Hem » Artiklar » En smula motsägelsefulla svar
Bengt Martinsson från Bengt Martinsson

En smula motsägelsefulla svar

Bengt Martinsson tjänstgör som räddningschef i Jönköpings kommun, samt ingår bland annat i SKL:s nätverk för kommunal räddningstjänst. Han är mycket positivt inställd till MSB:s och tidigare SRV:s verksamhet vad gäller internationella insatser, men beträffande vissa andra av SFF:s frågor blir svaren en smula motsägelsefulla. Bland annat säger han att dessa uppdrag inte är någon bisyssla, utan en tjänstledighet, samt att denna tolkning har gjorts av SKL. I nästa stund menar han att bisyssla är ”något man gör parallellt med sin ordinarie anställning”.

SFF träffar Bengt Martinsson på brandstationen i Jönköping. Han inleder med förklaringen att personalhandläggaren, Stefan Lund, skulle ha varit med under intervjun, men att denne har fått förhinder. I stället är ställföreträdande räddningschefen, Göran Melin, på plats ”för att kunna svara på frågor.” Detta blir dock aldrig aktuellt.

Har du några uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef?
– Nej.

Inga uppdrag alls?
– Nej, inte så att jag jobbar för någon annan eller så.

Du är kassör och sekreterare i styrelsen för Brandskyddsföreningen i Jönköpings län. Du får alltså inte betalt för detta, utan det handlar om ideellt arbete?
– För kassörskapet har jag ju ett arvode, ja.

Du har alltså ett uppdrag vid sidan av tjänsten som räddningschef?
– Ja, det kan man väl kanske säga att det är. Sedan är jag styrelseledamot i min brors företag, en liten elfirma.

Vilken ålder anser du vara lämplig för operativ personal vad gäller att gå i pension?
– Jag har ingen uppfattning om ålder, utan det är ju en personlig lämplighet som skiljer sig väldigt mycket från person till person.

När tänker du pensionera dig – och kommer du på något sätt att fortsätta att arbeta efter pensionen?
– Nej, jag fyller ju 67 nästa år och det ska tas en diskussion i kommunen. Jag kommer inte att jobba med något annat efter pensionen.

Vad gäller diskussionen i kommunen?
– Om när och hur jag ska sluta.

Diskuteras alltså ett eventuellt förlängande av din tjänst?
– Inget är slutgiltigt, en diskussion måste till om nyanställning, återrekrytering eller liknande.

Den för operativt arbetande personal inom räddningstjänsten särskilda avtalspensionen infördes på grund av att yrket är så fysiskt tungt. Håller du med om att detta yrke är väldigt tungt, fysiskt?
– Det finns ju situationer som, hur ska man säga? Vissa delar av yrket är ju fysiskt tungt, ja.

Ser du SRV/MSB:s verksamhet vad gäller internationella insatser som viktig?
– Ja, oh ja! Det är ju en positiv verksamhet för landet och en god PR för svensk räddningstjänst.

Personer som deltar i internationella insatser höjer sin kompetens och skaffar sig erfarenhet. Är detta värdefullt för dig som arbetsgivare?
– Ja, absolut!

Anser du att Bengt-Åke Johansson har varit en värdefull medarbetare under de år han har varit anställd som brandman?
– Ja, han har varit en god brandman – det är ingen tvekan om det.

Din (tidigare) anställde var/är väldigt efterfrågad av SRV/MSB vad gäller internationella uppdrag. Samt var även efterfrågad av Försvarsmakten. Känner du dig stolt över detta?
– Det är väl positivt att våra medarbetare gör bra ifrån sig utanför, och på det viset tillför positiva tongångar till vår organisation.

Men, känner du dig stolt?
– Ja, det gör jag ju för flera av dem här, som gör andra typer av uppdrag, självklart. Motsatsen hade ju varit jättetråkig.

Strax efter tsunamin år 2004 fick Bengt-Åke Johansson en förfrågan om att delta i SRV:s räddningsinsats, och bad om tjänstledighet. Du visste att det brådskade, och när tiden började rinna ut bad Bengt-Åke Johansson flera gånger om svar. Du gav ett muntligt svar först några dagar efter det att insatserna hade påbörjats. Hur kommer det sig?
– Just den aktuella händelsen har jag ingen riktigt tydlig bild av, det är tio år sedan. Men, rent generellt försöker vi ha en positiv syn på att ge tjänstledighet. Bengt-Åke har fått tjänstledigt, tror jag, 18 gånger, för uppdrag – han är en av dem som har gjort mest uppdrag för MSB. En tjänstledighet prövas från fall till fall, och detta är en ledighet som inte är lagstadgad, utan vi prövar den med hänsyn till verksamheten, och i detta fall – jag minns inte NÄR detta var som frågan kom – men tsunamin inträffade väl på annandagen 2004. Det året hade Bengt-Åke varit ute i två omgångar; han kom tillbaka den 30 november, efter en längre ledighet. Förmodligen fanns det inte möjlighet till ledighet. Sedan sökte han ledighet den 1 mars, och då fick han det eftersom det fanns möjlighet för arbetsgivaren att bereda detta.

När Bengt-Åke Johansson blev inkallad till den militära insatsstyrkan NL04, år 2004, ville du inte att han skulle åka. Av vilken anledning?
– Jag har inget minne av händelsen, eller av att jag inte ville.

Han blev inkallad till en militär insatsstyrka.
– Det var alltså en inkallelse med lagstöd? Nej, det kan jag inte säga nej till. Jag har ingen avslagen sådan ansökan, och är det en pliktutbildning kan jag inte avslå.

Du ska ha diskuterat den dåvarande pliktlagen med en befälhavare inom Försvarsmakten. Vad kom fram i diskussionen?
– Jag har ingen aning, det är så länge sedan.

Kommer du ihåg att du pratade med någon på Försvarsmakten?
– Nej.

Åren innan Bengt-Åke Johansson gick i pension registrerade du inte hans anmälan om bisysslor. Hur kommer det sig, och var förvarades dessa uppgifter?
– Jag förstår inte frågan – han har ju anmält bisysslor precis som alla andra.

Men de hade inte registrerats.
– Jo.

Nej, han fick en ny chef (styrkeledare) som frågade honom varför han inte hade anmält sina bisysslor, och då skickade han in anmälan på nytt.
– När var detta?

Hösten 2012.
– Nej.

Jo.
– Ja, han anmälde ju bisyssla, och det var uppe 2009 någonting, och då prövade man den.

Vem prövade detta?
– Kommunen var i kontakt med SKL om detta, både år 2006 och 2008. Svaret som kom var att tjänstledighet inte är någon bisyssla. Utan bisyssla är något man gör parallellt med sin ordinarie anställning. (SFF ber att få dessa dokument kopierade eftersom de finns i en pärm, men i stället skickar räddningschefen, efter en påminnelse, dem via mejl. Läs om innehållet i fotnoten, efter denna intervju.)

Men för den här typen av uppdrag måste man ju ha tjänstledigt?
– Jajamensan, men då är det ingen bisyssla, utan en tjänstledighet. Det är den tolkningen som SKL har gett, och det är ju det svaret.

Du sa till Bengt-Åke Johansson att han inte fick ange MSB:s internationella räddningsinsatser som bisyssla, eftersom det rörde sig om en ”parallell anställning”. Kan du förklara vad du menar med det?

– Nej, det har inte jag sagt, och jag vet inte från vem det kommer. Men den tolkningen jag har fått, som kommer vi SKL, säger att tjänstledighet inte är att betrakta som bisyssla, som är något man gör när man är ledig – tjänstledig från detta jobbet – och det är ju helt okej det, inga bekymmer.

Varför fick Bengt-Åke Johansson inte ange uppdragen för MSB som bisyssla?
– Ja, det var ju det svaret vi hade fått; det ÄR ingen bisyssla.

