Hem » Artiklar » ”Beslut i nämnden om tolkning blir praxis.”
SKL, Sveriges kommuner och Landsting

”Beslut i nämnden om tolkning blir praxis.”

Pensionsnämndens beslut blir nu praxis – det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen av inkomst fri från samordning, och det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. Detta enligt Jesper Neuhaus, förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samt ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. SKL:s avsikt är dock att verka för en förändring av villkoren i den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, för yngre och blivande brandmän.

Jesper Neuhaus
Jesper Neuhaus arbetar som förhandlare på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), med ansvar för räddningstjänst i kommunalförbund. Främst jobbar han med pensions- och försäkringsavtal, och är ordförande i Pensionsnämnden för PFA, KAP-KL och AKAP-KL. Foto: SKL.

Vilka är de övriga ledamöterna i denna pensionsnämnd, och hur utses de?
JN: Pensionsnämnden består av parterna i kollektivavtalet, tre från arbetsgivar- och tre från arbetstagarsidan, och utses av respektive organisation. Från SKL är det, förutom jag, Erik Lardenäs och Hanna Larsson som är ledamöter. (Vid beslutet ifråga var det Susanna Lavemark och inte Hanna Larsson). Från arbetstagarsidan är det Anne-Maria Carlsgård från Svenska Kommunalarbetareförbundet, Ossian Wennström från AkademikerAlliansen och Cecilia Curtelius Larsson från OFR. De två sistnämnda är förhandlingsorganisationer som i sin tur har fler fackförbund som medlemmar och, bland annat, företräder dessa i pensions och försäkringsfrågor.

Hur kommer det sig att du föreslog Jönköpings kommun att Bengt-Åke Johanssons ärende gällande samordning av avtalspension skulle avgöras av nämnden?
JN: Jönköpings kommun ställde till Pensionsnämnden frågan om hur § 36 mom 3 i KAP-KL (dvs samordning med tidigare inkomst) ska tolkas. Mer specifikt handlade frågan om vilken tidsperiod som tidigare inkomster ska räknas på. Den typen av frågor är en av nämndens huvuduppgifter. Pensionsavtal är tillsin natur komplexa, och lokala parter får ibland upp frågor där varken avtalstexten eller tidigare praxis ger någon vägledning och de bör då vända sig till Pensionsnämnden. Liknande ordning finns över hela arbetsmarknaden och är det sätt som avtalsförsäkringar och pensionsavtal normalt hanteras.

Är det vanligt att ärenden som detta tas upp i Pensionsnämnden?
JN: Bengt-Åkes ärende har inte behandlats i nämnden och något beslut i det ärendet har heller inte fattats.

Hur kom ni fram till beslutet?
JN: Nämndens utredning har inte påvisat annat än att det är månadsinkomsten som ska ligga till grund för beräkningen, och att det ska vara den inkomst arbetstagaren hade kalendermånaden innan ansökan inlämnades till arbetsgivaren. En definitiv reglering ska göras per kalenderår. Det är vad som de facto står i avtalet och någon annan partsavsikt går inte att belägga.

Som anmärkning till detta (vilket inte är en del av nämndens beslut utan en ren sakupplysning från mitt håll) så när och hur ansökan ska göras styrs av arbetsgivarens anvisningar (§ 3 KAP-KL).

Blir beslutet praxis?
JN: Beslut i nämnden om tolkning blir praxis. Är det vanligt att ärenden går vidare till skiljenämnden? JN: Nej, det är direkt ovanligt. Pensionsnämnden brukar kunna klarlägga parternas avsikt med olika skrivningar i kollektivavtalen, vilket gör tvister onödiga.

Är det vanligt att ett sådant här ärende bordläggs 2,5 månader?
JN: Pensionsnämnden har möte ungefär en gång i månaden. Om en fråga kräver utredningsarbete kan det ta tid. Merparten av nämndens ärenden har en kortare handläggningstid.

Enligt Bengt Martinsson ändrade pensionsnämnden några regler gällande pensionen, för cirka ett och halvt år sedan. Stämmer detta och vilka regler gäller det i så fall?
JN: Det är möjligt att Bengt syftar på det nya pensionsavtalet AKAP-KL som började gälla 1 januari 2014. Det innehåller ingen direkt skillnad vad gäller avtalspension.

Generellt; spelar det någon roll hur länge arbetstagaren har haft bisysslan ifråga?
JN: Det är ingenting som nämnden tittat på. För min del kan jag bara konstatera att det inte är någon begränsning om tidslängd inskriven i avtalet.

Vad är skillnaden mellan ”parallell anställning” och bisyssla?
JN: Det är en intressant fråga i flera avseenden. Anställningsformer styrs normalt av lagstiftning, men parternas definition av bisyssla i ett kollektivavtal följer inte nödvändigtvis den definitionen. Pensionsnämnden har inte behandlat den frågan.

Arbetar SKL för att den särskilda avtalspensionen för operativ personal inom räddningstjänsten, SAP-R, ska tas bort?
JN: Vi arbetar för att den ska förändras. SKL ser inte att personal inom räddningstjänsten är i särskilt behov av tidigare pensionsavgång än övriga anställda. Särskild avtalspension finns till för att stötta den brandman som av arbetsmiljöskäl inte längre klarar av att arbeta i utryckningstjänst. Vi tror att dessa personer kan utföra andra arbetsuppgifter inom räddningstjänstens ram och att detta skulle kunna vara mer förmånligt för den enskilde arbetstagaren än förtida pension.

Men, vi ser det ändå som självklart att den brandman som efter lång tjänstgöring inte längre klarar av att utföra sitt arbete bör ges möjlighet att avsluta sitt yrkesliv på ett bra sätt. Hur detta kan regleras på bästa sätt kommer vi att ta upp i förhandlingar med våra motparter på arbetstagarsidan.

Vi ser dock ingen anledning till att göra några förändringar för de brandmän som har kort tid kvar till pensionsavgång, utan vår avsikt är att verka för en förändring som mer siktar på yngre och blivande brandmäns framtida villkor.

Arbetar SKL för andra förändringar inom pensionssystemet för denna personalgrupp?
JN: Utöver den särskilda avtalspensionen så kan jag inte se att det är några andra frågor som är aktuella.

Jesper Neuhaus hade dessvärre ingen möjlighet att bli intervjuad av SFF, utan har skriftligen svarat på våra frågor.

Om Swedish Firefighters

Svensk Räddningstjänsts branschtidning Swedish Firefighters, SFF, trycks i 13 000 exemplar och distribueras kostnadsfritt – utöver BRF:s medlemmar – även till beslutsfattare i branschen och till samtliga riksdagsledamöter.

Läs även

HISTORISKT MÖTE I BRYSSEL

Efter många års arbete kom dagen då EFFUA blev inbjudna till Europa kommissionen. Ibland krävs …