Hem » Artiklar » Brandmännens nya metod räddar miljön
Ny metod räddar miljön

Brandmännens nya metod räddar miljön

I Viskafors, som ingår i SÄRF, har högsjöläns länge använts för att ta hand om utsläpp i vattendrag från bland annat olja, och därför var det högst naturligt att driva ett projekt gällande kontaminerat släckvatten och utsläpp i mindre vattendrag – finansierat av MSB – här. Resultatet av brandmännens idoga arbete är en enkel och synnerligen effektiv metod – och nu tas även prover på plats!

Trakten inom Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds (SÄRF) insatsområde är rik på vattendrag, inklusive flera viktiga vattenskyddsområden.

– Det räcker att en enda liter diesel kommer ut i dricksvattnet för att det ska bli otjänligt, framhåller Bengt Sörqvist.

Läget vid Viskan gjorde Viskafors till en klassisk bruksort för textil- och gummiindustrin. Det var efter en av de största industribränderna i Sverige under år 2008, som misstanken väcktes att förorenat släckvatten kunde vara orsaken till att fisken i Hultasjön dog. SÄRF påbörjade nu ett projekt för att hitta metoder för att hindra att förorenat släckvatten sprider farliga ämnen i mark, luft och vatten. Samt ville man även kunna stoppa giftiga flöden i diken och mindre vattendrag, till exempel från lastbilar som vält i diken.

– Dagens lastbilar inom EU kan ha mellan 600 och 1 200 liter dieselbränsle i tankarna, understryker Jörgen Palmkvist.

Att projektet skulle förläggas just till Viskafors är naturligt; metoden att bruka högsjöläns för att förhindra skador på miljön togs i bruk här redan på 70-talet, när det brann i en gummifabrik. På 80-talet skedde ett stort utsläpp från Rydboholmsbolagets fabrik, då mellan 70 och 80 kubikmeter olja gick rakt ut i Viskan.

– Saneringen pågick under ett halvår, berättar Bengt Sörqvist.

Stort engagemang

Brandmännen i Viskafors bildade en övergripande arbetsgrupp. Hela kåren har också varit delaktig i flera mindre arbetsgrupper för att prova och ta fram olika material och metoder. Engagemanget har varit mycket stort och mången timme har lagts ner.

– Utan arbetsgrupperna hade det inte varit möjligt att genomföra allt detta: vi har haft avstämningsmöten på kvällarna; ringt varandra och sagt att ”nu har jag kommit på hur vi kan göra det och det”. Alla ska ha en eloge för att ha ställt upp till 110 procent, framhåller Jörgen Palmkvist.

Önskelistor till MSB

Redan från början fördes en diskussion med några på området kunniga personer på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, och år 2013 påbörjades ett officiellt samarbete. Särskilt engagerade har varit Sören Lundström – som nu har gått i pension

– Claes-Håkan Carlsson, samt Bo Andersson. Det goda resultatet, Viskaforsmetoden, bygger på att enkelt och effektivt valla in släckvattnet, och använda pumpar för att transportera det till bassänger. Därefter hämtar och hanterar en slamsugningsfirma innehållet.

Projektet har genomförts i flera olika moment, som bland annat gällt att ta fram arbetsmetoder, pumpar, bassänger, mattor, samt en ny bil och släpkärra till utrustningen. Brandmännen har dammsugit broschyrer för att hitta leverantörer, och försett MSB med önskelistor.

Vad gäller bassänger hade Civilförsvaret redan sådana av mindre format – med en kapacitet om 3 kubikmeter. Medan det krävdes en hel del jobb för att få tag på bassänger med högre kapacitet. Men, för ett drygt halvår sedan togs bassänger, med en kapacitet om 10 kubikmeter, fram av företaget Ikaros.

– Nu har vi två stora bassänger och åtta mindre, med en sammanlag kapacitet om 44 kubik, men det kan hända att vi behöver fler bassänger så småningom, säger Jörgen Palmkvist.

Varje liter en seger!

Lastbilsolycka
När en lastbil välte i ett dike i Marbäck rann några hundra liter diesel ut, men tack vare Viskaforsmetoden klarades dricksvattnet. FOTO: JÖRGEN PALMK VIST

Viskaforsmetoden används skarpt nu, och det är respektive stabschef inom SÄRF som avgör om styrkan behövs på en brandplats.

– Självfallet går livräddning och släckning före allt annat om insatsen är av det slaget, hanteringen av släckvattnet kommer i andra hand, understryker Jörgen Palmkvist och förklarar att det oftast räcker med några få man när man fått igång upptagningen av släckvattnet, och att de övriga då kan ingå i släckningsarbetet – således handlar det om en flexibel styrka.

Släckvatten kan rinna ner i brunnar, men också i diken, där det är svårt att samla upp det. I Viskafors ingår därför numera plankor och sandsäckar i utrustningen, som brandmännen jämnar upp med i diket och skapar en minisjö, som sedan pumpas upp.

– Beroende på hur många brandmän som finns att tillgå tar det några minuter att rigga detta, förklarar Johan Palmkvist.

– Varje liter kontaminerat släckvatten som tas om hand är en seger för miljön, framhåller Bengt Sörqvist.

– Ja, det är väldigt roligt att vi i SÄRF nu har kommit så långt med miljöarbetet, säger Jörgen Palmkvist. Som ett gyllene exempel på vilken samhällsnytta Viskaforsmetoden innebär kan nämnas när en lastbil i mars i år välte i ett dike i Marbäck och diesel rann ut.

– Vi lade en presenning under och byggde upp med stolpar och brädor, varefter vi pumpade över dieseln till en av bassängerna; det var några hundra liter. Flera personer som bor i Marbäck hade samlats vid olycksplatsen och de var oroliga för vad som skulle hända med deras dricksvatten. Det kändes väldigt bra att kunna säga att vi hade förhindrat att dieseln kom ut i vattnet, berättar Johan Palmkvist.

Kollage nedslag viskafors
1. Från vänster: Palmkvistarna Jörgen, Krister, Johan, samt Mikael Keränen – som hjälpte till att förbereda demonstrationen, men som inte kunde vara med sedan. Till höger om honom står Bengt Sörqvist.
2. Det krävdes en del jobb för att hitta en bassäng med den smått unika kapaciteten 10 kubikmeter: Till sist hittade företaget Ikaros denna i USA, och importerade den. Tack vare flytkragen går det lika snabbt att resa denna bassäng som de med 3 kubikmeters kapacitet.
3. Brandmännen demonstrerar delar av Viskaforsmetoden utanför stationen – här pumpgropen som de själva uppfunnit. I skarpt läge rinner vatten inte utanför invallningen, och brandmännen har då heller ingen kontakt med det kontaminerade vattnet.
FOTO: INGER WIKLUND

Utvecklat egen pumpgrop

Brandmännen i Viskafors har även utvecklat en egen produkt; en pumpgrop – de skissade på den och därefter sköttes tillverkningen av Jikab Kapellsöm i Göteborg.

– Ofta är backen dåligt doserad i brunnar. Med hjälp av den här gropen kan vi sänka ner en pump och suga upp vattnet till en av våra bassänger, säger Jörgen Palmkvist och framhåller att man nu ständigt provar och utvecklar nya material, till exempel behövs mattor och pumpar som klarar farliga ämnen i bostäder och industrier. Vidare ska en inventering göras av riskobjekt, vattendrag och brunnar.

– Det skiljer sig väldigt mycket vad gäller brunnnars konstruktion och placering, och även vägtrummorna är olika, upplyser Johan Palmkvist.

Alla är mycket positiva till MSB:s medverkan, och understryker att det är tack vare myndighetens inköp av den dyra utrustningen, såsom pumpar och elaggregat, som Viskaforsmetoden har kunnat utvecklas.

– Vi har fått fullt förtroende att själva utforma projekt och metod, utan några pekpinnar vare sig från MSB eller SÄRF:s ledning, understryker Jörgen Palmkvist.

Tar själva prover

En annan spännande utveckling är att verksamheten under senare tid har utökats så att styrkan även tar prover på släckvattnet, som skickas till laboratoriet ALcontroll i Linköping.

– Provresultaten går till MSB, med en kopia hit till Viskafors, men det är svårt för någon utan expertkunskaper att tyda vilka ämnen som ingår, förklarar Jörgen Palmkvist.

– Men, helt klart handlar det om cancerogena ämnen, säger han vidare. Prover ska tas varje halvtimme under släckinsatsen, minst tre vid ett och samma tillfälle, för att kunna fastställa om det finns några samband. Proverna skickas med kurir, och detta måste ske inom 24 timmar.

– Vi fyller också i uppgifter om vad det är som brinner, ungefär på samma sätt som en larmrapport, och vi ska uppskatta ungefär hur mycket släckvatten som har använts, förklarar Johan Palmkvist.

– Det här är intressant; det blir allt viktigare att ta hand om miljön. Det kommer förmodligen ett myndighetskrav att kontaminerat släckvatten SKA tas om hand i framtiden, samt blir det nog också en försäkringsfråga, spår Jörgen Palmkvist och förklarar att man vill utbilda personalen på kommunernas miljökontor.

– Jag tror att det förekommer utsläpp som inte tas om hand, och vi har mycket att tillföra.

– Vår vision är att i samarbete med något företag kunna utveckla en metod för att rena släckvattnet på plats, i stället för att en slamsugningsfirma hämtar och hanterar innehållet, berättar Bengt Sörqvist.

Stort intresse

Visningsövningar på Guttasjön har väckt stort intresse bland räddningschefer, och på MSB – även vad gäller personer som inte varit direkt delaktiga i projektet. Samt har också kommunernas miljöinspektörer varit på plats.

– Det här är väldigt bra för andra räddningstjänster; det är bara att kopiera konceptet så får de bra utrustning utan att behöva uppfinna hjulet själva, framhåller Johan Palmkvist.

– Vi har redan fått en förfrågan från en räddningstjänst i Norrland, och tipsat dem om hur de kan göra, säger Jörgen Palmkvist. Den övergripande arbetsgruppen har tagit fram ett informativt bildspel och de cirka 100 styrkeledarna inom SÄRF har redan deltagit i en kortare utbildning.

– Alla tycker att både utbildningen och utrustningen är jättebra, säger Jörgen Palmkvist och berättar att planen är att även föra in kunskapen på preparandkurserna så att brandmännen får med sig miljötänket redan från början.

Skannar miljön

Även Krister Palmkvist, bror till Jörgen Palmkvist, började karriären som deltidsbrandman i Viskafors år 1969. Därefter arbetade han heltid i Borås och numera pensionerad från det operativa arbetet är han anställd som utvecklingsledare på SÄRF. Han berättar att SÄRF länge har arbetat med alternativa släckmetoder.

– Redan år 1993 började vi i den dåvarande räddningstjänsten i Borås att använda övertrycksventilation. Sex år senare hade skärsläckartekniken utvecklats, där SÄRF var delaktiga.

– Vi måste minska behovet av rökdykning och metodutvecklingen fortsätter; det finns en stor potential både i Sverige och internationellt, säger han och förklarar att ett viktigt verktyg, främst vad gäller bränder i byggnader, är IR-tekniken, eller värmekameran som den kallas.

– Tillverkare, såsom Dräger och Flir, har utvecklat tekniken och mjukvaran så att vi nu kan skanna miljön. Vi kan redan utanför brandrummet avgöra var branden ska angripas för att släckningen med vatten ska bli så effektiv som möjligt – mindre än tio procent vatten behövs jämfört med den traditionella metoden, säger han och konstaterar att rökdykning är effektivt ibland, men att det är förknippat med risker att skicka in brandmän i tusen graders värme.

– Hettan belastar kroppen och gifterna som bildas kan leda till cancer, understryker han och förklarar att de mekaniska fläktarna som används trycker ut brandgaserna med frisk luft och att arbetsmiljön därför blir mindre farlig.

Mer kunskap krävs

Skogsräddning
Invallning av utsläpp i naturen, med hjälp av bl a presenningar och stolpar, samt miniläns.

Vidare ingår Krister Palmkvist i ett projekt som drivs av MSB, med hjälp av Lunds tekniska högskola samt Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) i Borås, vilket syftar till att med hjälp av tidigare forskning ta fram utbildningsmaterial för räddningstjänsten.

– Rapporten kommer att utformas som ett lättförståeligt PowerPoint program, samt ska seminarier hållas. Kunskap måste spridas så att alla förstår att det inte är effektivt att använda stora mängder vatten som sprider farliga ämnen i miljön, säger han och framhåller att problemet är att hantera det kontaminerade vattnet, varför projektet här i Viskafors är så viktigt.

– Det har skett att släckvatten släppts rakt ut i Viskan, och därmed slagit ut hela processen med den biologiska reningen, säger Krister Palmkvist.

Minimal skumanvändning

Under senare tid har användningen av skum i släckinsatser från flera håll – och då inte minst av SFF – starkt ifrågasatts, på grund av att skum i olika omfattning innehåller ämnen som är farliga för både människa och natur. Men enligt brandmännen har användningen av skum alltid varit minimal här.

– Under mina 35 år i yrket har jag varit med om att släcka med skum bara ett fåtal gånger. Nu är det än mer restriktivt, det måste vara särskilda omständigheter för att skum ska komma ifråga, säger Bengt Sörqvist.

– Ja, vi släcker även fordonsbränder med vatten, varefter vi tar hand om släckvattnet, säger Jörgen Palmkvist.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

UNIKT SAMARBETE MELLAN RÄDDNINGSTJÄNST & KUSTBEVAKNINGEN

Jag är verkligen inte förtjust i stora båtar. De är läskiga monster och färjor är …