Hur tolkar du pensionsnämndens beslut i detta ärende?
– Det är inte min uppgift att tolka det. Pensionsmyndigheten i Jönköping är ju stadskontoret, och det är de som ska tolka detta.

Du har ingen åsikt om det?
– Nej, kommunen skickade det till SKL, för Pensionsnämndens tolkning, och då är det ju upp till kommunen att hantera det.

Hur ser du på att Bengt-Åke Johansson nu tillåts att arbeta för MSB, utan att samordning sker med hans avtalspension?
– Jag har ingen värdering i det, utan nu finns beslutet som är fattat, och då är det bara att följa det.

Hur kan det komma sig att det står två olika datum på Bengt-Åke Johanssons pensionsansökan?
– Bengt-Åke har lämnat in papperet och skrivit på själv, det får han svara på. Förklaringen som Stefan Lund har är att Bengt-Åke bad honom skriva det här papperet och han tror att han skrev det vid ett datum och sedan lämnade Bengt-Åke in det vid ett senare datum. Det var ju fortfarande i god tid innan han skulle gå i pension, så det var ju ingen stress. Jag tror att datumet är den 30 i 11 på huvudet på papperet, men på Bengt-Åkes underskrift står det en månad senare, den 28 december eller något sådant.

Är det inte lite konstigt att det skiljer en hel månad mellan datumen?
– Jo, men det är ju Bengt-Åke som har tecknat under och lämnat in papperet till Stefan Lund.

Och hur ser rutinerna ut i sådana här fall – registreras ansökan på en gång, eller hur gör ni?
– Normalt är det ju på det viset att Stefan Lund handlägger alla löpande personalärenden, och reglerna har varit så att anmälan ska till stadskontoret senast tre månader innan man går i pension, och det är egentligen det som är kutym så att säga. Du ser själv, här har ju Bengt-Åke själv skrivit ett papper där det står 2012-11-27, och sedan har han själv tecknat under; då står det ett annat datum där och det är han som har skrivit under papperet.

De olika datumen har ställt till det en hel del.
– Nej, det är ju inte det som egentligen har ställt till det.

Jo, det är en av de saker som har ställt till det.
– Ja, det skulle ju ha stämplas naturligtvis när det hade lämnats in.

Varför har det inte stämplats?
– Jag kan inte säga det.

Men, är det rutin att sådant här stämplas direkt när det kommer in?
– Ja, det ska det ju normalt sett vara naturligtvis.

Funderar ni på att ändra rutinerna på något sätt efter det här?
– Ja, helt klart är det ju beklagligt att ankomstdatum inte fanns; det är ju det som är den viktiga frågan. När jag pratar med Stefan om detta, för det har jag naturligtvis gjort innan vi träffas här, och hans förklaring är egentligen att Bengt-Åke bad honom pensionssegern pensionssegern skriva den här ansökan. Och sedan fick han papperet och sedan kom han inte tillbaka med det förrän senare. Jag tror inte någon reflekterade för det är aldrig något bekymmer överhuvudtaget.

Du menar att det inte har varit något bekymmer tidigare?
– Nej, och det ska det ju inte vara. Nu har ju Pensionsnämnden sagt vad det är för inkomst som ska frikopplas från samordning. Den tolkningen fanns inte tidigare.

Skulle du vilja att det sker en förändring av den särskilda avtalspensionen för operativ personal?
– Nej, det pågår en översyn nu. Detta som en följd av den pensionsöverenskommelse som gjordes med SKL och de fackliga organisationerna. I den står det att man särskilt ska se över de särskilda avtalspensionerna för brandmän, och det arbetet pågår ju i Stockholm nu, det är bara att avvakta vad som kommer ut ifrån det.

Ungefär hur många brandmän här i Jönköping kan gå i avtalspension för närvarande?
– Kanske 10 nu och 16 de kommande 3 åren, men alla som anställs har ju någon gång 7 års SAP, om de väljer att gå vid 58.

På grund av detta med 30 respektive 25 år blir det ju färre och färre som kan gå vid 58 års ålder?
– Nej, det blir det inte, utan snarare är det väl som så att du anställer yngre människor.

