Hem » Artiklar » ”Inget utsläpp av kontaminerat släckvatten i framtiden”

”Inget utsläpp av kontaminerat släckvatten i framtiden”

Projektet i Viskafors är en del av MSB:s långsiktiga plan beträffande kontaminerat släckvatten. Jämfört med den övriga världen ligger Sverige i framkant på detta område och förhoppningen är nu att utvecklingen kan gå så långt att inget kontaminerat vatten alls släpps ut i framtidens släckinsatser.

Claes-Håkan Carlsson
Claes-Håkan Carlsson är filosofie magister i rättsvetenskap och har tidigare arbetat med NBC-frågor (Nuclear, Biological, Chemical) inom försvaret och som riskhanteringskonsult. År 2001 tillträdde han tjänsten som projektledare vid dåvarande Räddningsverket, och därefter MSB. Främst har han arbetat med miljöfrågor och kärnenergiberedskap, men för tillfället ser han över hur MSB ska stödja kommunernas arbete med handlingsprogram avseende räddningstjänst. Foto: Privat

Claes-Håkan Carlsson på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), har under tolv år lett flera olika projekt avseende alternativa släckmetoder, och problematiken vad gäller släckvattnet.

– Just nu håller jag på med en översyn av räddningstjänsternas kommunala handlingsprogram, men eftersom jag är väldigt engagerad i frågan håller jag mig informerad om vad som sker här. Det är inte omöjligt att jag återgår till denna syssla igen, säger han och förklarar att MSB har ett stort intresse av att undvika skador på miljön.

– Samhällsnyttan måste beaktas vad gäller vattentäkter som kan komma att skadas av kontaminerat släckvatten. Tack vare projektet i Viskafors kan vi kanske komma så långt att inget kontaminerat vatten överhuvudtaget släpps ut vid en släckinsats, framhåller han.

Sverige långt fram

MSB har en långsiktig plan vad gäller kontaminerat släckvatten, där fyra olika moment ingår: Planering och förebyggande, Släckmetod, Bedömning, uppsamling och förvaring, samt Destruktion. I litteraturstudien som gjordes inför de olika projekten sökte den dåvarande kollegan Sören Lundström – som varit delaktig i hela detta arbete fram till det att han gick i pension vid årsskiftet – efter information gällande hur andra länder nu gör med släckvattnet, men hittade inget aktuellt.

– MSB har internationella samarbeten beträffande de övriga områdena vi ansvarar för, men detta är svårt eftersom förutsättningarna är så olika. Till exempel diskuterade vi grundvattenskydd med Ukraina, men de förstod inte problematiken eftersom jordarterna är så annorlunda där jämfört med våra. Holland och några andra länder på kontinenten är intresserade av processen med släckvatten, men vi bedömer att de inte har kommit så långt som vi i Sverige har gjort, säger Claes-Håkan Carlsson.

Äger utrustningen

MSB:s finansiering av projektet i Viskafors, som började år 2013, var en glidande fas, och föregicks av ett projekt som genomfördes under år 2012, vilket hade syftet att undersöka hur släckvattnet ska kunna destrueras.

– Det var ungefär här som vi såg att projektet inom SÄRF gick hand i hand med MSB:s målsättning att ta reda på hur släckvattnet kan samlas in i realtid under en kort period, samt hur det kan förvaras innan det fraktas bort för destruktion, säger Claes-Håkan Carlsson och förklarar att MSB formellt äger utrustningen och ger SÄRF i uppdrag att testa den.

– Upphandlingsprocessen blir enklare på det sättet, eftersom MSB har större möjligheter att få bra avtal. Det allra mesta som ingår i utrustningen är billigt att köpa in, samt är också enkelt att använda, konstaterar han och understryker vikten av att även möjligheten till misslyckanden finns:

– Annars kan det inte bli framgångsrikt; det är värdefullt för oss att veta även vad som INTE fungerar. Alla kommuner vågar nog inte det, men inom MSB vill vi jobba så.

En träbit är ingen kiosk

Claes-Håkan Carlsson framhåller att det på många håll finns tänk och idéer, fast få eller inga utanför respektive räddningstjänst känner till detta.

– Jag vet att det finns varianter, såsom att ”läsa naturen”, att låta släckvattnet rinna ut över en leråker till exempel. Men om det inte finns en leråker till hands är det ju kört. Många försöker leda bort släckvattnet, men det uppstår problem när det handlar om stora mängder, så det gäller att hitta ett system för detta, säger han och understryker att vetskapen redan finns att släckvattnet innehåller cancerogena ämnen.

– Därför bör Försiktighetsprincipen gälla; alltså vi antar att det är farligt till dess att motsatsen har bevisats.

Att ta prover från samma brandplats innebär att man kommer att kunna se vilka förändringar som sker under tiden: höjs eller sänks mängden farliga partiklar?

– Detta kan inte utföras i ett labb; det är skillnad på att en träbit brinner och att en kiosk brinner, till exempel, så mätningarna måste ske i verkligheten, säger han och framhåller att tack vare projektet i Viskafors kommer det till exempel att kunna utrönas om partikelhalten ökar eller minskar över tiden som branden pågår.

– Frågan är hur brandens olika skeden påverkar sammansättningen; är det så att till exempel PH-värdet förändras? Ingen annan har gjort detta, så det ska bli spännande att se resultaten, framhåller han och berättar att enligt forskning på Uppsala universitet, som ännu inte har bekräftats, kan PHvärdet ha betydelse för hur partiklarna sprids i markerna.

Vetenskaplig expertis analyserar

Proverna skickas till ALControl; sedan länge en av MSB:s leverantörer, och därmed vana vid den här sortens prover. Där undersöks vilka ämnen som finns i släckvattnet, samt vilka mängder det är frågan om.

– Hittills är proverna för få för att några slutsatser ska kunna dras, men vi ser tendenser, och det är lovande inför framtiden. För att förstå innebörden av siffrorna i protokollen på djupet kommer en värdering att göras av vetenskaplig expertis, så småningom, säger Claes-Håkan Carlsson och avslöjar att inom MSB är nu förhoppningarna stora vad gäller nästa delmoment: att destruera släckvattnet redan på plats, i stället för att frakta i väg det.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …