Hem » Artiklar » Förvillande datum
Jönköpings kommun

Förvillande datum

Maria Idéhn, förhandlingschef i Jönköpings kommun, beklagar att ärendet vad gäller samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension drog ut på tiden. Främst var det de två olik datumen på hans pensionsansökan, samt ett tidigare besked från SKL, som resulterade i detta.

SFF: Hur tolkar du pensionsnämndens beslut gällande Bengt-Åke Johanssons ärende?
– Jag tolkar det som vårt slutgiltiga besked blev. Ofta är det ju så med långdragna ärenden att det förekommer flera olika saker som gör att beslutet inte är så enkelt att ta. I det här fallet var det så, till exempel, att längst upp på hans ansökan står datumet 2012-11-27, men den är underskriven 2012-12-27, och den är inte ankomststämplad. Vi hade alltså två datum att förhålla oss till – och det var ju ganska viktiga datum. Kommunens chefsjurist hade dialogen med Thomas Söderqvist på Kriström advokatbyrå. Vi diskuterade frågan om datumen och gick på den 27 november – vi tyckte att det verkade lite konstigt att den skulle vara påskriven i mellandagarna – och då var det ju oktobers inkomst som gällde. Vi hade en dialog med SKL om detta, samt har personalhandläggaren på räddningstjänsten, och även räddningschefen, varit inblandade.

Senare kom vi fram till att vi inte kunde säga att ansökan kom hit den 27 november för den var inte stämplad. Jag fick aldrig någon förklaring på varför det inte finns någon stämpel. Det hade gått så lång tid, och dessutom gick kommunens dåvarande pensionshandläggare i pension sommaren 2013. Men, senare bestämde vi att datumet när ansökan är underskriven, alltså 27 december, ska gälla, och då räknas inkomsten i november.

Hur ser du på att ärendet har pågått under så lång tid?
– Det HAR tagit för lång tid, vilket jag beklagar fram för allt för Bengt-Åkes skull. Jag hade absolut hellre sett att ärendet avslutats tidigare. Men, det tog tid att reda ut detta med datumen, vi måste ju gå igenom Bengt-Åkes lönespecifikationer. De första kopiorna var svårtydda, och detta var strax innan semesterperioden. Vår jurist har haft ett väldigt hektiskt år; hon har varit tillförordnad vd för ett av våra bolag, vilket bidrog till detta. Jag vill framhålla att från kommunens sida har vi aldrig hindrat honom från att jobba på MSB, efter det att han gick i pension. Fast då hade vi ju samordnat.

Tycker du att avtalet är svårt att tolka, vad gäller samordningen?
– Ja, vi tycker att skrivningarna i avtalet är otydliga; det var därför vi bad om hjälp, i första hand från SKL, och Jesper Neuhaus hänvisade oss till Pensionsnämnden.

Maria Idehn
Maria Idéhn, förhandlingschef på Jönköpings kommun, beklagar att ärendet gällande samordningen av Bengt-Åke Johanssons avtalspension har tagit så lång tid.

Först sa ni att han skulle få jobba med en bisyssla under en månad per år, annars skulle varje krona samordnas – det vill säga räknas av från avtalspensionen.
– Det var vårt första beslut, som vi fattade i februari 2013: då tolkade vi avtalet på det sättet. Vi tittade på hans tjänstledigheter under årens lopp och så gjorde ett överslag på en genomsnittlig tjänstledighetstid, och kom då fram till en månad. Vi tyckte att det var rätt så förmånligt ändå.

Vi var också i kontakt med flera personer på SKL, och fick inte helt entydiga svar därifrån heller, så det här har inte varit lätt. Detta var ju innan Pensionsnämndens beslut, och från SKL kom svaret att de inte kunde se att detta skulle utgöra en bisyssla, utan en parallell anställning. ”Vi kan inte rekommendera er som arbetsgivare att ta ansvar för tjänstledig tid. Inkomster från MSB ej att likställa med inkomster från tillåten bisyssla enligt SAP-R”, står det i svaret från Niclas Lindahl på SKL, och då fick vi uppfattningen att vi hade gjort på rätt sätt, med att han skulle få en samordningsfri månad per år. Sedan skrev Bengt-Åke till mig efter det.

Hade du hört begreppet ”parallell anställning” tidigare?
– Det är inget begrepp som jag använder. Men, man kan ju inte ha en heltidsanställning och sedan jobba 100 procent någon annanstans.

Kommer Pensionsnämndens beslut att bli praxis i kommunen?
– Jag kan faktiskt inte riktigt svara på den frågan, eftersom det också är en personalpolitisk fråga. Även andra anställda får särskild avtalspension – alltså SAP, utan R – och där har vårt personalutskott beslutat att det är ett basbelopp som är samordningsfritt. Så, man ju möjligtvis ställa sig frågan varför det ska vara skillnad på brandmän och andra. Men, skillnaden är ju att detta finns i brandmännens avtal, så det är rätt ändå att de ska få det.

En sak som vi har diskuterat är våra rutiner gällande ansökan av SAP, som detta NÄR man ska kunna ansöka; det är ju inte rimligt att inkomsten från bisysslan ska styra detta.

Vill du se en förändring på det här området, till exempel av villkoren gällande samordningen?
– Naturligtvis har jag lärt mig en hel del av det här ärendet, och jag funderar på om avtalet kan skrivas om så att inte månaden innan man går i pension gäller, utan att det kanske kan läggas ihop på årsbasis eller liknande.

Jag vet att de på SKL, under hösten, ser över avtalet. Antingen borde det vara upp till arbetsgivaren att besluta i varje enskilt fall, eller också måste det vara väldigt tydligt vad som gäller. Kanske att samma regler ska gälla som för vanlig SAP. Men, man skulle också kunna tänka sig någon annan konstruktion på detta, att det inte påverkar pensionen efter fyllda 65 kanske kunde vara en variant.

 

 

 

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …