandlingar, fick hon en ”crash course” i sådant som vad benämningen 1+4 innebär.

– Det svåraste är just de olika befattningarna; vad det är för skillnad på att arbeta som styrkeledare och insatsledare till exempel, och vilket ansvar som är kopplat till dem.

Lyx förhandla centralt

När SFF träffar Josefin Lundmark första gången, i slutet av april, är det givetvis RIB-avtalet som står i fokus. Samt handlar det också att få till ett eget kollektivavtal för heltidsbrandmännen, och så ska BRF:s kongress i början av oktober förberedas.

– Därtill är det otroligt spännande med framåtrörelsen i det internationella arbetet. Jämfört med att jobba som ombudsman på ett lokalt kontor är detta mycket mer dynamiskt. Jag kommer inte att vara drivande i allt, men ha insyn i mycket, säger hon och tillstår att detta att hamna direkt i hetluften i de centrala förhandlingarna med SKL/Pacta är rena lyxen.

Ett modernt avtal!

Många inom BRF – inklusive förhandlingschefen Raymond Holmström – är inblandade i arbetet med att förhandla fram ett nytt RIB-avtal, och till sist är det ledamöterna i förbundsstyrelsen som godkänner alla yrkanden och förändringar i avtalet. När parterna möttes för första gången, i början av mars i SKL/Pactas lokaler på Hornsgatan i Stockholm, var BRF representerade av de båda ombudsmännen Josefin Lundmark och Ulf Hägglund, samt ”ordföringen” Peter Bergh.

– Det märktes snabbt att våra utgångspunkter låg långt ifrån varandra; BRF vill ha ett MODERNT avtal, med samma rättigheter som alla andra på den svenska arbetsmarknaden har. Dagens avtal speglar inte dagens förutsättningar – vissa skrivningar finns kvar från 1940-talet. Det är direkt chockerande till exempel att gravida brandmän, som inte kan tjänstgöra i utryckningsstyrka och där omplaceringsmöjligheter saknas, fortfarande bara får 90 dagars ersättning. Jag blev oerhört förvånad när jag fick veta att vissa grundförmåner inte finns med i RIBavtalet; detta är ju en RIKTIG anställning, där LAS och arbetsmarknadens övriga regler gäller. Ändå är dessa brandmän delvis utestängda ifrån socialförsäkringssystemet,inklusive a-kassan, betonar

Josefin Lundmark och förklarar att punkterna där BRF vill se förändringar gäller sådant som rätten till ledighet för ”enskilda angelägenheter”, såsom att närvara vid en begravning, och att få vara ledig tio dagar per år när en nära släkting har dött – vilket ju inte utgör några kostnader för arbetsgivaren. – Vidare ska semesterparagrafen överensstämma med den nu gällande lagstiftningen. Givetvis måste förbättringar för ammande och gravida kvinnor – liksom för småbarnsföräldrar – till.

En annan viktig punkt är schemaläggningen, som behöver bli mer flexibel och individuellt anpassad; systemet med endast hela beredskapsveckor måste ersättas av timmar eller dygn. Detta eftersom en hel vecka är en lång tid att vara uppbunden, och det för hela familjen. Det skulle vara lättare att rekrytera om det i stället handlar om två dygn en vecka och tre dygn veckan därpå, till exempel. Det blir också lättare att lägga in semestern.

Endast intresserade av ”märket”

En annan viktig punkt är ersättningen för utbildning, som fortfarande är bundet till hur och när respektive brandman åker, samt vill BRF ha en reglering av ersättningen för distansutbildningar, vilket saknas i det nuvarande RIB-avtalet.

– Men, medan BRF vill diskutera hur reglerna i ett nytt, modernt avtal kan struktureras, är SKL/Pacta endast intresserade av att diskutera en höjning av lönen med procent, enligt ”märket”. Det är väldigt märkligt med tanke på att arbetsgivare och fack under en längre tid har varit överens om att något måste göras, konstaterar hon och refererar till det idoga arbete som har lagts ner i de tidigare arbetsgrupperna, där representanter både från arbetstagarnas och arbetsgivarnas organisationer deltog. Samt var intresset mycket stort för RIB-konferenserna som Christer Ängehov initierade, när han jobbade i Storstockholms brandförsvar, säger hon och framhåller att BRF, i skrivande stund ännu inte har pratat om några siffror.