Kan jag tolka dig som att du menar att det här bara gäller dem som är födda innan år 1985?
– Ja, med de nya pensionsreglerna gäller det ju inte, men så kom ju det beslutet för ett och ett halvt år sedan i Pensionsnämnden att man ändrade på detta.

 

Fotnot

De dokument som Bengt Martinsson tillhandahåller SFF är tar överhuvudtaget inte upp begreppet bisyssla. Martinsson själv ställer, den 8 mars 2006, en fråga till Lennart Fransson på Jönköpings stadskontors personalavdelning, gällande beräkning av tjänstgöringstid för brandmän i operativ tjänst. Räddningschefen undrar huruvida tid för tjänstledighet, för ”att pröva annat arbete, tjänstgöring hos annan arbetsgivare, FN-uppdrag etc”, ska räknas som tjänstgöringstid, vad gäller SAP, eller om denna tid ska frånräknas från SAP. (SAP stavas genomgående SÅP). Dokumentet är en datorutskrift, där uttrycket FN-uppdrag vid något tillfälle för hand har strukits under. Ett handskrivet svar, underskrivet av Fredrik K, som också har tecknat datumet 060426, på samma dokument som frågan har skrivits, säger att enligt SKL och KPA, ska sådan tjänstledighet inte tillgodoräknas. Bifogat finns ett dokument daterat den 31 augusti 2006. Under detta datum står initialerna FK. Här anges att i § 33 anm 1 och 2, KAP-KL, står reglerat vilka uppdrag utanför kommunens ordinarie verksamhet som kan tillgodoräknas för att 25-årsvillkoret ska vara uppfyllt. ”Det nämns i paragrafen inget om hur man exempelvis ser på insatser utomlands i statlig regi. Agneta Åhlin, SKL, uppger att de inte har tagit ställning i frågan utan överlåter varje kommun att fatta egna beslut. Deras erfarenhet är dock att många kommuner har ställt sig positiva till att tillgodoräkna utlandstjänstgöring i 25-årsvillkoret”, står det.

Ett protokoll från kommunens personalutskotts sammanträde den 31 augusti 2006, finns bifogat. I sammanfattningen här sägs att Bengt Martinsson har informerat om sökta tjänstledigheter, avseende SRV:s uppdrag vid katastrofer utomlands. ”Räddningstjänsten i Jönköpings kommun har en positiv grundinställning till denna typ av tjänstledigheter. Dock avväges alltid arbetsgivarens aktuella behov av arbetstagarens arbetsinsats varför avslag har förekommit under semesterperioder.” Under den följande överläggningen diskuterasom rätten till särskild ålderspension skall kvarstå under denna typ av tjänstledighet. Personalutskottet återremitterar ärendet ”beträffande tillgodoräkning av tid för särskild ålderspension” till räddningstjänsten.

Bengt Martinsson ställer återigen samma fråga, till Lennart Fransson, den 19 december 2008. Under Martinssons namnteckning står följande:

Bifogas:
Tidigare skrivelse 2006-03-08 med svar
PU:s protokoll 2006-08-31.
Spec av tj för B-Å Johansson

Något dokument gällande Bengt-Åke Johansson finns inte med i den pdf som Martinsson alltså skickar till SFF.

Svaret till Martinsson kommer, den 23 januari 2009, via Fredrik Kittendorff – den dåvarande pensionshandläggaren, som senare gick i pension, varför förmodan kan göras att det är denne som är FK och Fredrik K – till Martinsson och Fransson. Han skriver följande: ”Efter kontakt med Agneta Åhlin SKL är hennes tolkning av § 33 b, KAP-KL: att begreppet tillhört räddningstjänsten under minst 30 år även omfattar person, som varit tjänstledig för annat arbete. Anställningen finns kvar och tid ska inte avräknas, att begreppet fullgjort 25 år i utryckningsstyrka ska tolkas bokstavligt. Tidsavdrag ska göras vid exempelvis tjänstledighet för annat arbete.”

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …