Hem » Artiklar » ERGONOMISKA VERKTYG FINNS.
Ergonomiska verktyg

ERGONOMISKA VERKTYG FINNS.

Förbättrad ergonomi gynnar alla, både större och mindre personer. Men en del fokuserar ibland mer
på hur tugnt det är att vara räddningstjänstpersonal, istället för att fokusera på hur arbetet går att förbättra.

Att svensk räddningstjänst ofta använder tyngre alternativ beror delvis på ekonomi, men också på en traditionell uppfattning om hur en brandman ska se ut.

MSB har finansierat studien om ergonomi. Syftet är dubbelt: att minska belastningsskadorna och att öka möjligheterna att arbeta i räddningstjänsten för den som inte är lång och inte superstark.

Forskarna Raúl Ochoterena och Lotta Vylund, båda vid RISE, Research Institutes of Sweden, har inventerat vilka verktyg svenska räddningstjänster huvudsakligen använder och vilka alternativ som finns på marknaden. Tidigare studier har slagit fast att de tyngsta insatserna blir krävande, inte bara på grund av insatserna i sig utan också på grund av formen, dimensionen och vikten på verktygen och utrustningen.

Forskarna Raúl Ochoterena och Lotta Vylund, båda vid RISE

De båda forskarna har deltagit vid övningar, de har intervjuat personer i arbetsledande ställning och skickat ut enkäter till totalt 355 brandmän runt om i Sverige. Enkäterna handlade om vilka verktyg brandmännen normalt använder vid olika situationer och hur fysiskt krävande de olika momenten bedöms vara med de vanliga verktygen.För de flesta insatser finns det ergonomiska alternativ på marknaden, men det är inte alla räddningstjänster som köper dem.

– När vi frågar varför, nämner många kostnaderna. Kostnaden för inköp spelar roll, men kostnaden i övningstimmar är kanske ännu viktigare, framhåller Lotta Vylund

Ett exempel är klippverktyg. En stor batteridriven sax väger cirka 23 kilo, medan den minsta väger tio kilo. Den lilla saxen kan vara lika effektiv som den större, under förutsättning att användaren har fått träna in tekniken.

– Framförallt för deltidsstationerna blir ju det ett stort problem att hinna öva så mycket som krävs, påpekar Lotta Vylund.

Ytterligare ett ekonomiskt skäl till att använda tyngre verktyg är att många räddningstjänster inte anser sig ha råd att köpa in många sorters olika utrustning. Även om den enskilda insatsen inte skulle kräva det, så är det bara det mest kraftfulla redskapet som finns till hands. Forskarna upptäckte också att många vill ha tyngre verktyg för att vara på den säkra sidan. Cirka 70 procent av dem som svarat på enkäten uppgav att de skulle välja det mest kraftfulla verktyget på skadeplats. Där spelar också tidsfaktorn in. Ingen vill förlora tid genom att gå och hämta ett nytt redskap om det visar sig att det första inte var tillräckligt starkt. Också selar som kan avlasta tyngden anses kunna fördröja insatsen och i vissa fall vara i vägen för ett effektivt arbete.

Men att den onödigt tunga utrustningen finns kvar bottnar också i tradition och en ovilja att ändra synen på vem som är en Riktig Brandman – det vill säga en stor och stark karl.

– Förbättrad ergonomi gynnar alla, både större och mindre personer. Men en del fokuserar ibland mer på hur tungt det är att vara räddningstjänstpersonal, istället för att fokusera på hur arbetet går att förbättra. Under intervjuerna fanns en oro för att lättare verktyg kommer att sänka de fysiska kraven för att vara räddningstjänstpersonal, heter det i rapporten.

Raúl Ochoterena betonar att uppfattningarna varierar.

– Det beror på vilken räddningstjänst man frågar. En del sa ”en brandman ska vara stor och stark.”. Andra sa ”vi vill anställa fler kvinnor och vi försöker skaffa den nya utrustningen”.

Kvinnor är i genomsnitt kortare och väger mindre än män i genomsnitt. Men det finns också många män som inte har den längd som brandstationer och utrustningen i brandbilar är anpassad till. En fråga i enkäten var vilken utrustning som innebär extra belastning på dig när den ska hämtas från brandbilen? Ett genomgående svar att utrustning som placeras för högt upp eller för långt in är svår och tung att hämta. Raúl Ochoterena tycker inte att det finns några rationella skäl till att inte anpassa stationer och bilar för att även personer som är under 1,80 lätt ska kunna arbeta där. – Det är bara en fråga om vilja.

Forskarna påpekar att det inte är självklart att den största individen med mest muskelstyrka är bäst lämpad för alla typer av räddningsinsatser, vilket blir tydligt också med internationella utblickar. En mindre person har betydligt lättare att till exempel arbeta i kollapsade strukturer med små öppningar, och vid rökdykning konsumerar en mindre kropp mindre luft.

Amerikanska studier visar också att erfaren räddningstjänstpersonal var snabbare och förbrukade mindre luft under en rökdykningsinsats än deras yngre kollegor, även om de yngre var fysiskt starkare. I intervjuerna kom det fram att skyddsutrustningen i sig utgör en belastning. Idag används ofta hängselbyxor där axlarna bär tyngden. Ett alternativ är mer figursydda byxor där tyngden också hamnar på höfterna, eller en overall som fördelar tyngden jämnare över hela kroppen.

Forskarna diskuterar också tyget i larmställen som uppfyller EN 469, internationella krav för brandsäkerhet vid rökdykning. För andra typer av insatser skulle det räcka med ett material som är mindre tätt och därmed lättare. Rapporten nämner några av de nya verktyg och metoder som finns att tillgå: slangkorgar som inte släpar i trappstegen även om den som lyfter är kortväxt, utskjutsstegar som kan hissas tillbaka på bilen genom att dra i ett snöre och olika brädor som kan användas för att lyfta skadade personer ur bilar.

– Ergonomi måste lyftas fram som en av grundpelarna när räddningstjänsten väljer verktyg, säger Lotta Vylund och Raúl Ochoterena.

Forskarna argumenterar för checklistor att använda vid upphandling. Där ska aspekter som livscykelkostnader, kapacitet, kostnader för att utbilda i nya tekniker, underhåll och arbetsmiljö vägas in. De påpekar också att skolorna bör vara ännu mer aktiva i att undervisa hur man arbetar rätt med verktygen, i utbildningen av både blivande och mer erfarna brandmän. Erik Flink är handläggare på MSB:s enhet för räddningstjänst och en av dem som gett uppdraget till forskarna.

– Studien beskriver att det finns ergonomiska alternativ och den kan hjälpa oss att förstå varför inte räddningstjänsten använder de metoderna och verktygen.

Resultaten ska spridas till räddningstjänsten, bland annat på seminarier och konferenser, och Erik Flink hoppas att branschen, precis som MSB:s egna skolor, kommer att ta till sig slutsatserna. MSB deltar också i basbilsprojektet, med syftet att konstruera brandbilar på ett nytt sätt.

– Vi är pådrivande för att göra det billigare att upphandla ergonomiskt vettiga lösningar, och vi ska fortsätta finansiera forskning för att förbättra ergonomin.

 

Text: Annika Lindqvist, MSB 

Om Lotta Reyes

Marknadschef & Webbredaktör för tidningen Swedish Firefighters

Läs även

ARKEOLOGERNAS BÄSTA VÄN: BRÄNDER

För forntidens människor var bränder ofta en katastrof. Men elden bevarar ofta material och fungerar …