– Vi vill inte låsa fast oss i procent, utan först få en struktur på reglerna, därefter ska vi diskutera ersättningsnivån – annars är vi rädda att fastna i ”märket”. Men, jag är förvånad över lönenivån; det är ju främst i traditionella kvinnoyrken som lönerna är så här låga, framhåller hon och berättar att BRF också yrkar på att ersättningsnivån för deltidsbrandmännen ska vara minst jämförbar med andra kommunalanställda.

– Ersättningsnivåerna för deltidsbrandmännen har halkat efter, så även fast vårt fokus ligger på att göra om RIB-avtalet till ett modernt avtal, avser vi också att höja ersättningsnivåerna.

Snabbt till medling

Parterna möttes till en början ungefär en gång i veckan, men detta utökades vid månadsskiftet till att bli flera gånger i veckan. Då parterna inte hade förhandlat klart prolongerades det tidigare avtalet, som löpte ut den 1 april.

– Det märktes från allra första början att arbetsgivarparten inte hade någon vilja att gå in i förhandlingen utan de körde konstant samma vals. De nämnde också medling redan under den andra sittningen, förklarar Josefin Lundmark.

Medlarnas uppdrag är att hitta en ingång som kan få tillbaka parterna till förhandlingsbordet, vilket påbörjades i mitten av april.

– De har ett eget rum i SKL/Pactas lokaler, där de pratar enskilt med oss parter. Men, nu i slutet av april, har detta bara genomförts ett par gånger, eftersom det snart blev tydligt att vi har så olika ingångar. Den senaste gången konstaterade medlarna att det inte var särskilt mycket de kunde göra – de upplevde att det inte var någon idé att komma med något förslag, och yttrade att ”vi håller oss i bakgrunden.”

Tredje mans bästa?

Av flera anledningar hade Josefin Lundmark inte förväntat sig att motparten skulle uppträda på det här sättet. Bl a för att det ju handlar om en samhällsnyttig bransch som alla har ett intresse av.

– Det borde i alla fall vara en självklarhet för alla att vilja ha en fungerande räddningstjänst. Så jag trodde att även Sveriges arbetsgivare skulle se till deltidsbrandmännens – och därmed tredje mans – bästa. Detta är ju arbetsgivare i det offentligas tjänst, vilka om några borde förstå vilken samhällsnytta deltidsbrandmännen utgör. Det ska givetvis inte slösas med skattemedel, men jag tog för givet att de skulle bry sig om personalen.

Lutar åt konflikt

Ett tag lutade det åt ett varsel om konflikt, men vilka fackliga stridsåtgärder det kunde bli frågan om bestämdes inte. Begränsningar gäller för den offentliga sektorn, men det är tillåtet bland annat att lägga arbetsblockad, till exempel mot övertid och fri inryckning.

– Det är viktigt att understryka att BRF inte SÖKER konflikt, och om vi lägger ett varsel kommer det att vara tydligt vilka punkter det gäller, och i sådana fall är det BRF:s förbundsstyrelse som diskuterar detta. Ingenting som är samhällsfarligt kommer att genomföras – inga medborgare får på något sätt komma till skada, säger Josefin Lundmark.

Strax innan pressläggningen av SFF 3, varslade BRF om stridsåtgärder, med början den 15 juni. Detta gav ett väldigt stort genomslag i medierna, samt fullkomligt strömmar det in nya medlemmar till BRF.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

TILSAMMANS FÖR ALLA MÄNNISKORS LIKA VÄRDE

Solen skiner ikapp med de cirka fyrtio deltagare från Sveriges räddningstjänster och MSB som samlats …

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *