Hem » Artiklar » ”Bollandet” av larm – orsak till dödlig utgång?
Bollandet av larm orsakar död

”Bollandet” av larm – orsak till dödlig utgång?

En man påträffades död i ett nedbrunnet uthus i Norrtälje den 13 juli. Det kan inte uteslutas att hans död orsakats av att räddningstjänsten larmades ut först 14 minuter sedan larmet inkom från SOS Alarm. Vilket kom sig av att länets båda larmcentraler bollade samtalet mellan sig fem gånger (!). SFF rapporterade i förra numret att många ser det som ett problem att länet betjänas av två olika larmcentraler. Frågan har med denna händelse fått än mer aktualitet.

På tisdagsmorgonen den I3 juli ringde en person till SOS Alarm om en brand. Medlyssning inkom till Storstockholms räddningscentral (SSRC) 05:19:33, att det gällde en markbrand i Rumsättra i Norrtälje. Eftersom räddningstjänsten Norrtälje har ett samarbete med Södertörns Brandförsvarsförbund (SBFFI gällande tjänsten Larm och ledning, kopplade operatören samtalet vidare till Stockholms läns räddningscenrral, SLRC. Stefan Björkqvist, produktionschef pà Storstockholms brandförsvar [SSBFL lyssnade dagen efter på SOS Alarms bandinspelning, samt har också fått skriftliga redogörelser från de båda larmoperatörerna.

– Min uppfattning är att den hjälpsökande fràn första stund har varit tydlig med att adressen är Rumsättra i Norrtälje kommun. Han påpekade detta vid flera tillfällen under samtalet. Det som verkar ha skapat förvirring är att han först nämnt ‘Okvista’, berättar han.

Fram och tillbaka fem gånger

Därefter fortsätter samtalet att kopplas fram och tillbaka.

– SLRC:s operatör visste inte att SSRC hade en första medlyssning, utan såg bara Vallentuna i textningen, och då gick det tillbaka. SLRC borde ha tagit en intervju med den hjälpsökande vid andra medlyssningen, förklarar Stefan Björkqvist och berättar att tredje gången ringer SSFtC:s operatör upp den hjälpsökande och ställer frågor direkt, såsom vilken postadress han har. samt också vilken brandstation han tror är närmast Svaret blir följande: ”Det är nog hugget som stucket om det är Vallentuna eller Norrtälje, men det ligger i Norrtälje kommun”. Han var tydlig med att det brann i skogen, sa ”skynda er. det går undan!” Men han såg bara markbranden, huset nämndes inte. Sammanlagt kopplades samtalet fram och tillbaka mellan SLRC och SSRC fem gånger. När SLRC larmade ut Norrtälje Brandstation var klockan 05:33:39 – vilket alltså betyder en fördröjning på 14 minuter! När styrkan kom fram visade det sig att ett uthus brunnit ner. och där påträffades den döde mannen.

Förklaring, ingen ursäkt

Anders Edstam, verkställande (VC) och Lars-Göran Uddholm, chef för SBFF, menar att larmet var felkodat.

– När ett larmsamtal kommer till SOS Alarm placerar de detta geografiskt, och eftersom vissa ortsnamn finns inom två kommuner, såsom Bergshamra, blir det fel ibland, Den här gängen kom larmet först till SSRC, och när det sedan kopplades till oss stod det Vallentuna i textningen, därför trodde vår operatör att det var deras larm, menar Lars-Göran Uddholm.

– Om det hade rört sig om en villabrand så hade operatören larmat ut flera stationer samtidigt. Detta är en förklaring, men ingen ursäkt för att vår operatör inte agerade tidigare, säger han vidare.

Kan ha varit avgörande

Händelsen utreds i skrivande stund av Norrtäljepolisen. Men, enligt Jan Wisén, chef för SSBF. kan det inte uteslutas att fördröjningen orsakat mannens död.

– Ingen vet var branden började. Det är möjligt att den började i marken och sedan snabbt spred sig till uthuset. Kanske befann sig mannen där och av någon anledning kunde han inte förflytta sig. Där kan drygt fjorton minuter mycket väl ha varit avgörande, konstaterar han och påpekar att det är oacceptabelt att utlarmningen tog så lång tid. Oavsett vem som gjort vad.

– Den person som ringde var mycket tydlig med att branden vari Norrtälje kommun, betonar Jan Wisén och understryker att även fast markbränder oftast inte är dramatiska, så vet operatörerna att det kan dölja sig annat bakom. Hari exemplifierar med ett larm som inkom i somras om en brand i ett radhus.

– Flera stationer skickades dit, men det visade sig att det var ett staket bakom huset som brann. Vilket bevisar att den som larmar inte alltid kan tolka situationen rätt, Därför måste grunden för operatörerna vara att ta alla larm på allvar.

Jan Wisen menar vidare att om det bara fanns en larmcentral i länet så skulle de flesta misstagen kunna undanröjas.

– Räddningstjänstens uppdrag är att rädda liv och egendom. Genom att ha en larmcentral skulle det vara enkelt att jobba ihop oss, och ha gemensamma utbildningar. Vilket skulle skapa en naturlig ”vi-känsla” – och det skulle också avsevärt underlätta för våra samarbetspartners. Risken med två centraler är istället ett revirtänkande, även om det inte sker på ett medvetet plan, säger han.

Principen är fel

Christer Ängehov, biträdande chef, SSBF, berättar att man har jobbat hårt för att få ner avvikelser.

– Det kommer alltid att finnas en risk att sådant här ska hända igen med två räddningscentraler i länet. Principen är fel, betonar han.

– En larmcentral skulle lösa problemet, understryker Stefan Björkqvist, och gör jämförelsen med London, där en larmcentral hanterar hundratal brandstationer.

Hamna mellan borden

Lars-Göran Uddholm svarar så här på frågan om den tragiska händelsen hade kunnat inträffa om bara en räddningscentral funnits i länet:

– Nej, antagligen inte. Men det har hänt att ärenden bollats mellan olika bord. Från Södertörns håll har vi under ett halvår drivit på för att vi ska jobba som en räddningscentral i länet. Tekniskt sett spelar det ingen roll att vi finns på olika platser, geografiskt, om alla har tillstånd att larma ut. Den nya centralen som ska byggas står inte klar förrän tidigast år , så frågan är vad som händer innan dess?

Lars-Göran Uddholm menar vidare att det viktigaste är att fokusera på själva funktionen, att den närmaste enheten ska larmas ut, oavsett vilket förbund den råkar tillhöra, så att inte onödig tid går åt till att utrönda vem som är närmast.

Allt handlar om adresser

Monica Nordström är SOS-funktionschef 112/Räddning i Stockholm.

– Vi gör den första intervjun med den hjälpsökande och medlyssnar räddningstjänsten samtidigt som de larmar ut resurser. Sedan är vårt arbete klart, säger hon och förklarar att allt handlar om adresser.

– Idag är det enklare eftersom vi får en GPS-position från mobiltelefonen, vilket kommer upp i vår Rescue map. Därför kommer medlyssningen till rätt kommun. I det här samtalet kom positioneringen från en mast i angränsande kommun och operatören upptäckte detta efter sedvanlig fråga om vad personen befinner sig. Detta händer dagligen, säger hon och menar att i de allra flesta fall går det bra.

– Men en sådan här händelse innebär att alla lär sig i alla led det är sådant som vi styr upp i vårt kvalitetsarbete, avslutar Monica Nordström.

Dialog pågår

Veckan efter händelsen träffades ledningen för SBFF respektive SSBF för att diskutera vilka åtgärder som måste vidtas – alla är överens om att något liknande inte får ske igen. En dialog har nu startat gällande hur centralerna ska kunna samarbeta så att den hjälpsökande ska få de snabbaste och bästa hjälpen, oavsett vilken central larmet inkommer till.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

UNIKT SAMARBETE MELLAN RÄDDNINGSTJÄNST & KUSTBEVAKNINGEN

Jag är verkligen inte förtjust i stora båtar. De är läskiga monster och färjor är …