Hem » Artiklar » Digitala hjälpmedel kan revolutionera arbetet på brandplatserna
Digitala hjälpmedel kan revolutionera arbetet på brandplatserna

Digitala hjälpmedel kan revolutionera arbetet på brandplatserna

Lägenhetsritningar på displayer i rökdykarmasken, drönare och digitala moln-tjänster för bättre insatsbeslut. När Storstockholms Brandförsvar topptrimmar sina kommunikationskanaler med ett eget snabbt fibernät öppnas vägen även för en kraftfull användning av digitala hjälpmedel ute på brandplatserna. Claes Looft, IT-chef med lång brandmanserfarenhet, hoppas nu att MSB bygger ett ”blåljusnät”

Storstockholm Brandförsvar, med tio medlemskommuner, är i full färd med att topptrimma sina interna kommunikationskanaler. Nyligen sjösattes ett helt eget fibernät som knyter samman brandstationer, övningsanläggningar och de gemensamma verksamhetssystemen. Det snabba fibernätet, som SSBF hyr av kommunala it-infrastrukturbolaget Stokab, kommer att ersätta ett äldre radiolänknät som fungerat som kanal för data, telefoni och utalarmering.

– SSBF har tagit ett beslut om att inte vara beroende av kommersiella aktörer för sin interna kommunikation. Nu hyr vi så kallad svartfiber som vi själva ”lyser upp”. Vi styr vi därmed helt och hållet själva över vårt nät och har därför full kontroll över kapacitet och tillgänglighet, berättar IT-chefen Claes Looft.

– Vi är med andra ord inte på något sätt beroende av Internet eller någon kommersiell aktör för att sköta exempelvis vår utalarmering eller att komma åt våra verksamhetssystem eller den myndighetsinformationen som vi har lagrad i våra databaser. Såvitt jag vet är vi ensamma i landet om den här typen av lösning, säger Claes Looft.

Nu pågår nästa steg i organisationens digitala ”resa”; nämligen att skapa system för att göra egen myndighetsinformation och även relevant extern information tillgänglig för brandpersonal under insats. Man har bland annat utvecklat ett eget ”SSBF-moln” som just nu fi nns i en testversion.

– Jag kanske överdriver lite nu men den enda större förändring som brandförsvaret hittills har gått igenom under decennierna är att vi gått från hästdrivna vagnar till bilar. Nu är det äntligen dags för nästa stora förändring – att gå från det analoga till det digitala ute på brandplatserna. Den förändringen kommer att betyda enormt mycket för vårt insatsarbete, menar Claes Looft som i sin långa yrkesbana varit bland annat brandman och rökdykare, brandförman, brandmästare, brandinstruktör och stationschef inom SSBF.

– Vi kommer inte att kunna släcka bränder med ettor och nollor. Vi kommer fortfarande att stå där med strålrör och stegbilar. Men det fi nns väldigt mycket tekniskt stöd som kan vara användbart, framför allt vid beslut som räddningsledaren måste ta, menar Claes Looft och nämner några exempel på hur det skulle kunna se ut.

– Om räddningsledaren snabbt på sin platta eller datorskärm kan få fram en aktuell ritning över huset som brinner tillsammans med information som vi skaffat oss vid vår tillsyn så kan han eller hon ta bättre beslut och vi kan göra en bättre insats. Då kan räddningsledaren nämligen se direkt på skärmen att där i källaren till den brinnande byggnaden finns en gasoltank på 20 kubik som vi måste skydda från upphettning. För det har vi ju noterat vid tillsyn och lagt in i våra databaser, säger Claes Looft. Vid bostadsbränder skulle nyttig information kunna hämtas från exempelvis folkbokföringen.

Drönare inom räddningstjänsten
Är drönare inom räddningstjänsten framtiden?

– På väg till brandplatsen kan vi snabbt ta reda på hur många som bor i fastigheten. Sedan är det bara att bocka av när vi kommer fram. Efter branden i flerbostadshuset skulle vi snabbt kunna skicka riktade meddelanden till alla boende, genom att använda oss av information från företag som har aktuella mobilnummer i sina databaser, säger Claes Looft.

Han betonar att idéerna till hur räddningsarbetet kan utvecklas måste komma inifrån den operativa verksamheten. Men Claes Looft kan ändå inte låta bli att fundera över hur insatser som han själv deltagit i exempelvis som rökdykare kunde ha gjorts annorlunda om han och övrigt brandmanskap hade haft tillgång bättre information och bättre tekniska hjälpmedel.

– Ja, absolut. Om jag ser en aktuell ritning på lägenheten, kanske på en display i rökdykarmasken, när jag går in i röken på natten så vet jag att sovrummen ligger till höger. Jag går inte in i vardagsrummet eller köket. Sådan information är förstås guld värd och att ha en display i skärmen är inte science-fiction. I USA blir det allt vanligare att använda drönare vid bränder. Drönare kan ge räddningsledaren en bra överblicksbild vid insatser och drönarbilderna kan också göras tillgängliga för andra behöriga, som exempelvis larm och ledningscentralen eller styrkor som är på väg till skadeplatsen, säger Claes Looft.

Men ännu återstår det kanske viktigaste som kan möjliggöra en kraftfull digital utveckling av arbetet på brandplatserna, nämligen ett nät utanför Internet som gör det möjligt att skicka stora datamängder till brandbilarna.

– Jag tycker att MSB nu borde ta chansen att bygga ett ”blåljusnät”. Alltså, ett dedikerat nät som MSB tar ansvar för. Det vore mycket bättre än om SSBF och andra räddningstjänstorganisationer skulle behöva sätta upp egna antenner i sina kommuner, menar Claes Looft.

Om skribenten

Text: Anders Fahlman

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …